Tag: SwePub

Förstärkning i SwePub-projektet

JessicaVi är glada över att ha rekryterat Jessica Lindholm till projektet Vidareutveckling av SwePub! Jessica rivstartade den 10 mars och kommer att arbeta särskilt med frågor kring SwePubs praxis vid dataleverans av forskningspublikationer för analys.
Dagar då hon inte arbetar hos oss hittar vi henne på Malmö högskola.
Jessica har arbetat med frågor kring metadata och publicering inom och utanför Sverige sedan år 2000.
Varmt välkommen Jessica!

1 kommentar 17 mars, 2014 Marja Haapalainen

SwePub för analys – statusuppdatering

Projektet Vidareutveckling av SwePub är i full gång med aktiviteter sedan januari inom tre huvudspår: Analys, Praxis och MODS.
Analys
Projektgruppen jobbar med kravfångst av analysbehov hos Vetenskapsrådet. Vi undersöker deras behov och hur krav kommer att se ut i nya resursfördelningsmodeller. Vi berättar om vad som är möjligt att göra med data i nuläget i SwePub och vilka förändringar som införs.
Projektet kommer att anordna en workshop med SUHF bibliometriarbetsgrupp för att ta reda på vilken bibliometri som görs på lärosätena idag och vilka framtida behov denna målgrupp ser. Intervjuer med ett antal forskningsfinansiärer planeras också som komplement till underlag från Vetenskapsrådet.
Resultatet av detta spår förväntas bli en kravbild på data som behövs i SwePub för att uppfylla analysbehoven hos dessa två målgrupper, forskningsfinansiärer och lärosäten.
Tills dess att analysbehoven blir konkretiserade jobbar projektet med hypotetiska behov inom Praxis och MODS.

Praxis
Arbetsgruppen Praxis har träffats och börjat arbetet med Nationella riktlinjer för dataleveranser och praxis – forskningspublikationer till SwePub. Arbetet inleds med att se hur man kan stödja analys av publiceringskanaler per organisation, utifrån antagandet att:

Fler och bättre definierade publikationstyper stödjer analys av publiceringsfrekvens fördelat på publiceringskanal/publikationstyp och innehållsanmärkning (refereegranskat, övrigt vetenskapligt eller populärvetenskapligt) per organisation.

Vad krävs för praxis vid dataleverans blir frågan för arbetsgruppen. Problemområden är tex hur konferensbidrag och konstnärlig forskning ska kunna registreras på ett sätt så att det går att göra rimliga analyser.

MODS
Fokus MODS är inne på tredje iterationen av formatöversynen och uppdateringen. Varje iteration utgår från ett hypotetiskt analysbehov och leder till en delversion av Formatspecifikation för SwePub MODS. Det går alltså redan nu att börja leverera data enligt version 2.2. Målet är version 3.0 då det viktigaste elementen som är kopplade till analysbehov finns definierade. Detaljerad information om formatreleaser skickas ut på Swepub sändlista.
Första iterationen utgick från att stödja retrospektiva analyser: vad har publicerats vid en organisation. Antagandet här var att:

Identifiering av författarnas affilierade organisationer möjliggör författarfraktionerad statistik över antal publikationer per organisation.

Vilket data och vad krävs av det blev utmaningen för fokusgruppen. Resultatet blev införande av identifierare för organisationer liksom uppgift om antal upphovspersoner per publikation. Dessutom det viktigaste – hur forskarens affiliering ska kopplas till organisationsidentifieraren.
Andra iterationen stödjer prospektiva analyser: vad har forskare vid en organisation publicerat. Antagandet här var att:

Identifikatorer för forskare och publikationer möjliggör analys av vilken potential forskare vid organisationen har oavsett organisationstillhörighet.

Resultatet blev bla att den globala identifieraren ORCID infördes och hanteras nu både i formatet och systemet.

bild_system_praxis_mods_analys
SwePub för analys
Den prototyp som togs fram har utvecklats till ett system med alla relevanta komponenter på plats, motsvarande en Minimum Viable Product. Befintligt inflöde av data till SwePub söktjänst utnyttjas och nya regler för identifiering av dubbletter finns inplementerat och kommer att förbättras allt eftersom nytt data kommer in i systemet. Datat konverteras från MODS till RDF och bor i en sk Triple store. Arbete pågår även kring integrering med Libris XL. Vi kommer att tillgängliggöra API:er till lärosätena och Vetenskapsrådet så att de kan skicka in frågor till systemet för att fånga upp data till analyser.
Vi arbetar i en iterativ process som bygger på idégenerering, datainsamling (metadata och ny kunskap!), analys och ständigt lärande. Ambitionen med systemet är att:
• Fånga upp problem tidigt och arbeta med modifieringar av de krav och lösningsförslag som tas fram i format- och praxisfrågor, samt se hur vi kan trolla i systemet.
• Hålla fokus och tillsammans med projektets intressenter dvs lärosätena och forskningsfinansiärerna definiera krav på vad som är relevant och tillräckligt.
• Testa data mot analysbehov och ge Vetenskapsrådet och lärosätena möjlighet att göra analyser och få kontroll på data och dess utgångsläge samt se vilka möjligheter som finns.

Som stöd i arbetet med datakvalitet och analyser tillhandahåller projektet ett analysverktyg. Med det kan man ta fram underlag till arbetet med datakvalitet då verktyget möjliggör koppling till källdata (MODS-poster). Det är också möjligt att se status på egna data i jämförelse med övriga lärosäten, samt att stämma av egna data mot analysbehoven. Analysverktyget blir också den metod som projektet använder för att kommunicera och visualisera hur data utvecklas.

2 kommentarer 13 mars, 2014 Marja Haapalainen

Från fokusstruktur till effektmål

”Vidareutveckling av SwePub” har tre intressenter; Sveriges lärosäten, Vetenskapsrådet och KB. Lärosätena producerar och levererar data till SwePub idag. Vetenskapsrådet har behov av att göra gör analyser och jämförelser baserat på lärosätenas data. KB förvaltar SwePub och äger projektet för dess vidareutveckling.  Projektet tar avstamp i frågor och behov från lärosätena som sammanställts under projektets förberedelsefasen (se tidigare inlägg) och kommer att arbeta nära dem i projektets olika delar.

Projektet utgår från följande hypotes: För att få in data som håller för analys från lärosätena till SwePub behöver man veta vilka analysbehoven är och se hur datat kan komma till användning och nytta i forskningens ekosystem. Ifrån hypotesen har vi formulerat effektmål och ringat in aktivitetsområden.

Projektet kommer att arbeta mot dessa effektmål:

  • Analyser och jämförelser av svensk forskning på nationell nivå är möjliga att utföra med data från SwePub.
  • SwePub stödjer forskarens och lärosätets processer genom att vara en del av forskningens ekosystem.
  • Kvaliteten på data bibehålls över tid genom samverkan kring nationella riktlinjer för dataregistrering och validering av publikationer.

Under första kvartalet 2014 kommer projektet att ta fram en kravbild för data i samverkan med Vetenskapsrådet. I samband med det blir det också intressant att undersöka vilka andra forskningsfinansiärer som är intresserade av SwePub-datat och hur deras krav ser ut.

I januari 2014 startar arbetsgrupper eller fokusinsatser kring utarbetande av nationella riktlinjer för dataregistrering och praxis kring lokala publikationsdatabaser. Fokus är att ta reda på vilka förändringar som behövs för att ge SwePub förutsättningar att bli en datakälla som används för analyser. Bland annat kommer ett samlat grepp att tas om MODS-formatet. Det finns ändringsförslag som tar hänsyn till analysbehov, men mycket arbete kommer att behöva läggas på att skapa samsyn på hur formatet ”ska fyllas”. Dessa insatser kommer att efterföljas av arbete kring hur kvalitetskontroll kan utföras. Det bör vara tydligt hur en publikation har validerats och bedömts vara godkänd för att användas i analyser. Även här behövs nationella riktlinjer.

Den tekniska utvecklingen kommer att redan från januari fokusera på att integrera SwePub i LibrisXL. Det betyder bland annat att formatet MODS kommer att modelleras till RDF och att hanteringen av dubbletter (deduplicering) kommer att omarbetas helt och hållet. Allt eftersom arbetet med kravställning på data men också dataregistrering och praxis fortlöper, så kommer projektet att visa upp exempel/scenarion på vilka möjligheterna blir med datat dvs datats användning och nytta.

Projektets styrgrupp har haft sitt första möte, projektplan finns, en referensgrupp är på plats och en utvecklare är rekryterad. Efter höstens förberedelser kommer projektet att starta på allvar i januari 2014. Följ projektet på Twitter @SwePub

Mer om processen Fokusfrågor och aktiviteter.

9 kommentarer 9 december, 2013 Marja Haapalainen

Utvecklare till projekt Vidareutveckling av SwePub

jurgenJürgen Kerstna är ny utvecklare i projektet Vidareutveckling av SwePub. Han har tidigare arbetat som lösningsarkitekt och systemutvecklare i den medicintekniska branschen. Uppgifterna har varit olika; plattform- och ramverksdesign, mobila lösningar, datakommunikation, standardisering, dataintegration och analys. Han har sysslat mycket med metadatahantering och använt semantiska teknologier (linked data) i sitt arbete.

3 kommentarer 5 december, 2013 Marja Haapalainen

Fokusstruktur till projekt Vidareutveckling av SwePub börjar ta form

Förberedelserna inför projektstart fortsätter. En fokusstruktur håller på att utkristalliseras för projektets innehåll och en organisation som ska arbeta med innehållet är också snart klar. Vad händer då? Jo, workshoparna som hållits under september följs av studiebesök på sex lärosäten under oktober och november; SLU, KTH, GU, LU, Malmö högskola, LTU. Möte planeras också med Diva-förvaltningen i Uppsala. Parallellt med dessa händelser håller fokusfrågorna för projektet att ta form. Fokusfrågorna genereras utifrån workshopsunderlaget och studiebesöken.

Så här ser arbetsprocessen ut: Åtta uppsättningar av målformuleringar från workshoparna har bearbetats och kategoriserats till sex områden. Inom varje område formuleras fokusfrågor. Frågorna fylls på efterhand. Dessa kommer att ligga till grund för prioritering, aktivitetsplanering och de mål som projektet kommer att arbeta mot.

fokusFokusstrukturen, sex områden:
Riktlinjer, standarder, ID:n, auktoritetsregister, ämnesord.
Kvalitet, granskning, principer, analys.
Täckning, innehåll, institutioner, ämnen, mediatyper.
Teknik, infrastruktur, dataflöden.
Forskaren.
SwePub syfte.

Vidare börjar projektorganisationen bli klar. En styrgrupp – till vilken SUHF har utsett fyra och Vetenskapsrådet två medlemmar – kommer att kunna ha sitt första möte i december enligt planen. KB:s representant är ännu inte bestämd.

Styrgruppen:
Carl Jacobsson, avdelningschef forskningspolitisk analys, Vetenskapsrådet (ordförande)
Torulf Lind, IT-strateg, Vetenskapsrådet
Anders Malmberg, prorektor, Uppsala universitet
Björn Brorström, rektor, Högskolan i Borås
Marianne Sommarin, vicerektor, Umeå universitet
Karin Grönvall, bibliotekschef, Södertörns högskola
XX, Kungliga biblioteket

Nu finns också ett förslag till referensgrupp som styrgruppen har att ta ställning till. Där har vi tagit i beaktande att gruppen ska representera de system som lärosätena använder idag. Dessutom finns kompetenser inom bibliometri, CRIS-frågor och SwePub-specifika tekniska frågor. Vi har också representanter för det konstnärliga området och myndigheter, förutom stora och små lärosäten.

Förslag till referensgrupp:
Henrik Aldberg, VR, systemutvecklare/bibliometriker
Anders Flodell, VR, systemutvecklare
Kristin Olofsson, Chalmers
Peter Sjögårde, KTH
Jörgen Eriksson, LU
Jessica Lindholm, Malmö högskola
Malene Jensen, LTU
Marie Stråhle, SLU
Daniel Wadskog, KI
Per Åberg, SU
Britt-Marie Sohlström, Miun
Klemens Karlsson, Konstfack
Helena Eckerbom, NV
Karolina Widell, LU, CRIS-grupp (SUHF)

Projektgruppen:
Till projektgruppen ska en systemutvecklare rekryteras. Vi hoppas ha en på plats så snart som möjligt!

Marja Haapalainen, KB, projektledare (100%)
Ulf Kronman, KB, planerings- och utvecklingsstöd (25%)
XX, KB, utvecklare (100%)
Maria Kadesjö, KB, informations- och kommunikationsstöd (10%)
Lärosätesrepresentanter, löpande fokusinsatser

Följ gärna projektet på Twitter: @SwePub

6 kommentarer 18 oktober, 2013 Marja Haapalainen

Libris roadmap uppdaterad


roadmap-ny_gif

Nu finns en uppdaterad version av Libris roadmap (bild + text). Läs och titta på den i sin helhet här http://www.kb.se/libris/Om-LIBRIS/Libris-roadmap/

Kommentera 9 oktober, 2013 Maria Kadesjö

Vad ska syftet med SwePub vara?

Workshop två i Göteborg om vidareutveckling av SwePub blev minst lika givande som den första i Stockholm. Tack alla deltagare som medverkade vid båda tillfällena! Tack också till Chalmers som lånade ut lokal i sitt fina bibliotek.

Representationen vad gäller lärosäten och lokala system var god. I Stockholm hade vi deltagare från 15 lärosäten som gav sin input baserat på erfarenheter från fyra olika lokala publikationsdatabaser. I Göteborg var 13 lärosäten representerade och ”via dem” fem olika lokala system. Upplägget för båda tillfällena var i princip identiska, inledande information följt av grupparbete.

Projekt i uppstart, Marja Haapalainen, projektledare.
Uppdraget och dess utmaningar, Ulf Kronman, projektdeltagare.
SwePubs tekniska kontext (kortare i Göteborg), Martin Malmsten, utvecklingschef Libris.
Det svenska ekosystemet för forskningsinformation, Torulf Lind, Vetenskapsrådet.

bildws
I mindre grupper fick deltagarna sedan värma upp med brainstorming innan de fick till uppgift att formulera mål som projektet ska arbeta mot. Därefter fick deltagarna konfronteras med en annan grupps målformuleringar och fundera på vilka aktiviteter som behövs för att målen ska uppfyllas.
Efteråt blev det intressanta diskussioner under storgruppsredovisningen.

När vi tittar på målformuleringarna ser vi att även denna gång lyftes behovet av gemensamma (nationella) riktlinjer och praxis för dataregistrering. Även behovet av standarder och nationella auktoritetsregister liksom ID:n kom upp igen. Något som blev tydligare denna omgång är att SwePub bör ge en komplett bild från samtliga svenska lärosäten i den meningen att alla lärosäten deltar och bidrar till att täckningsgraden för ämnen och dokument- och mediatyper blir heltäckande. Dessutom lyfte man fram behovet av tydliga principer för kvalitetssäkring och riktlinjer för bibliografisk granskning. Allt detta för att SwePub ska innehålla verifierbart och tillförlitligt data.

Aktiviteterna som föreslogs handlar mycket om att starta arbetsgrupper som arbetar med ovanstående, arbetsgrupper som övergår i instanser inom den nya förvaltningen som projektet, inom ramen för sitt uppdrag, bör ta fram en modell för. Beslut, från Vetenskapsrådet, SUHF, KB… om vad som gäller för SwePub så att det blir tydligt för alla intressenter. Det är en aktivitet som många var överens om. Vad ska syftet med SwePub vara? En kanal för spridning och synliggörande av forskning och/eller källa för analys? När SwePub lanserades 2009 var det med syftet att sprida information om svenska vetenskapliga publikationer. Redan då hade man också som ambition att databasen skulle kunna utnyttjas för analys av andra tjänster. Så långt kom man inte den gången. I och med uppdraget som Kungliga biblioteket nu har fått från regeringen – och medel därtill, inte att förglömma! – är det inte helt fel att säga att projekt Vidareutveckling av SwePub nu tar vid där det förra projektet avslutades. Det här projektet är inriktat på att höja datakvaliteten så att det håller för analyser. Men genom att vi samverkar med Vetenskapsrådet arbetar vi indirekt även med att synliggöra forskningen. Under projektets gång ska vi sträva efter att syftet får växa fram och bli tydligt för alla intressenter.

11 kommentarer 2 oktober, 2013 Marja Haapalainen

Vidareutveckla SwePub är en lärosätesfråga

WorkshopSwePub12sep

Vidareutveckla SwePub för att det ska bli möjligt att göra bibliometriska analyser är inte en biblioteksfråga utan en fråga för lärosätet. SwePub bygger på data som samlas in från lärosätenas publikationsdatabaser. Praxis varierar när det gäller registrering i lokala system, vad som registreras, hur det registreras och av vem. Vare sig det är forskare eller personal knutna till biblioteket eller publiceringsverksamheten inom lärosätet kommer det att behövas resurser för att förbättra kvaliteten på datat.

Det finns behov av nationella riktlinjer och standarder vad gäller registrering och data. SwePub ska vara en del i ekosystemet där det är enkelt att lägga in och hämta data. Helst vill man bara lägga in data EN gång och så ska det bli synligt och återanvändbart i alla övriga delar i ekosystemet. Granskningsrutiner, auktoritetsregister, importer, exporter, ämnesklassning är bara några teman som kom upp under workshopen som arrangerades av KB i samverkan med Vetenskapsrådet den 12 september.

En uppskattad nyhet var att Vetenskapsrådet kommer att förespråka ORCID och troligen kräva det i ansökningar!

De engagerade deltagarna fick bakgrundsinformation från KB och Vetenskapsrådet innan de fick grupparbeta och diskutera och producera gediget underlag som nu ska bearbetas vidare.
Den 24 september är det dags för omgång två i Göteborg. Det ska bli spännande att se vad som kommer upp där!

Marja Haapalainen, KB, Om projekt i uppstart
Ulf Kronman, KB, Om uppdraget och utmaningarna
Martin Malmsten, KB, Om SwePubs tekniska kontext och möjligheter
Torulf Lind,Vetenskapsrådet, Det svenska ekosystemet för forskningsinformation

5 kommentarer 13 september, 2013 Marja Haapalainen

Systemutvecklare till SwePub-projektet

Sugen på nytt jobb? Vi kan erbjuda ett garanterat roligt och utvecklande jobb nu när vi söker en systemutvecklare till SwePub-projektet.
Är du drivande och initiativtagande och vill lära nytt? KB arbetar ständigt med att förnya och vidareutveckla såväl system som utvecklingsmiljö. Exempelvis var vi tidigt ute med att tillgängliggöra LIBRIS som Linked Open Data.

Kolla in annonsen och skicka in ansökan! Pronto!

11 kommentarer 13 september, 2013 Marja Haapalainen

Inbjudan till workshop kring vidareutveckling av SwePub

Kungliga biblioteket, KB, har fått i uppdrag från regeringen att i samverkan med Vetenskapsrådet vidareutveckla SwePub för att möjliggöra och kvalitetsäkra bibliometriska analyser. KB koordinerar idag datainsamlingen från lärosätena till söktjänsten SwePub. Uppdraget innebär ett nytt syfte för användningen av datat och därmed ställs nya krav på det.

Vi befinner oss i uppstarten av projektet för vidareutveckling av SwePub och bjuder med anledning av det till workshop dels för att informera om själva projektet, dels för att samla in kunskap och erfarenheter kring vilka problem och utmaningar universiteten handskas med idag när det gäller publiceringssystem, CV-databaser, databearbetning, dataregistrering, metadata för forskningspublikationer, identifikatorer mm för att nämna några aktuella ämnen. Vi vill också veta vilka framtidsplaner universiteten och högskolorna har samt vilken roll SwePub skulle kunna spela i framtidens ekosystem för forskningsinformation.

Workshopen inleds med information från Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket. Därefter följer grupparbeten, diskussioner och redovisning.

Du som arbetar praktiskt med publiceringssystem eller med mer strategiska frågor kring ovanstående ämnen är välkommen att delta i workshopen. Antalet deltagande är begränsat till max två per lärosäte. Vi vill ha god representation när det gäller olika typer av publiceringssystem liksom typ av lärosäte och kommer därför att förbehålla oss rätten att begränsa antalet deltagare, om detta blir nödvändigt. Blir intresset mycket stort kommer vi att överväga att hålla ytterligare en workshop, därför reserverar vi två datum.

När: 12 och/eller 24 september kl 13-17
Var: Stockholm och/eller Göteborg (lokal meddelas senare)

Anmälan skickas till marja.haapalainen@kb.se. Ange namn, befattning, lärosäte, publiceringssystem samt vilket du föredrar av 12 sep i Stockholm eller 24 sep i Göteborg. Anmälan senast den 9 augusti 2013. Workshopen är kostnadsfri.

Välkommen med din anmälan!

11 kommentarer 26 juni, 2013 Marja Haapalainen

Föregående sida


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler