I början av veckan var Kristin Olofsson, Martin Malmsten och jag i Köpenhamn och deltog i en workshop tillsammans med Dansk BiblioteksCenter. Ämnet var möjliga samarbeten mellan våra två organisationer. DBC arbetar med många liknande frågor som LIBRIS, men vänder sig främst mot folkbiblioteken. Man driver den danska nationalbiografin och söktjänsten bibliotek.dk. Förutom bättre väder än i Stockholm (vi missade tisdagmorgonens snöfall) bjöd Köpenhamn på mer grönska och gratis wifi på pendeltåget. Varför har vi inte det i Stockholm?
Under workshoppen redogjorde vi för våra respektive system och hur vi tänker oss att de ska utvecklas i den närmaste framtiden. Martin pratade om linked data, som även DBC börjat arbeta med. Under dagens lopp utkristalliserade det sig ett antal ämnen vi skulle ha nytta av att samarbeta kring:
Linked Data publiceringsprofiler
FRBR-plattform/algoritmer
titta på Pazpar2 som en lösning för federerad sökning (eller Universal Search som DBC kallar det)
Spännande frågor, eller hur? Nästa steg är en planerad workshop i Stockholm i början på hösten. Resultatet av samarbetet kommer senare att publiceras på dbclibris.wordpress.com.
Stort tack till DBC för en fantastiskt välordnad och fruktsam workshop!
Vi blev bjudna till Digitala tjänster på Göteborgs universitetsbibliotek för en repris av idégenereringsworkshopen från LIBRIS inspirationsdagar. Den här gången med frågor från verkligheten, anpassade efter avdelningens arbetsområden. Post-it-lapparna gick åt i ett rasande tempo och glitterlim förgyllde både prototyper och deltagare.
Vad blev tydligt? Att metod måste väljas med hänsyn till både frågor och deltagare. Att en relevant frågeställning att brainstorma kring är A och O. Att det finns ingen trevlig pysselstund som inte kan bli ännu lite trevligare med bra musik i bakgrunden.
Återstår bara en liten sista detalj: Hur får man sina papperstelefoner och storslagna post-it-webbtjänster att växa upp till riktiga appar och verkliga webbsidor?
Genom att fånga upp idéer får man en innovativ verksamhet - idégenerering är en viktig del i innovationsprocessen. Metoderna för idégenerering kan användas systematiskt, så att kreativitet och systematik går hand-i-hand i en helt vanlig verksamhet som bibliotek. Då måste man vara kreativ.. tänker någon, men det är faktiskt något som man kan lära sej så att man kan skapa idéer genom planerade aktiviteter.
Inför workshopen ville vi skaka liv i och utveckla brainstorming som är en metod som går att variera i det oändliga. Det går att brainstorma både individuellt och i grupper, vilket är bra eftersom det gäller att använda en metod som alla känner sej bekväm med.
24 personer deltog och det visade sig att ganska få deltagare använder brainstorming till vardags! Efter en kortare genomgång fick gruppen pröva på tre olika tekniker: brainwalking, reverse brainstorming och infallsvinklar. För alla metoder är det bra med en välformulerad frågeställning eller ämne.
Brainwalking - är en individuell övning som görs i grupp. Man går runt i rummet och skriv idéer på papper uppsatta på väggarna. Man startar vid det första pappret och skriver så många idéer man hinner. Efter en minut flyttar alla medsols, begrundar idéerna som står där och skriver upp nya. Det är meningen att man bygger vidare på varandras idéer, eller inspireras att komma på nya.
Reverse brainstorming – en rolig baklängesmetod eller tvärtom-metod om man så vill. En gruppövning. Den egentliga frågeställningen (tex Hur kan vi förbättra söktjänsten?) görs tvärtom (tex Hur kan vi försämra söktjänsten?) dvs istället för att förbättra/lösa/undvika så brainstormar man först på hur man kan orsaka problem. Det är riktigt roligt att få häva ur sej allt dåligt man kan komma på.. Sedan är det dags att gruppera problemen/dåligheterna, varpå man brainstormar om lösningar till dessa.
Infallsvinklar - kallar vi en metod, som det finns många varianter på (tex ”tänkarhattar”, ”tankekort” mfl). Den går ut på att man får vissa förutsättningar att skapa idéer ifrån. Ju snävare ramar desto lättare kan det vara att komma på idéer. I vår workshop fick en grupp vara designavdelning på IKEA, den andra gruppen var förskolan Tallbarret, och den tredje gruppen en klass i Häckners magikerskola. Här gällde det att brainstorma idéer utifrån den roll gruppen hade.
Vi samlade alla idéer från workshopen på en gemensam plattform (OneHub) och tanken är att diskussionen förhoppningsvis fortsätter där. Det finns också ett annat syfte med plattformen eftersom många goda idéer kommer efteråt när man släppt frågan. Det kallas brainfire då det undermedvetna jobbar när man tex diskar, rastar hunden eller helt enkelt gör nåt helt annat. Den metoden kan med fördel användas så att man gemensamt i grupp går igenom en frågeställning/problem, varpå alla går hem och funderar. Sedan samlas man en tid senare och går igenom vad man har kommit fram till.
Det var en väldigt givande workshop även för oss kursledare som inte fick vara med och brainstorma. Så givande att en idé som kom upp, kommer vi förmodligen att jobba vidare på när vi utvecklar LIBRIS: Det var tanken om att ”slakta” en sökfråga och söka på delar av den när sökningen ger 0 träff. Detta kom fram som en lösning på hur man undviker 0-träff-problemet.
Detta är ett gästinlägg från Ted Valentin, webbutvecklare och initiativtagare till 24 Hour Business Camp.
I webbvärlden har det på senare tid pratats mycket om öppen data. API:er, öppen myndighetsinformation och mashups byggda på denna data har det senate året varit allt mer omtalade. Tanken är att olika datakällor ska kunna kommunicera med hjälp av öppna format så att information kan återanvändas och kombineras på nya sätt. Typiska företag som ligger långt framme på området är Google, Twitter och Facebook. I myndighetsvärlden är det USA och Storbrittanien som ligger i framkant med initiativen Data.gov och data.gov.uk, där offentliga datakällor presenteras på en och samma webbplats.
Genom att göra många olika datakällor öppet tillgängliga uppmuntrar man till innovativa nya webbtjänster. Innovation kring information är en av tjänsteekonomins stora drivkrafter. Stat och myndigheter är bland de mest informationsintensiva verksamheter man kan tänka sig, men innovationsincitamenten i statlig verksamhet kan som bekant vara begränsade. Det som gör öppen data så intressant för både myndigheter och företag är insikten om att extern innovation kan leda till lösningar på problem som man själv inte visste existerade. Ett spänande sätt att beskriva detta är med begreppet unknown unknowns. Ett annat relaterat begrepp är serendipity – fenomenet att innovationer kan uppstå med slumpens hjälp, i mötet mellan discipliner eller i sökandet efter helt andra saker. Öppen data skapar alltså stora förutsättningar för ohämmad innovation.
En intressant person med tankar om detta är Sir Tim Berners-Lee. Han står bakom arbetet med brittiska open-data-initiativet, är skaparen av World Wide Web, och är en förespråkare för den semantiska webben och linked data.
Mitt eget perspektiv är mer jordnära: jag har egna erfarenheter av att bygga sajter med andras data från både offentlig och privat sektor.
Som webbutvecklare inser man hur snabbt det går att bygga intressanta nya tjänster om man utgår från redan existerande datakällor, som man kan kombinera på nya sätt. Det var i mitt eget utvecklingsarbete med bland annat Annonskartan.se och Auktionsfynda.se som jag fick upp ögonen för öppen data. En erfarenhet av dessa projekt var att mina sajter ibland påverkat den interna innovationen hos datakällorna ganska mycket, och även att en inledande tveksamhet ganska snart byttes mot entusiasm hos ägarna till datan. Snabbheten och enkelheten i dessa projekt inspirerade mig också till att dra igång 24 Hour Business Camp.
24 Hour Business Camp (24HBC) är ett utvecklar-event med syftet att deltagarna ska skapa varsin fungerande webbtjänst på 24 timmar. Den första gången eventet genomfördes skapades ett 50-tal nya webbtjänster. Eftersom många av de mest framgångsrika var mashups bestämde vi inför den andra omgången att ha öppna API:er som tema. Målsättningen var att uppmuntra svenska företag och myndigheter att ta fram datakällor och API:er som vi utvecklare kunde använda för att bygga nya tjänster. De svenska medieföretagen var snabba med att ta fram API:er. De myndigheter jag träffade inför 24HBC visade ett försiktigt intresse – men det blev tydligt att det behövdes beslut på lite högre politisk nivå för att få till en förändring.
Under det senaste halvåret har det dock börjat röra på sig. Frågan om öppen myndighetsdata diskuteras nu både av näringsdepartementet och finansdepartementet (med Mats Odell i spetsen), och förhoppningsvis är det bara en tidsfråga tills vi får vår egen ”data.gov” här i Sverige. Tills vidare har vi webbplatsen Opengov som listar myndigheter med öppna datakällor.
Jag blev väldigt glad när jag läste att det planeras en 24-timmarsworkshop på temat att använda LIBRIS öppna API:er. Mitt intryck av LIBRIS och biblioteksvärlden är att ni ligger långt fram i utvecklingen mot öppen data. Jag har själv byggt ett par sajter, bland annat Dissertations.se och Essays.se, (Uppsatser.se)som bygger på data från Uppsök och Swepub. Bägge sajterna riktar in sig på besökare från utlandet och har en klar majoritet av sina besökare från Asien, ett intressant fenomen som jag skrivit mer om här.
Samtidigt som LIBRIS och biblioteksvärlden kommit så långt i arbetet mot öppenhet rent tekniskt så kan det för en utomstående vara lite svårt att få insyn i er värld. Mitt eget intryck är att biblioteksutvecklare och webbutvecklare verkar ha samma mål – öppen data – men att vi i stor utsträckning lever i olika världar, använder olika terminologi och åker på olika konferenser.
Jag tror också att det är få svenska webbutvecklare som känner till LIBRIS API:er och vad man kan göra med dem. Just därför är det så välkommet både med workshops kring era API:er, och biblioteks-bloggar som även riktar sig mot utvecklare utanför biblioteksvärlden. Min förhoppning är naturligtvis att våra världar ska närma sig varandra, och att spännande saker ska uppstå i mötet mellan dem. Jag tror också att biblioteksvärldens långa erfarenhet av öppen data skulle kunna vara till stor användning hos svenska myndigheter.
För att sammanfatta tror jag att effekterna kan bli stora om biblioteksvärlden bjuder in såväl andra myndighetsaktörer och fristående webbutvecklare i sitt universum framöver. Mina egna erfarenheter av bland annat indiska studenter som Googlar miljöfrågor, IT och jämställdhet och på så sätt hittar till svenska universitetsuppsatser uppmuntrar till en fortsättning.
Mockups från Balsamiq är ett mycket trevligt och användbart program. Det är framför allt tänkt att användas för att skapa skisser och wireframes, men med lite fantasi kan man tänka sig många olika användningsområden såsom personor och flödesscheman.
En av fördelarna med Mockups är att det går snabbt jämfört med papper och penna. Man kan testa idéer utan att lägga ner en massa tid. Det går också att länka mellan olika skisser vilket innebär att det är ett utmärkt verktyg för interaktiva prototyptester på användare.
Gränssnittet består av en stor yta som ser ut som ett rutat papper dit man drar in olika designelement från en meny i överkanten. Varje element är sedan redigerbart på olika sätt. Möjligheterna är i det närmaste oändliga och bara fantasin sätter gränserna.
En dag i oktober var vi ett gäng från LIBRIS som var ute i ‘verkligheten’. I det här fallet bestod verkligheten av Stockholms universistetsbibliotek. Att kolla flöden, arbetssätt, frågor från användaren…Hur ser olika flöden ut där LIBRIS olika tjänster är eller kan bli en del, en byggsten?
Vi blev väldigt väl emottagna och fick träffa olika personer som berättade om och visade hur man arbetade inom olika områden.
E-resurser
Först ut kom e-resursprocesser. Från förvärv av avtal, hantering i lokalt ERM-systen, i SFX, exporten från SFX till LIBRIS – till lokal hantering av reklamation, fakturering och problemlösning. E-resurser är e-resurser om än i gyllene dosor. De har alltid en förmåga att komplicera tillvaron. Men ack så trevliga…
Dawson-projektet
Dawson-projektet (när man förvärvar en bok från agenten Dawson får man automatiskt en bibliografisk post som läses in i LIBRIS och sedan importeras in i det lokala systemet) var en annan del som var intressant att se från andra sidan. Nu var man väldigt nöjd med flödet och inte minst när man beställde en e-bok var rationaliseringen stor – från beställning till åtkomst för användaren, i LIBRIS och lokalt. Ofta tog det bara en till två dagar innan post och åtkomst fanns på plats.
DIVA
Hur ser det ut på publiceringssidan? Inmatning av publiceringar och e-publikationer. Vi ser ju bara baksidan (resultatet) när vi hämtar poster till SwePub eller får in DIVA-poster i LIBRIS.
Kundservice
Vad gör man och hur är det organiserat? Vilka tjänster erbjuder man i biblioteket, på webbplatsen (‘boka en bibliotekarie’, Fråga biblioteket m.m.). Nu var universitetskortet mycket på tapeten och alstrade många frågor från användarna. Universtetskortet är ett universellt kort som ska användas till allt – passerkort, lånekort, kort till kopieringsmaskinerna m.m. Implementeringen och intrimningen av universitetskortet låg på universitetets centrala IT-avdelning och de stod även för supporten till kopieringsmaskinerna. En del intrimning återstod.
Fjärrlån
…inklusive användningen av SAGA-systemet i flödet blev nästa station. Bland annat hade de något som kallas XYZ som är ett system som kan hanteras som en ‘beställningslista’ på handdator som man kan ta ta med sig till magasinen när man skall plocka fram beställt fjärrlånematerial och egna beställningar från magasin. XYZ interagerar med SAGA och det lokala Voyagersystemet.
IT-enheten
Till sist träffade vi IT-enheten på biblioteket. De har hand om all IT – all hårdvara och alla system på biblioteket – förutom kablar och universitetskortet (och repro) som den centrala IT-enheten ansvarar för. Vi pratade en del om deras planer om att använda LIBRIS lättvikts-API (Xsearch) och deras förväntningar på oss att stödja och bevaka Xsearch när det kommer att exponera för användarna istället för det lokala bibliotekssystemet Substansen (ett Voyagersystem).
Nöjda och fulla med nya intryck travade vi därifrån. Själv skulle jag vilja fortsätta att ‘vara gäst hos verkligheten’ genom att göra kontextuella observationer. Inte minst på användarnas informationsfrågor. Hur, vad och varför de söker en viss information? Vad som gör att de måste fråga personalen, hur personalen går vidare med frågan. Var upplever man hack i informationssökningsflödet? Eller i olika arbetsflöden. Basen för att kunna förbättra våra system.
Dagens design research-metoder besvarar en mängd olika frågor och ger olika typer av insikter. Det gäller därför att välja rätt metoder för rätt ändamål, vilket inte alltid är helt lätt eftersom det finns så många metoder att välja mellan.
Metoderna används i olika stadier av utvecklingsprocessen. I de tidiga stadierna handlar det om att gräva fram och få djupa insikter om sina användare, och därefter utforska hur insikterna på ett meningsfullt sätt kan användas under hela designprocessen. I senare stadier, när man har genererat idéer/skisser/prototyper utifrån de insikter man fick i början, använder man researchmetoder för att utvärdera resultatet.
Nedan har jag snickrat ihop en lista på några olika metoder och sammanhang när de bäst används.
Demografiskt data
Demografiska metoder används för att undersöka ålder, kön och geografi och syftar till att kolla läget, identifiera segment av målgrupper. Metoder: enkäter, analys av registreringsdatabas.
Beteende
Metoder för att studera beteende används t.ex. för att se hur användaren genomför olika uppgifter och i vilken kontext de befinner sig i, identifiera beteendemönster, hitta konceptuella modeller. Insikter från dessa metoder kan fungera som underlag till produktstrategi, interaktionsdesign, funktioner, informationsarkitektur. Metoder: Fältstudier, etnografiska intervjuer, card sorting, video/online/kamera dagböcker, kontextuella observationer.
Motivation
Dessa metoder undersöker användarens mål, känslor, preferenser och önskningar/begär. De ger svar på varför de använder den här tjänsten. Vad deras drivkraft är. Insikter från dessa metoder ger underlag till produktstrategi, visuell design, varumärke och ramar in hela användarupplevelsen. Metoder: Fältstudier, etnografiska intervjuer, intervjuer, till viss del enkäter, dagböcker, kontextuella observationer.
Utvärdering
Utvärdering ger svar på hur tjänsten fungerar. Insikterna kan fungera som underlag till interaktionsdesign, flödesdiagram, sidlayout, visuell design, terminologi. Metoder: användbarhetstester, logganalys, feedback från användare, card sorting.
Man brukar också prata om att det finns olika nivåer av beteendemönster. Tidigare mönster, nuvarande mönster och potentiella mönster.
Tidigare mönster – undersöker kvalitén på användarupplevelsen av en redan existerande produkt.
Nuvarande mönster – handlar om att identifiera nuvarande beteenden för att få underlag till framtida strategier för kundnytta t.ex. vad användarna tilltalas av och vad de har behov av.
Potentiella mönster – handlar om att avslöja och testa framtida möjligheter. Metoderna undersöker strömmar under ytan som kan skapa nästa transformation. Användarna själva kan inte se vad de behöver, men genom att observera deras beteende kan man upptäcka nya saker och utveckla nya innovativa produkter. För att få insikter om dessa strömningar måste man gå bortom endimensionella modeller som beskriver demografi och istället använda sig av etnografiska studier som t.ex. etnografiska intervjuer, fältstudier (observationer), dagböcker.
Genom att använda rätt metoder vid rätt tillfälle är det lättare att designa tjänster som svarar mot användarens behov, som de gillar och kan använda.
Två av LIBRIS utvecklare – Henrik Lindström och Martin Malmsten – är publicerade i senaste numret av tidskriften Code4Lib med en artikel om utvecklingen av LIBRIS webbsök. Tror inte att det bara är jag som är imponerad!
”This article suggests a combination of
iterative development and user-centred design as a way to develop
systems that will meet the constantly changing expectations of users
by providing both functionality and usability.”
Läs ”User-Centred Design and Agile Development: Rebuilding the Swedish National Union Catalogue” i Code4Lib, nr 5.
Den 27 november hölls ett internt seminarium på KB om effektstyrning av IT-projekt. Arrangör var en användbarhetsbyrå och slagordet för dagen var ”Nyttan uppstår när tjänsterna används”. Med detta menas att en IT-produkts nytta består i det som användarna behöver och använder, något som inte alltid kan beskrivas med en lista över funktionskrav. Risken med en alltför teknisk kravspecifikation är att den färdiga produkten inte får den effekt som kunden/beställaren önskade sig. Därför gäller det för beställare och leverantör att ha en kontinuerlig kommunikation om hur användarna förväntas dra nytta av produkten. Här har leverantören god hjälp av en effektkarta, som är en översikt över de användarroller som ska nyttja produkten och vilka behov de förväntas ha.
Det är också viktigt att prioritera utifrån den önskade effekten. Om syftet med en webbplats är att sälja varor över nätet måste man sätta fokus på beställnings- och betalningsflödet. Om syftet istället är att marknadsföra varor som finns i en fysisk butik gäller det att lägga krutet på en snygg och lockande presentation. Med fel prioriteringar blir webbplatsen svår att använda på det sätt som avsetts.
Seminariet avslutades med en workshop, där deltagarna fick studera en effektkarta över användarrollerna för ett företags intranät. Med den som utgångspunkt fick vi välja vilket av två designförslag för intranätet som antogs passa bäst. Dagen var mycket givande och gjorde oss om möjligt ännu mer övertygade om vikten av en ständig kommunikation mellan parterna i ett IT-projekt – en kommunikation som måste bestå av mer än bara en kravspecifikation
I kölvattnet av den våg diskussioner om icke-metoder som pågått under en tid i internationella interaktionsdesign-kretsar, känns det nästan lite provocerande att presentera en skiss över vår utvecklingsprocess.
Bl.a. har Jared Spool uttryckt att framgångsrik design inte skapas av en fastlagd process eller metodologi, och det framgångsrika konsultföretaget Adaptive paths filosofi är att använda sig av en flexibel verktygslåda och anpassa metoder och tekniker efter respektive projekt, för att inte riskera stöpa alla projekt i samma form.
Hur som helst kände vi att vi hade behov av att få den här bilden dokumenterad, dels av rent egoistiska skäl för att få den ur våra huvuden, dels för att kunna kommunicera modellen bättre med er.
I början av ett projekt befinner sig ofta användarnas, ledningens, utvecklarnas och designteamets föreställningar om produkten långt ifrån varandra, men genom att väva samman förhållningssätt som agil utveckling, användarcentrerad design och målorienterad design (Cooper’s Goal-Directed Design) får man en produkt/tjänst som svarar mot användarnas behov och ledningens mål. I LIBRIS-projektet arbetade vi i tre iterationer med design, utveckling och användbarhetstester. För varje iteration kom vi närmare användarnas mål genom att arbeta kollaborativt i projektgruppen, stämma av mot användarna och omvärlden genom att arbeta med prototypsläpp och betasläpp.
Ett arbetssätt som går ifrån den gamla vattenfallsmodellen, där man satte upp fasta mål flera år fram i tiden.
Tanken är att modellen ska fungera flexibelt och att design-, utvecklings- och användbarhetsmetoder anpassas utifrån projektets kontext. På så sätt hoppas vi att inte stagnera i ett gammalt beprövat recept som inte ger lika innovativa lösningar.
Referenser
Läs om diskussionerna kring icke-metoder: Is UCD Really broken? (diskussion på ixdas mejllista)
I början av veckan var Kristin Olofsson, Martin Malmsten och jag i Köpenhamn och deltog i en workshop tillsammans med Dansk BiblioteksCenter. Ämnet var möjliga samarbeten mellan våra två organisationer. DBC arbetar med många liknande frågor som LIBRIS, men vänder sig främst mot folkbiblioteken. Man driver den danska nationalbiografin och söktjänsten bibliotek.dk. Förutom bättre väder än i Stockholm (vi missade tisdagmorgonens snöfall) bjöd Köpenhamn på mer grönska och gratis wifi på pendeltåget. Varför har vi inte det i Stockholm?
Under workshoppen redogjorde vi för våra respektive system och hur vi tänker oss att de ska utvecklas i den närmaste framtiden. Martin pratade om linked data, som även DBC börjat arbeta med. Under dagens lopp utkristalliserade det sig ett antal ämnen vi skulle ha nytta av att samarbeta kring:
