Tag: målgruppsanalys

Fri data, sömlös övergång och delaktighet – viktiga värden för framtida tjänster

Det pågår ett arbete med att undersöka vilka framtida digitala bibliotektjänster vi bör utveckla för att tillgodose våra målgruppers behov, se tidigare blogginlägg. Vi har nu kommit ytterligare ett steg på vägen med att konkretisera satsningen “Samlad ingång/öppen data”. För att skapa delaktighet, engagemang och insyn i projektet bjöd vi in ett antal bibliotek för att arbeta med frågan under en heldagsworkshop. Uppgiften var att konkretisera “Samlad ingång/öppen data” genom att ta reda på vilka värden satsningen kan ge, hur dessa står sig gentemot kommersiella aktörer, vilka utmaningar som kan påverka satsningen och vilka roller och aktiviteter som behövs för att realisera den.

För att ta reda på hur vi kan vara unika i jämförelse med kommersiella aktörer inledde vi vår workshop med att ta fram en värdekurva, se nedan. Vi plottade de värden som våra målgrupper (slutanvändare och bibliotek) har behov av mot kommersiella aktörer och resonerade kring var vi behöver vara starka för att åstadkomma nytta:

  • Sömlös övergång från impuls till konsumtion – som ni kan se av bilden så tillfredsställer de kommersiella aktörerna inte riktigt behovet när det gäller detta värde, som är en viktig faktor för att användaren ska kunna utforska innehållet och upptäcka oväntat/väntat material och ta del av innehållet på ett så sömlöst sätt som möjligt. Här kan vi vara starka. Vår nya systemarkitektur bygger på länkad data till skillnad från de andra aktörerna, vilket är en viktig faktor i sammanhanget. En annan komponent som behövs för att kunna söka i stora datamängder är bigdata-analys/smart data, som handlar om att hitta små datasets i stora mängder data för att berika den egna datamängden. Det kan röra sig om spår användaren lämnar efter sig, innehållsbeskrivningar, fulltextanalyser osv. Denna dataanalys skulle göra sökningen mer finmaskig och möjliggöra för användaren att i större utsträckning hitta oväntat/väntat material.
  • Bibliotekens samlade material – när det gäller innehållet sänkte vi ambitionen. Efter en diskussion kring utmaningen “om Libriskollektivet fungerar för e-resurser” kom vi fram till att man åtminstone i ett första steg bör satsa på fritt tillgängligt innehåll, som tex Open access, Libris metadata, SwePub och myndighetspublikationer. I ett andra steg skulle man kunna titta på möjligheterna att upphandla centralt index för att ge tillgång till licensierat material.
  • Delaktighet i design och utveckling – bibliotekens möjligheter till påverkan och delaktighet är låg hos de kommersiella aktörerna. Här kan vi vara starka genom att göra biblioteken delaktiga i själva utvecklings- och designprocessen.

Samlad ingång - värdekurvaSammanfattningsvis kan man säga att vi under vår workshop kom fram till att “Samlad ingång” inte blir någon ersättare av discoveryverktyg i traditionell bemärkelse, utan istället satsar vi på framtidens sökning och utvecklar en tjänst där användaren kan söka fram fritt tillgängligt material på ett sömlöst och inspirerande sätt från första impuls till att konsumera fulltexten i ett enda klick. Dessutom finns licensierat material tillgängligt men med begränsningar. Exakt vilket innehåll som ska prioriteras och lyftas upp kommer ”arbetsgruppen för innehåll databrunn”, som Libris styrgrupp har tillsatt, att titta vidare på. Innehållet ska också finnas fritt tillgängligt via API:er så att andra aktörer ska kunna bygga tjänster på datat. Gruppen betonade också vikten av att börja göra och exemplifiera konceptet “Samlad ingång” och bigdata-analys/smart data och att kommunikationen i utvecklingsprojekten behöver bli mer transparent. Detta kan tex göras genom att visualisera resan och de beslut som tagits på vägen.

samlad ingång - -releaseplan

En bild av hur processen sett ut hittills. Tanken är att synliggöra de olika iterationerna, delaktigheten och vilka leverabler vi har tagit fram under processens gång.

samlad ingång - process

Fördelen med att arbeta iterativt och tvärfunktionellt tillsammans med många människor är flera, man får innovativa lösningar genom att många personer med olika kompetens bidrar med idéer, man kan snabbt agera på förändringar i omvärlden och dessutom får man styrfart genom att delaktighet skapar engagemang och förståelse för nyttan. Arbetssättet bidrar också till transparens. Vi har under vår sista workshop/iterationen ändrat riktning, från att prata om discoverytool till att prata om framtidens söktjänst.

Nästa iteration blir att planera de aktiviteter vi identifierade under mötet och att börja visa upp!

Se hela sammanställningen från workshopen.

10 kommentarer 26 februari, 2013 Johanna Olander

Målgruppsanalys och framtida vägval

Vi har under året arbetat med att kartlägga våra målgruppers behov och drivkrafter av digitala bibliotekstjänster, se tidigare blogginlägg. Syftet med kartläggningen har varit att ge en bild av vad som ger störst nytta av att utvecklas nationellt respektive lokalt, så vi kan ge användarna rätt support i rätt kanaler oavsett om användarna befinner sig lokalt, nationellt eller internationellt. Underlaget ligger till grund för att prioritera och designa framtidens digitala bibliotekstjänster.

Baserat på detta underlag har vi tagit fram ett antal möjliga scenarion/satsningar:

  • “Samlad ingång” – Libris som Discovery, dvs en samlad tjänst/gränssnitt där du kan söka de svenska bibliotekens samlade material (e-resurser, audiovisuella medier, tidningar, artiklar, böcker osv).
  • “Öppen data” – Libris som dataprovider, där bibliotekens samlade material finns tillgängliggjort främst via API:er.
  • “Tvärsnitt” – Sökingång till en delmängd av Librisdata, tex allt svenskt material, utifrån materialtyp jfr Swepub osv.

Satsningarna har därefter prioriterats utifrån våra målgruppers behov där man kunde se att de uppgiftsdrivna med sitt korta tidsperspektiv har störst nytta av den ”Samlade ingången” (med premissen att det ingår e-material) eftersom de slipper gå till flera källor. “Öppen data-satsningen” är beroende av att andra aktörer bygger tjänster på datat. Vad som också blev tydligt var att det i stort sett krävs samma projekt oavsett satsning, dvs. lika stora resurser för resp. satsning. Prioriteringen mot målgrupperna talar för en “samlad ingång” som huvudspår och parallellt arbete med “öppen data-spåret” som i sin tur kan ge möjlighet för andra att utveckla “tvärsnitt”.

Nästa steg bli att konkretisera dessa satsningar/scenarion genom att ta reda på och identifiera vilka faktorer och begränsningar som kan påverka dessa framtida vägval och se hur dessa kan realiseras. En grupp bestående av representanter baserat på olika biblioteksbehov kommer arbeta med frågan under en heldagsworkshop i början på februari.

Se även kortare presentation om Målgrupper och framtida vägval.

3 kommentarer 20 december, 2012 Johanna Olander

De uppgiftsdrivna, de intressedrivna och lustläsaren

I ett tidigare blogginlägg berättade vi om vårt arbete med att bredda och fördjupa kartläggningen av våra målgruppers behov. Nu har vi tillsammans med InUse analyserat och modellerat rådata från intervjuerna och insikterna har bl a visualiserats i form av en effektkarta och en upplevelsekarta. Se hela studien om KB/Libris målgrupper och behov.

Målet med undersökningen är att ta fram ett brett beslutsunderlag för prioriteringar i arbetet med Nationell katalog/databrunn. Underlaget kommer också fungera som en delmängd i projektet “Bättre användarupplevelse i bibliotekets kanaler” som drivs av Stockholms stadsbibliotek.

Kartläggningen bygger på kvalitativt data från ett stort antal intervjuer. Vårt fokus har varit att få djupa insikter om hur människor faktiskt beter sig i olika användningssituationer, t ex under researchprocessen, genom att ta reda på hur deras drivkrafter ser ut, vilka problem de ställs inför i olika situationer och utifrån det förstå deras behov. I analysen av intervjuerna kunde vi identifiera tre övergripande beteenden/mönster:

  • Uppgiftsdrivna
  • Intressedrivna
  • Lustläsarna

De uppgiftsdrivna karaktäriseras av att de har en uppgift att lösa, som de kanske inte nödvändigtvis valt själva. Det kan t ex vara en forskare som behöver skriva en artikel på beställning eller en student som ska skriva uppsats. De uppgiftsdrivna kännetecknas av att de har lite tid och vill därför snabbt ha tag på en bok/källa som är tillräckligt bra för att lösa uppgiften.

De intressedrivna drivs av sitt engagemang för ett specifikt ämne eller en fråga. Det kan röra sig om en forskare som behöver nytt bränsle till sin forskning eller en musikintresserad person som vill ha tag i ett unikt album, så de är beredda att göra stora ansträngningar för ”rätt material”.  De vill öka och fördjupa sina kunskaper i sitt område och vill gärna sprida dem i olika nätverk.

Lustläsaren är en person som vill ha något bra att läsa på direkten. De läser oftast sådant som är brett och lättillgängligt och går gärna på spontanitet. Lustläsarna delas sedan in i undergrupper, exempelvis ”topplisteläsaren” som vill hänga med i det senaste som alla talar om, ”nischläsaren” som håller sig till vissa genrer eller författare och ”stickspårsläsaren” som gärna läser olika typer av böcker och gärna smalare titlar.

Vad man bör tänka på när man designar för de olika målgrupperna/beteendena är att man kan gå in och ur olika beteenden. En intressedriven forskare kan bli uppgiftsdriven när hon t ex ska skriva en artikel på beställning. På fritiden när hon vill ha nästa bok att läsa beter hon sig kanske som en lustläsare.

För att sätta dessa beteenden i en kontext och för att få en övergripande bild av hur deras researchprocess ser ut över tid, från första impulsen till själva konsumerandet av titeln/källan tog vi fram en upplevelsekarta. På så sätt kunde vi få en bild vad som händer under processen, vad som gör dem nöjda och vad som gör dem frustrerade. Här är en sammanställning av analysen:

De generella slutsatserna vi kunde dra av den här analysen var att alla förutom de musikintresserade rör sig mellan väldigt många olika kanaler för att kunna utforska, värdera och konsumera en titel, medan de musikintresserade i princip har en helt sömlös övergång mellan första impulsen till att faktiskt kunna konsumera låten. De uppgiftsdrivna och i viss mån också de intressedrivna har stora problem med att ringa in en specifik aspekt av ett ämne. Det finns ingen specifik källa för den uppgiften, utan man måste växla mellan flera. För att få tag i elektroniskt material använder de uppgiftsdrivna sig i princip enbart av Google scholar eller Google books, eftersom de har en föreställning om att det finns begränsningar hos biblioteken när det gäller åtkomst till materialet. Bibliotekens kataloger används främst när man behöver få tag på en känd titel.

Vi tog också fram en effektkarta, där man kan se hela resonemangskedjan, från de övergripande effektmålen till de åtgärder som uppfyller användningsmålen.

Nästa steg blir att prioritera målgrupper/beteenden för att bestämma riktning för kommande bibliotekstjänster, därefter kommer vi arbeta med att detaljera effektkartan och upplevelsekartan så de kan ligga till grund för framtida design- och utvecklingsarbete.

Läs hela studien om KB/Libris målgrupper och behov.

1 kommentar 26 juni, 2012 Johanna Olander

Behovskartläggning av våra målgruppers behov

“Vad vill vi uppnå med den här satsningen?” var frågan vi ställde oss när vi hade en första workshop kring arbetet med att fördjupa och bredda kartläggningen av våra målgruppers behov. De övergripande effektmålen vi kunde identifiera var “Bättre åtkomst och förädling” av bibliotekens resurser och att utveckla “Rätt tjänster”.

Under våren kommer Libris tillsammans med Inuse (användbarhetskonsult) och Stockholms stadsbibliotek i anslutning till projektet “Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler” arbeta med att fördjupa och bredda kartläggningen av våra målgruppers användning av Libris tjänster, men också att titta på användarupplevelsen i en större kontext för att kunna identifiera när användarna har behov av att få stöd av biblioteket. Tre befintliga målgruppsanalyser från Libris, Stockholms stadsbibliotek och Chalmers bibliotek ska gås igenom, jämkas och kompletteras.

Kartläggningen ska ge en bild av vad som ger störst nytta att utvecklas nationellt respektive lokalt, så att vi kan ge användarna rätt support i rätt kanaler oavsett om de befinner sig lokalt, nationellt eller internationellt.

Några iakttagelser under intervjuerna
Just nu utför vi kompletterande intervjuer och vi har redan börjat se några återkommande mönster hos intervjupersonerna. En intressant iakttagelse är att kopplingen mellan åtkomst, tid och kvalitet. Personer med mycket tid och som har behov av att få tag på en specifik utgåva kan tänka sig krångliga vägar för att få åtkomst till fulltexten. Medan människor med lite tid inte ens kan tänka sig biblioteket som alternativ, eftersom de har en bild av att biblioteket är förenat med begränsningar när det gäller åtkomst. Får de inte tillgång till fulltexten eller möjlighet att streama låten direkt letar de vidare efter något annat. Det är tydligt att bekvämlighet och åtkomst går före kvalitet för personer som är under tidspress.

Kommande aktiviteter
Nästa steg blir att analysera och modellera rådatat från intervjuerna. Resultatet kommer presenteras i någon form av personor, upplevelsekartor och så småningom som effektkartor. Underlaget kommer fungera som grund när vi prioriterar målgrupper och genererar åtgärdsförslag som förhoppningsvis gör målgrupperna nöjda med framtida bibliotekstjänster. Vi kommer också ta till vara åtgärdsförslagen från workshopen Idégenering som hölls på Libris inspirationsdagar. Det slutliga underlaget kommer sedan prioriteras utifrån nytta, resurser och verksamhetsmål tillsammans med bl a Libris styrgrupp.

Dokumentation och tidplan
Materialet ska vara klart till midsommar och kommer delas med alla bibliotek. Tanken är att de bibliotek som är intresserade också kan använda underlaget som grund i arbetet med att utforma meningsfulla tjänster åt sina användare. Underlaget kan säkert behöva viss vinkling och fördjupning för att kunna fungera utifrån olika kontext, men vi hoppas att det kan ge lite bränsle på vägen.

2 kommentarer 23 april, 2012 Johanna Olander


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler