Tag: Gästbloggare

Stifts- och landsbiblioteket i Skaras äldre handskriftssamling i Libris

Gästbloggare: Helena Backman, bibliotekarie, Stifts- och landsbiblioteket i Skara, Forskaravdelningen

Sedan 2010 finns knappt hälften av Skara stifts- och landsbiblioteks äldre handskrifter – de vid sidan av personarkiven – inlagda i Libris. Dessa skrifter var tidigare endast i enstaka fall katalogiserade, registrerade eller omnämnda i olika kataloger och andra källor. En samlad bild av innehållet saknades.

Att posterna blev synliga i Libris ledde omgående till efterfrågan av detta tidigare till vissa delar i det närmaste bortglömda material. Beställningar av digitala kopior har kommit in. Av dessa är hittills nio digitaliserade titlar idag länkade i Libris till respektive presentation i Stift- och landsbiblioteket i Skaras Flickr-flöde, och fler kan väntas: Digitaliserade handskrifter i Stifts- och landsbiblioteket i Skara.

Bland de fynd som gjorts bland dessa handskrifter kan nämnas den återfunna fornminnesbeskrivningen av Martin Aschaneus från 1630-talet, som tidigare ansetts som förkommen: Collectaneum Monumentale Runicum, eller, Steen och Runa Cronica, medh dess Declaratione öffwer Edhz sochn; Subdita Investigatione, Martini Aschanei.

Fler spännande fynd väntar bland de ännu okatalogiserade handskrifterna.

Katalogiseringsprojektet skedde med medel från Riksbankens jubileumsfond under 2010 och genomfördes av FD Eva Nyström, idag forskare vid Uppsala universitetsbibliotek. Eftersom en och samma person har haft möjlighet att gå igenom materialet, har tidigare spridda delar av samma verk kunnat läggas samman och skrivarna bakom enstaka verk kunnat identifieras.

Kunskapen om samlingarna har ökat, och vi hoppas i framtiden få ytterligare resurser utifrån för att kunna katalogisera den återstående delen av samlingen.

1 kommentar 8 november, 2012 Libris

Libris på värmlandsbiblioteken

Gästbloggare: Ingalill Walander Olsson, Projektsamordnare, Länsbiblioteket i Värmland

Under tiden 3 november 2010 t o m 30 juni 2011 pågår “Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie” där Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare. Arbetet utförs vid biblioteken i Degerfors, Karlskoga, Storfors, Hagfors, Kristinehamn och Sunne i samverkan med Länsbiblioteket i Värmland och Länsbiblioteket i Örebro och Västmanland . Målet är att biblioteken ska bli Libris-bibliotek.

Tanken är att göra en förstudie av hur det är för små Libra-bibliotek att bli Libris-bibliotek. Förstudien ska rymma import av Libris-poster, behovsanalys av konvertering/matchning av ett biblioteks bestånd, kartläggning av medieprocesser och konsekvensbeskrivningar.

Hagfors bibliotek har utsetts till pilotbibliotek och ska utveckla tekniska lösningar och praktiska rutiner.

Några personer från varje bibliotek har deltagit i Libris katalogiseringskurs, så att biblioteken kan och får registrera i Libris.

Projektgruppen håller regelbunden kontakt , kartlägger processer, stämmer av, utvärderar och sprider erfarenheter. Arbetet dokumenteras så att erfarenheterna kan vara till nytta för andra bibliotek.

Kommentera 15 mars, 2011 Helena Forssblad

LIBRIS öppna API:er – ett gästinlägg från Ted Valentin

Detta är ett gästinlägg från Ted Valentin, webbutvecklare och initiativtagare till 24 Hour Business Camp.

I webbvärlden har det på senare tid pratats mycket om öppen data. API:er, öppen myndighetsinformation och mashups byggda på denna data har det senate året varit allt mer omtalade. Tanken är att olika datakällor ska kunna kommunicera med hjälp av öppna format så att information kan återanvändas och kombineras på nya sätt. Typiska företag som ligger långt framme på området är Google, Twitter och Facebook. I myndighetsvärlden är det USA och Storbrittanien som ligger i framkant med initiativen Data.gov och data.gov.uk, där offentliga datakällor presenteras på en och samma webbplats.

Genom att göra många olika datakällor öppet tillgängliga uppmuntrar man till innovativa nya webbtjänster. Innovation kring information är en av tjänsteekonomins stora drivkrafter. Stat och myndigheter är bland de mest informationsintensiva verksamheter man kan tänka sig, men innovationsincitamenten i statlig verksamhet kan som bekant vara begränsade. Det som gör öppen data så intressant för både myndigheter och företag är insikten om att extern innovation kan leda till lösningar på problem som man själv inte visste existerade. Ett spänande sätt att beskriva detta är med begreppet unknown unknowns. Ett annat relaterat begrepp är serendipity – fenomenet att innovationer kan uppstå med slumpens hjälp, i mötet mellan discipliner eller i sökandet efter helt andra saker. Öppen data skapar alltså stora förutsättningar för ohämmad innovation.

En intressant person med tankar om detta är Sir Tim Berners-Lee. Han står bakom arbetet med brittiska open-data-initiativet, är skaparen av World Wide Web, och är en förespråkare för den semantiska webben och linked data.

Mitt eget perspektiv är mer jordnära: jag har egna erfarenheter av att bygga sajter med andras data från både offentlig och privat sektor.

Som webbutvecklare inser man hur snabbt det går att bygga intressanta nya tjänster om man utgår från redan existerande datakällor, som man kan kombinera på nya sätt. Det var i mitt eget utvecklingsarbete med bland annat Annonskartan.se och Auktionsfynda.se som jag fick upp ögonen för öppen data. En erfarenhet av dessa projekt var att mina sajter ibland påverkat den interna innovationen hos datakällorna ganska mycket, och även att en inledande tveksamhet ganska snart byttes mot entusiasm hos ägarna till datan. Snabbheten och enkelheten i dessa projekt inspirerade mig också till att dra igång 24 Hour Business Camp.

24 Hour Business Camp (24HBC) är ett utvecklar-event med syftet att deltagarna ska skapa varsin fungerande webbtjänst på 24 timmar. Den första gången eventet genomfördes skapades ett 50-tal nya webbtjänster. Eftersom många av de mest framgångsrika var mashups bestämde vi inför den andra omgången att ha öppna API:er som tema. Målsättningen var att uppmuntra svenska företag och myndigheter att ta fram datakällor och API:er som vi utvecklare kunde använda för att bygga nya tjänster. De svenska medieföretagen var snabba med att ta fram API:er. De myndigheter jag träffade inför 24HBC visade ett försiktigt intresse – men det blev tydligt att det behövdes beslut på lite högre politisk nivå för att få till en förändring.

Under det senaste halvåret har det dock börjat röra på sig. Frågan om öppen myndighetsdata diskuteras nu både av näringsdepartementet och finansdepartementet (med Mats Odell i spetsen), och förhoppningsvis är det bara en tidsfråga tills vi får vår egen ”data.gov” här i Sverige. Tills vidare har vi webbplatsen Opengov som listar myndigheter med öppna datakällor.

Jag blev väldigt glad när jag läste att det planeras en 24-timmarsworkshop på temat att använda LIBRIS öppna API:er. Mitt intryck av LIBRIS och biblioteksvärlden är att ni ligger långt fram i utvecklingen mot öppen data. Jag har själv byggt ett par sajter, bland annat Dissertations.se och Essays.se, (Uppsatser.se)som bygger på data från Uppsök och Swepub. Bägge sajterna riktar in sig på besökare från utlandet och har en klar majoritet av sina besökare från Asien, ett intressant fenomen som jag skrivit mer om här.

Samtidigt som LIBRIS och biblioteksvärlden kommit så långt i arbetet mot öppenhet rent tekniskt så kan det för en utomstående vara lite svårt att få insyn i er värld. Mitt eget intryck är att biblioteksutvecklare och webbutvecklare verkar ha samma mål – öppen data – men att vi i stor utsträckning lever i olika världar, använder olika terminologi och åker på olika konferenser.

Jag tror också att det är få svenska webbutvecklare som känner till LIBRIS API:er och vad man kan göra med dem. Just därför är det så välkommet både med workshops kring era API:er, och biblioteks-bloggar som även riktar sig mot utvecklare utanför biblioteksvärlden. Min förhoppning är naturligtvis att våra världar ska närma sig varandra, och att spännande saker ska uppstå i mötet mellan dem. Jag tror också att biblioteksvärldens långa erfarenhet av öppen data skulle kunna vara till stor användning hos svenska myndigheter.

För att sammanfatta tror jag att effekterna kan bli stora om biblioteksvärlden bjuder in såväl andra myndighetsaktörer och fristående webbutvecklare i sitt universum framöver. Mina egna erfarenheter av bland annat indiska studenter som Googlar miljöfrågor, IT och jämställdhet och på så sätt hittar till svenska universitetsuppsatser uppmuntrar till en fortsättning.

Ted Valentin

Kommentera 27 mars, 2010 Kristin

LIBRIS som Lokal Opac – Användarspåret

Ulrika Fröberg, Göteborgs UB, gästbloggar om LIBRIS som lokal OPAC – användarspåret

Slutanvändargruppens har undersökt olika användares sökbehov, hur de beter sig i en sökprocess och hur de får tag på olika typer av material. Syftet var att identifiera nytta och behov med LIBRIS som lokal OPAC utifrån ett användarperspektiv.

För att undersöka slutanvändarnas sökbeteenden har vi använt en kombination av observationer och intervjuer. Metoden har vi valt för att fånga upp bl. a. motivation, drivkrafter, frustrationer och färdigheter. Vi har genomfört 12 intervjuer vid 4 olika lärosäten. Lunds och Göteborgs universitet representerar stora lärosäten, Växjö universitet (nu Linnéuniversitetet) ett mellanstort och i Uppsala intervjuades informanter från Sveriges Lantbruksuniversitet för att få med ett mindre lärosäte. Intervjuerna spelades in, både ljud och skärmrörelser.

Under en intensiv workshop i Göteborg påbörjade vi analysarbetet. Följande kategorier för respektive informant identifierades: färdigheter, mål, visioner, aktiviteter, kontext, motivationer, frustrationer, processer och get-it-processer. Samtliga informanters svar inom varje kategori fördes samman och ur dessa utlästes olika dimensioner. Varje dimension bestod av en skala på vilken varje informant placerades in. Genom att studera informanter med liknande placering inom flertalet dimensioner kunde vi urskilja vissa beteendetyper.

Just nu håller vi på att sammanställa resultaten.

Libris som lokal OPAC, Slutanvändargruppen
Ulrika Fröberg Göteborgs UB

Kommentera 2 mars, 2010 Libris

Projektet LIBRIS som lokal OPAC

Gästbloggare Angelica Schneidler-Larsson (projektsamordnare) skriver om projektet LIBRIS som lokal OPAC.

Projektet – med arbetsnamnet L-OPAC – påbörjades i september förra året och är nu inne i analysskedet. I slutet av april ska slutrapporten vara klar och skickas in till Expertgruppen för LIBRIS nationella system.

L-OPAC går ut på att kartlägga intresse, behov och problem hos användarna med att använda LIBRIS som lokal katalog. Det förutsätts att befintliga lånesystem är kvar för lånetransaktioner, reservationer och beställningar. Projektet ska också bidra till att belysa möjliga tekniska lösningar för en smidig övergång från LIBRIS till resp. lånesystem. Kostnader för genomförandet och förslag till nya samarbetsformer mellan LIBRIS och biblioteken ska redovisas.

Projektgruppen finns utspridd på fyra lärosäten i Göteborg, Lund, Uppsala och Växjö. Dessutom deltar LIBRIS fullt ut i projektet, vilket har varit otroligt värdefullt. För att bygga välfungerande gränssnitt krävs användarstudier och LIBRIS har förmedlat sina kunskaper om olika metoder, som vi har använt i undersökningen. Samarbete på distans kräver fungerande kommunikationsformer. Vi har en blogg för att dela dokument, förmedla lästips och liknande. Telefonkonferenser – och e-post förstås – har varit bra för att lösa praktiska detaljer. Men det är ändå vid våra workshops projektet verkligen förts framåt! Möten fyllda av notisar i alla färger, blädderblock, bärbara datorer, koncentrerade och rynkade pannor. Problem har lösts upp och diskussioner har kunnat slutföras. Vårt sista (?) möte är i Uppsala i slutet av mars.

Vi har haft två angreppssätt i undersökningen – ett biblioteksspår och ett användarspår. I biblioteksspåret är bibliotekschefer och systemansvariga intressenter liksom bibliotekarier i olika funktioner. Enkäter har skickats till chefer och systemansvariga vid samverkansbiblioteken. Bibliotekscheferna har fått svara på strategiskt viktiga frågor som OPACen och framtida utveckling, intresse för LOPAC men även potentiell nytta för användarna. Systemansvariga har fått frågor som rört tekniska data och specifikationer av resp. bibliotekssystem, utvecklingsbehov och framtidsvisioner. Vi har genomfört samtal i fokusgrupper med bibliotekarier vid sex bibliotek. Vi har fått med oss många intressanta synpunkter ur ett användarperspektiv.

Användarspåret omfattar slutanvändarna och ska ge en bild av vilka behov användarna har i olika faser av sin utbildning eller forskning. Det är naturligtvis en av de viktigaste målgrupperna för L-OPAC. Vi har därför bildat en särskild projektgrupp bestående av personer med kompetens från olika användarstudier. Snart kommer ett inlägg som beskriver hur de har arbetat och vilka intressanta iakttagelser som man kan se så här långt.

Resultaten? Ja analyserna är inte klara ännu men en iakttagelse är genomgående – det finns ett stort intresse för L-OPAC och det är bråttom. Många bibliotek funderar på systembyte eller att utveckla andra lösningar med integrerade söktjänster. För vissa kan det kanske vara svårt att avvakta en oviss utgång för L-OPAC-projektet. Intresset för L-OPAC är också direkt avhängigt av vad som kan levereras i förhållande till uttryckta behov och önskemål. Det är skillnader i svaren från små bibliotek som saknar resurser för utveckling och de större biblioteken.

Det ska bli spännade att se vart projektet leder till slut – att intresset och förväntningarna är stora det vet vi. Så nu gäller det att leverera en rapport, som kan leda till ett snabbt beslut i någon riktning. Bibliotekssverige väntar på det!

Angelica Schneidler-Larsson

Göteborgs universitetsbibliotek

Projektsamordnare för L-OPAC

Kommentera 2 mars, 2010 Angelica


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler