Tag: SFX

BIBSAM + KB+ = sant?

Vi närmar oss slutfasen av migreringen från SFX och det gamla kommer att ersättas av något nytt, men vi vet än så länge inte riktigt hur och när.

Från och med 2014 upphör Kungliga biblioteket med att tillhandahålla den nationella länkservern SFX. Hos biblioteken är arbetet med att ordna egen länkserver redan i full gång och det är spännande att alla tre leverantörer från ramavtalet finns representerade bland bibliotekens nya avtal. ExLibris med sin länkserver SFX dominerar med ett femtontal bibliotek. Övriga två leverantörer (EBSCO med LinkSource och Serial Solutions med 360 Link) har ett par färre representanter bland biblioteken men med en jämn fördelning mellan sig.

När biblioteken inte längre är kopplade till en nationell länkserver kommer Kungliga biblioteket att hålla bibliotekens e-resursbestånd aktuellt och uppdaterat i Libris genom att börja ta emot dataflöden från de olika länkservrarna. Metoden för det är att för SFX lokalt installera ett skript för exporter framtaget av en av Libris utvecklare, för de två andra att anpassa exportrutinerna. Rutiner för Exlibris (SFX) och Serial Solutions (360 Link) är uppsatta och några bibliotek har redan driftsatt påbörjat sina exporter. Rutiner för LinkSource (EBSCO) är fortfarande under arbete men beräknas bli klara inom kort.

Hur ska det värdefulla arbetet som görs med BIBSAM-avtalen komma biblioteken till godo i lokala länkservrar? En interimlösning är dagens upplägg med att avtalsfiler finns på Libris FTP, en lösning som vi hoppas kunna ersätta med något bättre. Vi har tidigare berättat om att vi undersöker samarbete med JISC Collections som utvecklar Knowledgebase+ som vi hoppas kan bli BIBSAM-avtalens nya hemvist. Vår förhoppning är att Kungliga biblioteket på något sätt kan medverka i sammanhanget eftersom vi ser intressanta möjligheter med KB+. En stor nytta skulle uppnås om BIBSAM-avtalen kunde hämtas därifrån av biblioteken till lokala länkservrar, en mer standardiserad lösning, bland annat i och med att det stöder KBART. Redan idag hämtar till exempel Exlibris och Serial Solutions data för konsortiepaket till sina respektive Central Knowledge Bases.

I dagsläget fortsätter Kungliga biblioteket att driva frågan och i senaste numret av Insight uttrycker sig även Liam Earney, project director på JISC Collections, positivt om deras ambitioner att samarbeta internationellt kring KB+ och GoKB. Insights – 26 (3), November 2013, Maximizing the Knowledge Base: KB+ and GOKb, Liam Earney.

UKSG 2013 pratade Liam Earney om KB+. Presentationen är relativt kort och mycket informativ. Det finns även en länk på KB+ blogg till ett webinar på två timmar för den intresserade.

Ytterligare information om migrering och tekniska detaljer hittar ni på vår FAQ.

Kontakta gärna Libris Kundservice, libris(@)kb.se , om ni har ytterligare frågor.

4 kommentarer 18 november, 2013 Maia Dexander

”SFX-poster” – nu med författar- och årtalsuppgift

De knapphändiga e-boksposter som genereras från SFX håller nu på att uppgraderas med uppgift om författare och utgivningsår. De bibliografiska posterna är fortfarande att betrakta som relativt knapphändiga, men bör med denna åtgärd bli betydligt enklare att söka fram och identifiera.

Det finns i storleksordningen 300.000 e-boksposter av den här typen i Libris och vi räknar med att det kan ta 1-2 månader att behandla alla. Uppgraderingsåtgärden påbörjades i fredags 31 maj.

Här kan man följa hur posterna successivt förbättras: ”SFX-poster” med författar- och årtalsuppgift

1 kommentar 4 juni, 2013 Christer

Länkserver, ramavtal, omläggning av e-resursflöden till Libris

Kungliga biblioteket, KB, skriver ramavtal om länkserver med tre leverantörer: Exlibris, EBSCO och LM Information Delivery (som är agent för Serials Solutions). De bibliotek som lämnat fullmakt till KB kan börja avropa ramavtalet med början mars/april. Övriga bibliotek kan vara behjälpliga av dokumentationen som finns på http://www.kb.se/om/upphandling/. Där finns förfrågningsunderlag och upphandlings-PM för den som är intresserad.

Under detta år fasas den nationella länkservern SFX ut och några bibliotek har påbörjat migreringsprocessen. Den processen går ut på att samla bibliotekets totala bestånd av e-resurser och flytta över det till ny länkserver som man införskaffar med eller utan avrop. Detaljerad information om processen har skickats ut på sändlistor. SFX Knowledge Base kommer initialt att användas för att distribuera ut information om BIBSAM-avtalen som en ersättning för dagens aktivering. Vi undersöker andra alternativ där Knowledge Base Plus är ett mycket intressant alternativ lösning. Se tidigare inlägg om KB+.

Som ett stöd i arbetet med migreringen från SFX finns nu på Google Docs en sammanställning av vanligt förekommande frågor, en FAQ. Den är öppen för alla att läsa och kommer att uppdateras löpande under året.

Sista steget i migreringsprocessen blir att sätta upp ett flöde från lokal länkserver till Libris för att hålla beståndsuppgifterna aktuella där. Det är något som Libris-avdelningen helt och hållet har administrerat hittills eftersom SFX huserar i KB:s datorhall. Vi kommer att komplettera med detaljerad information om exporter till Libris inom kort. Nu pågår en pilot med Chalmers bibliotek om att sätta upp ett flöde för länkserver 360Link. Vi kommer också att finslipa dataflöde från EBSCO LinkSource där vi sedan tidigare har tagit fram ett flöde för tidskrifter. Dataflöden från SFX hanterar vi naturligtvis sedan tidigare, där handlar det endast om att sätta upp rutiner för själva flödet. Vi är mycket intresserade av berikning av posterna i de fall det är möjligt dvs vi tar gärna emot Marc-poster i samband med importer till Libris. Då är det viktigt att leverantören har gett sitt medgivande till att posterna tas in i Libris och därmed blir fritt tillgängliga. Kontakta oss för brevmall att använda i kontakterna med leverantörerna om detta.

6 kommentarer 18 mars, 2013 Marja Haapalainen

Nationell länkserver – men hur?

Vid SUHF-seminariet om nationell infrastruktur den 10 oktober fick Libris tillfälle att prata om KB:s förslag kring länkserver och planen framöver. Presentationen

Vi vill framhäva att vår bedömning är att det kommer att finnas ett behov av en nationell länkserver där KB spelar en viktig roll, antingen som en central nod för lärosätenas länkservrar, eller som ett alternativ för de bibliotek som inte har möjlighet att köpa och/eller drifta en egen. Vi har börjat arbeta på ett koncept som fått arbetsnamnet basalternativet. Det är ett betydande tillägg till alternativen i konsekvensanalysen och har lagts till efter diskussion med biblioteken.

Vi vill att basalternativet bygger på delaktighet. Att alla är med och bidrar, från första idéverkstaden till löpande drift och förvaltning. Vi vill sträva efter att e-resurser behandlas och hanteras på samma sätt som tryckt material dvs i linje med hur samarbetet kring Libris fungerar idag och som bygger på frivillighet. Det samarbetet vill vi utöka med att man blir delaktig i utvecklingen – och inte minst, verkar för öppet data.

Hur avancerat basalternativet kommer att bli är till 100% beroende på graden av samarbete mellan Libris och biblioteken. Libris kommer att lägga betydande mängd resurser på att utveckla basalternativet, men för att det ska fungera på bästa sätt måste vi samarbeta. Till en början till exempel genom att utvecklare från Libris träffar utvecklare lokalt på biblioteken. Då kommer vi att få en nyanserad bild av länkservern i dess kontext bestående av Discovery, ERM, ILS. Detta skulle ge oss ett underlag för vilka grundkrav som ska ställas på nationell länkserver. Denna certifieringsprocess blir värdefull oavsett vilken riktning länkserverfrågan tar.

Vidare, det behövs samarbete och engagemang kring viktiga frågor som behöver svar: Hur kan vi jobba kooperativt med e-material i Libris? Hur kan vi tillsammans bygga en kooperativ – öppen – knowledgebase? Hur kan en kooperativ nationell länkserver fungera? Vi uppmanar er att diskutera dessa frågor ute på lärosätena, lämna in underlag till representanterna i Libris expertgrupp eller om ni vill till Libris.

Några ord om tidsplanen. Basalternativet planerar vi att få igång hösten 2013, vilket är så länge som vi i nuläget planerar att förvalta SFX. Hur ska man planera de närmaste två åren? Det finns åtminstone tre alternativ:

  • Man avvaktar basalternativet.
  • Man köper länkserver.
  • Man är delaktig i utvecklandet av basalternativet.

Länkserverns framtid är i högsta grad en öppen fråga. Härnäst ska frågan diskuteras vid Libris expertgruppsmöte den 16 nov och sedan den 22 nov när användarföreningen Samsa träffas. Tredje planerade tillfället är Nationella referensgruppens möte den 23 nov. Men vänta inte till dessa tillfällen! Skicka redan nu in synpunkter och kommentarer så att dessa kommer upp på bordet.

Kommentera 13 oktober, 2011 Marja Haapalainen

Fortsatt samordning av länkserver

Konsekvensanalysen inför upphandling av länkserver är nu publicerad på KB.se. Tack arbetsgruppen för väl utfört arbete: Eva Sejmyr (LIUB), Katarina Standar (UUB), Cecilia Heyman (SUB).

Avdelningen för nationell samverkan har som beställare av analysen haft en dialog med expertgruppen för Libris nationella system och begrundat gruppens synpunkter utöver underlaget i konsekvensanalysen. Ett nytt förslag för hur vi kan gå vidare presenterades för Nationella referensgruppen den 14 september. Under de närmaste månaderna kommer vi att ha en fortsatt dialog kring förslaget och räknar med att komma till beslut i slutet av november.

Förslaget går ut på att det utses en certifieringsgrupp med representanter från biblioteken under samordning av KB. Gruppen får till uppgift att utarbeta ett underlag med (certifiera) de grundkrav som ska ställas på leverantör av länkserver, ett underlag som sedan kan användas i förfrågningsunderlag i en upphandling/direktupphandling. I tillägg till detta undersöker vi hur ett basalternativ kan se ut och fungera för de bibliotek som inte kan skaffa länkserver på egen hand. Certifieringsarbetsgruppen ska påbörja arbetet så snart som möjligt så att införskaffande av länkservrar kan starta under hösten 2012.

KB påbörjar också arbete med att ta fram nya rutiner för administrationen av centrala avtal för att kunna erbjuda denna service då biblioteken börjar gå över till nya system med start oktober 2012. Det blir ett omfattande arbete då informationen om de centrala avtalen idag är utspridd på flera platser och behöver samlas på ett ställe.

Oktober 2012 till oktober 2013 kommer att bli en övergångsperiod under vilken biblioteken implementerar nya system. Nuvarande länkserver finns kvar till oktober 2013 och dagens service med aktivering av centrala avtal tillhandahålls fram till dess.

Vi ser förslaget som en långsiktig, flexibel och realistisk lösning som fungerar i den tekniska infrastrukturen utan att vara leverantörsberoende, dvs det handlar om samordning av länkserver oavsett kommersiell eller open source-komponent. Förslaget ger utrymme att ta ett helhetsgrepp över den tekniska infrastrukturen med alla dess komponenter, LIBRIS, nationell katalog , databrunn, länkserver, liksom systemkontexten hos biblioteken (ERM, Discovery, länkserver). Det här blir en väg där vi fokuserar på utveckling i nära samverkan med biblioteken.

1 kommentar 20 september, 2011 Marja Haapalainen

Expertgruppens agenda den 31 augusti

Den 31 augusti träffas expertgruppen för Libris nationella system. På agendan finns följande:

  • Aktuellt på biblioteken – medlemmarna berättar vad som är på gång hemma hos dem.
  • Aktuellt på LIBRIS  - driftfrågor och utveckling, fokus på nationell katalog och infrastruktur.
  • Inför länkserverupphandling – diskussion om hur vi går vidare, utifrån den konsekvensanalys som gjorts på beställning av avdelningen för Nationell samverkan.
  • Metalib uppföljning  - uppsägning av avtal planeras enligt långsiktig uppföljning av Samsök.
  • E-boksutredningen – presentation
  • Rapport från arbetsgruppen katalogiseringsfrågor – information om berikning av SFX-poster , uniforma titlar, RDA/Dewey.

Det är en fullspäckad agenda denna gång, men vi vill gärna uppmuntra till att skicka in förslag på aktuella frågor till kommande möten!

Minnesanteckningar från detta möte och kommande publiceras på KB.se


Kommentera 26 augusti, 2011 Marja Haapalainen

Workshop om ERM

Den 14 juni hölls i KB:s regi en workshop om ERM-system i samband med seminarium om förvärv av e-resurser. Den initierades av arbetsgruppen som arbetar med konsekvensanalys av länkserverupphandling för att få mer information och kunskap om dataflöden, samarbeten, ERM och betydelsen av den centrala aktiveringen av e-resurser. Det fanns ett stort intresse visade det sej, för workshopen blev snabbt fulltecknad.

Tre olika ERM-system presenterade av olika lärosäten där man kommit igång med systemen: Verde (Exlibris), CORAL och EBSCO ERM Essentials.  Verde används av Chalmers,  SLUB, Göteborg, KIB,  Södertörn, Malmö och SUB sedan nåt år tillbaka.  CORAL är ett ”open source”-baserat system utvecklat av University of Notre Dame, USA, och är på gång att tas i bruk/testas av Linköping, KTH, Umeå, Luleå, Jönköping och Borås. EBSCO ERM Essentials är det än så länge Uppsala som är ensamma om att ha köpt.
Till presentationerna: Verde, CORAL, EBSCO ERM

Daniel Forsman, Chalmers, berättade om dataflöden mellan länkservern SFX och 360 Core (Serials Solutions)  och hur man arbetar med att automatisera dataflödet däremellan, med syftet att e-resurserna ska tillgängliggöras i Summon. Till presentationen

Susanne Christoffersen, DEFF, berättade om hur man centralt i Danmark arbetar med att distribuera information om licensvillkor och titellistor för DEFF-licenser (motsvarande våra BIBSAM-avtal)  från en egenutvecklad Access-databas till olika ERM-system. DEFF arbetar med förlagen för att få dem att leverera titellistor och fylla i formulär för licensvillkor. Man har valt modellen bla för att: Slippa  binda sig till en ERM-leverantör, arbetsstättet är en del av DEFF:s existerande arbetsgång, kortast tidshorisont för att kunna börja, existerande teknik finns hos DEFF. I ett webbgränssnitt, Licenswebben, kan alla deltagande biblioteken få översikt över sina avtal. Licenswebben fungerar också som ett enklare ERM-system för mindre bibliotek.Till presentationen

Som inledning till grupparbetet presenterade Anna Lundén KB:s admin-komponenter för de centrala avtalen (BIBSAM-avtalen). De handlar precis som hos DEFF om licensvillkoren och titellistorna, men också om de deltagande institutionernas koppling till produkter och priser + beställningar/förnyelser. Licensvillkoren och titellistor publiceras på webben i statisk form. Dessutom aktiveras titellistorna centralt i SFX och uppdateras kontinuerligt, något man inte gör hos DEFF. Information om medlemmar och produkter publiceras också på webben och grundar sej på  exceldokument, webbformulär, e-post. Till presentationen

Det avslutande grupparbetet blev ”speed dating” med ett antal frågeställningar kopplade till presentationerna. Det blev tillfälle att diskutera och byta erfarenheter med varandra. Och arbetsgruppen fick väldigt bra input till arbetet med konsekvensanalysen.

1 kommentar 21 juni, 2011 Marja Haapalainen

Nationella länkservern – arbete pågår

Arbete pågår i dubbel bemärkelse. Användningsstatistiken för SFX visar att användningen hittills i år, januari – 20 maj, är något högre än för motsvarande period förra året, 308 000 unika besökare  mot 290 000 förra året. Samtidigt så pågår arbetet med konsekvensanalysen. Vi, dvs arbetsgruppen, har fått en hel del kommentarer och synpunkter vilket vi tackar för. Det är mycket värdefullt för oss. Det framkommer bland annat att den centrala aktiveringen är oerhört betydelsefull för små som stora bibliotek. Ett citat:

”alla alternativ som innebär att den centrala aktiveringen av BIBSAM-avtalen försvinner [är] negativa. KB sitter på kunskapen om vad som exakt ingår i de olika avtalen.”

Dessutom ser man att en upphandling som KB gör får en väldig tyngd och påverkanskraft som bör utnyttjas:

”Ställ […] krav på leverantörerna helt enkelt! Vi kommer leva i en allt mer komplex värld, och vi måste få systemen att arbeta för oss istället för att vi anpassar oss till dem.”

De fyra upphandlingsalternativen

Här är en sammanfattning av vårt material så här långt:

One size fits all: KB fungerar som ombud, upphandlar ramavtal, väljer en leverantör för alla.

  • Fortsatt hostad länkserver men inte längre av KB. Små bibliotek får ny kostnad och ansvar, alla bibliotek får kortare väg till leverantören (påverkan, support, utbildning)
  • Nationell tyngd/påverkan på leverantörer att leverera en länkserver som fungerar i den nationella infrastrukturen. Risk att strukturen byggs upp kring en utvald leverantör vilket kan bli begränsande i långa perspektivet? Måste finnas flexibilitet för att hantera andra länkservrar.
  • Samarbetet inom nuvarande konsortium kan fortsätta men tydligare och fri från beroenden. Nya beroenden kan uppstå.
  • Central aktivering kan fortsätta, men kan också ersättas av samordnad modell. Data- och arbetsflöden påverkas minimalt då  ”alla” har samma system.

Your own choice: KB upphandlar ramavtal, biblioteken avropar med förnyad konkurrensutsättning och väljer en av ca 4-5 leverantörer.

  • Möjliggör flexibilitet för stora bibliotek (handla efter egna prioriteringar tex kvalitet på CKB).  Stöd för små bibliotek då stor del av förfrågningsunderlaget/avropsmall finns i ramavtalet. Alla bibliotek får kortare väg till leverantören (påverkan, support, utbildning) och kan fokusera på det ”unika”. Man får kontroll över e-resursbeståndet, alla e-resurser/avtal på en instans.
  • KB:s roll blir att upphandla det ”generella”, ställa krav på leverantörer, tillhandahålla teknisk infrastruktur som är leverantörsoberoende.
  • Nya samarbeten/nav skapas som är fråge-, behovs- eller produktbaserade .  Möjlighet att påverka leverantör direkt,  men också stöd av KB som ramavtalsförvaltare.
  • Aktiveringsunderlag ersätter central aktivering. Nya data- och arbetsflöden uppstår, nya rutiner för att få in e-resurser i Libris.

Do it yourself with a little help: Biblioteken direktupphandlar med stöd av KB som gör  ”checklista för länkserver”.

  • Biblioteken gör egna prioriteringar, får kontroll över systemen och e-resursbeståndet. Det blir fokus på det lokala på bekostnad av det nationella/kooperativa.
  • KB ”certifierar” länkserver, ingen förvaltning av ramavtal. Möjlighet till mer fokus på svenska resurser till CKB/databrunn. Påverkanskraften mot leverantörer försvagas, Libris blir ”mottagare av data”, mindre samordning.
  • Nya samarbeten/nav skapas som är fråge-, behovs- eller produktbaserade. KB spelar ingen roll i samarbetet?
  • Aktiveringsunderlag ersätter central aktivering. Nya data- och arbetsflöden uppstår, nya rutiner för att få in e-resurser i Libris.

Do it yourself: Biblioteken direktupphandlar utan stöd av KB.

  • Valfrihet och flexibilitet, allmän kompetenshöjning för alla bibliotek. Resurskrävande för alla, mindre bibliotek väljer paketlösningar, stora bibliotek skräddarsyr lösningar efter egna prioriteringar.
  • KB:s roll perifer, mindre samordning, Libris blir ”mottagare av data”. Sämre förutsättningar för påtryckningar mot leverantörer och bygga teknisk infrastruktur.
  • Nya samarbeten/nav skapas som är fråge-, behovs- eller produktbaserade, men frikopplade från KB?
  • Aktiveringsunderlag ersätter central aktivering. Nya data- och arbetsflöden uppstår, men osäkert med överblick e-resursbeståndet?

Förtydliganden till upphandlingsalternativen

Kompletterande förklaringar till förra inlägget.

Fortsatt ”hostad” länkserver, men inte längre av KB

I samband med strategiarbete inom avdelningen för nationell samverkan diskuteras förutsättningar för de nationella utvecklingsinsatserna. Intentionen är att en ny teknisk infrastruktur ska fungera med komponenter från olika leverantörer. En viktig komponent är  länkservern, som är en verksamhetskritisk faktor i användningen av e-resurser. Biblioteken ska också själva ha möjlighet att välja en kvalitetsstämplad länkserver som fungerar i infrastrukturen och därigenom få kontroll över sitt eget e-resursbestånd. Detta innebär i förlängningen att KB inte längre skulle stå för drift och underhåll av en specifik länkserver. KB:s roll ska istället vara att samordna och verka för det kooperativa när det gäller e-resurser, på samma sätt som för tryckt material.

Vad innebär detta för de bibliotek som idag inte har egen länkserver-instans?

I dagens upplägg kring länkservern delar mindre bibliotek på en instans av SFX som till större delen administreras av KB. En förändring för dessa bibliotek blir att länkservern är hostad hos en leverantör istället för hos KB. Det innebär att man kommer att få ta eget ansvar när det gäller aktivering av e-resurser och systemadministration, samt att man får ta  kostnaden för länkservern. Ett sätt att hantera det nya ansvaret är att gå ihop i nya konstellationer och för att underlätta för bibliotek att gå ihop om inköp av länkserver kan KB i modellerna ”One size fits all” och ”Your own choice” ställa krav om detta på leverantörerna. Redan idag finns två konsortier utanför Samsök-konsortiet som använder gemensam länkserver; Sjukhusbiblioteken har organiserat EIRA och ett antal myndighetsbibliotek har gått ihop i en annan konstellation. Det vore intressant att undersöka samarbetsformer och arbets -och dataflöden i dessa.

Arbets-och dataflöden för central aktivering kommer att förändras

Här diskuterar arbetsgruppen alternativa vägar till att distribuera informationen om BIBSAM-avtalen. Istället för att som idag aktivera de faktiska e-resurserna i en länkserver, skulle man kunna ”pusha ut” information om innehåll (titellistor), bestånd och licensinformation i form av ”aktiveringsunderlag” till plattformar som ERM eller länkserver oberoende av leverantör. Biblioteken får alltså informationen om BIBSAM-avtalen och kan aktivera i det system man har valt för hantering av e-resurser. En workshop som tar upp frågeställningar kring detta ska hållas den 14 juni i samband med Seminarium om förvärv av e-resurser.

En nationell lösning öppen för alla bibliotek

Idag används SFX endast av Samsök-konsortiet vilket innebär att det i egentlig mening inte är en nationell länkserver. SFX erbjöds från början till alla Samverkansbibliotek och de som valde att stå utanför då, gör det fortfarande. Utanför idag är också mindre bibliotek, myndighetsbibliotek, folkbibliotek… Oavsett modell för upphandling kommer den nya lösningen att bli öppen för alla typer av bibliotek.

Kommentera 23 maj, 2011 Marja Haapalainen

Konsekvensanalysen av den nationella Länkservern har startat

Arbetsgruppen har haft sitt första möte och därmed tagit sej an uppgiften att undersöka behovet av fortsatt nationell samordning av länkserver genom att göra en konsekvensanalys utifrån KB:s upphandlingsalternativ. Upphandlingsalternativen har  namngivits efter det koncept de faktiskt utgör och arbetsgruppen har påbörjat konsekvensanalysen. Vi vill gärna få synpunkter och frågor från starten och väljer att presentera en sammanfattning av hur vi resonerar så här långt.

De stora skillnaderna jämfört med hur det ser ut idag är:

  • KB kommer inte längre att stå för drift och support.
  • Bibliotek som idag inte har egen länkserver-instans kommer att få ta eget ansvar för en sådan och kommer också att få ta den kostnaden (som de inte har idag).

Upphandlingsalternativen (=arbetsmodellerna, i samma ordning som i tidigare inlägg) och deras konsekvenser:

One size fits all – Ett koncept som innebär minst förändring och flexibilitet, och därmed också risk för upprepning även om det så att säga blir en omstart med möjlighet att styra upp och eliminera de beroenden som finns idag. Det innebär också fortsatt styrt monopol dvs en leverantör gynnas även om tidsbegränsat. Skillnaden från idag blir att KB fungerar som ombud för biblioteken och upphandlar för deras räkning. En hostad lösning förutsätts – med drift, underhåll, support av systemleverantören. Kräver fullmakter från biblioteken, men det står dem fritt att gå med. Bibliotek som väljer att delta får kostnaden distribuerad enligt FTE (så som BIBSAM-avtalen delvis fungerar idag). Den enda modellen som gör det möjligt att fortsätta med central aktivering av e-resurser, men också att genomföra en samordnad modell för detta.

Your own choice – Frihet och valfrihet att ur ett kvalitetssäkrat urval välja den leverantör som bäst uppfyller bibliotekets behov. Även om KB gör upphandlingen av ramavtal som ingås med ca 4-5 leverantörer, så kommer biblioteken att behöva göra ett större arbete med förnyad konkurrensutsättning och utvärdering dvs. skicka förfrågan till samtliga leverantörer och utvärdera utifrån de kriterier som fastställts i ramavtalet. Man får möjlighet att påverka pris, kvalitet och innehåll. Tidsaspekten – har biblioteken tålamod att invänta den tid det tar för upphandlingen? Även denna modell kräver fullmakter från biblioteken, men det står dem fritt att gå med. Det är inte praktiskt möjligt att fortsätta med central aktivering av e-resurser som det fungerar idag. Istället får man hitta andra vägar till att distribuera information om BIBSAM-avtalen.

Do it yourself with a little help from your friends – Ett koncept som innebär snabb förändring, kort väg från beslut till implementering. Också kortare väg till den leverantör man väljer. Biblioteken ökar sin kompetens och får kontroll över systemen. Nya samordningskonstellationer uppstår, jämför med dagens upphandlingar av Discovery plattformar. KB säger alltså upp nuvarande avtal och biblioteken direktupphandlar med stöd i någon form från KB: produktöversikt/marknadsanalys över länkserverleverantörer, eller möjligen i form av förfrågningsunderlag (där kravspecifikation ingår) eller ”checklista för länkserver”. Central samordning som den ser ut idag försvinner mer eller mindre. Inte heller här är det praktiskt möjligt att fortsätta med central aktivering av e-resurser.

Do it yourself – Liknar väldigt mycket föregående modell med skillnaden att central samordning försvinner helt, det nationella perspektivet förloras. Mindre bibliotek med mindre resurser kan hamna på efterkälken. Nuvarande avtal sägs upp och biblioteken direktupphandlar utan stöd från KB. Frigör resurser för KB att driva på utvecklingen av andra relaterade områden tex knowledgebases.

För varje upphandlingsmodell identifieras konsekvenserna utifrån följande frågor:

  • Vilket stöd behöver biblioteken av KB?
  • Vad är biblioteken behjälpta av?
  • Lönar det sig att upphandla?
  • Enligt vilken upphandlingsmodell?
  • Behöver nuvarande avtal förlängas?
  • Vilka berörs av upphandlingsmodellen? I större/mindre utsträckning?
  • På vilket sätt berörs de berörda parterna?
  • Vilka vinner och vilka förlorar?
  • Finns/uppstår positiva/negativa sidoeffekter?
  • Vilka av bibliotekens behov uppfylls/uppfylls inte? (utifrån aspekter som: ekonomi, kompetens, bibliotekstyp, stort/litet bibliotek etc.)
  • Vinster/nytta
  • Risker/nackdelar
  • Hur påverkas/förändras de tre beroenden som finns idag?

Arbetet med konsekvensanalysen är alltså bara påbörjad, fortsättning följer. Vi tar gärna emot synpunkter och frågor, kommentera här på bloggen eller via mejl.

2 kommentarer 15 april, 2011 Marja Haapalainen

Vad händer med den nationella länkservern?

Länkserver har blivit Länken med stort L via vilken biblioteken erbjuder åtkomst till e-resurserna. Den nuvarande nationella länkservern SFX har varit i drift sedan 2006 och används flitigt. Antalet unika besökare uppgick under 2010 till 630 000, att jämföra med 2006 då siffran låg på 57 500. Vi kan utan att överdriva säga att SFX är en verksamhetskritisk faktor för de bibliotek som använder det. Men efter fem års bruk har den ursprungliga nationella lösningen landat i en komplicerad och oflexibel situation med olika beroenden som hindrar den fortsatta utvecklingen:

  • Systemberoenden mellan SFX och andra system som biblioteken skaffat, Primo, Summon och Verde.
  • Administrativa beroenden finns inbyggda i upplägget kring den centrala aktiveringen av BIBSAM-avtalen.
  • Juridiska beroenden iom att biblioteken slutit egna avtal med systemleverantören Exlibris, som bygger på KB:s grundavtal utan att KB är part i dessa.

Dessa beroenden konstaterades i en Långsiktig uppföljning av Samsök och resulterade i ett antal rekommendationer för den fortsatta utvecklingen av SFX. Bland annat rekommenderas att nuvarande avtal sägs upp och att en ny upphandling görs. Av den anledningen undersöker vi internt på KB tillsammans med upphandlingsexpert Magnus Josephson vilka våra möjligheter är för att göra en upphandling av ny länkserver och administrera eventuellt ramavtal för det. Införskaffandet av ny länkserver bör kunna ske på olika sätt, genom upphandling, avropsavtal, direktinköp etc. Vi har idag 4 arbetsmodeller:

  • KB upphandlar och skriver avtal med en utvald systemleverantör. Biblioteken som väljer att delta får kostnaden distribuerad enligt FTE (så som BIBSAM-avtalen fungerar idag).
  • KB upphandlar och förvaltar ramavtal som biblioteken kan avropa och välja en av upp till cirka 4-5 systemleverantörer. Avtal skrivs direkt mellan bibliotek och leverantör.
  • KB tillhandahåller utvärderingsunderlag för länkserver och/eller förfrågningsunderlag (där kravspecifikation ingår) och/eller ”checklista för länkserver” för att stödja biblioteken vid direktupphandlingar. Avtal skrivs direkt mellan bibliotek och leverantör.
  • KB säger upp avtalet med nuvarande systemleverantör och biblioteken hänvisas till direktupphandling.

Samtliga modeller kommer att innebära en kostnad för biblioteken. Något som kanske mest påverkar mindre bibliotek idag som får denna tjänst kostnadsfritt idag.

Det är den juridiska delen av frågan. Den andra är den strategiska delen.


Vad är det för resultat som en upphandling förväntas få? Vilka konsekvenser leder de olika modellerna till? Vi kommer under våren att engagera en arbetsgrupp som får till uppgift att undersöka dessa frågor. Beroende på resultat från denna första etapp i förberedelserna inför en eventuell upphandling går vi till hösten vidare med förfrågningsunderlag till systemleverantörer eller utvärdering av systemleverantörer eller ”checklista för länkserver”.
Arbetsgruppen består av: Eva Sejmyr (LIUB), Katarina Standar (UUB), Cecilia Heyman (SUB). Två möten är hittills inplanerade. Till hjälp och stöd finns en referensgrupp som består av Linda Lindström (KIB), Anders Söderbäck (SUB), Ulf-Göran Nilsson (KTHB).

Hur ska man resonera inför den närmaste framtiden när det gäller länkserver? Ska man avvakta en ny upphandling eller ska man nappa på ett eventuellt paketerbjudande som systemleverantören har? Svaret på den frågan är inte så enkel som man skulle önska. SFX kommer att driftas av KB till den 30 oktober 2012. Blir det beslutat att en upphandling ska genomföras kan det att bli aktuellt att förlänga avtalet så att övergången till ny länkserver inte utsätts för avbrott. Till sommaren borde KB kunna ge besked om och hur en upphandling görs.

Följ och kommentera utvecklingen på Twitter (#lankserver) och här på Librisbloggen.

 

Kommentera 4 april, 2011 Marja Haapalainen


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler