Tag: Design

Bra blogg om design thinking

Kolla in Immaterial girl, en nystartad blogg om design thinking med många inspirerande exempel på hur, när och varför man använder sig av olika designmetoder.

3 kommentarer 14 april, 2011 Johanna Olander

Presentation av exjobb

På det senaste avdelningsmötet höll jag en presentation om mitt exjobb som jag har arbetat med under hösten. Den behandlar hela utvecklingsprocessen från studier om målgruppens researchprocess och mobilanvändande fram till ett koncept till en mobilapplikation för Libris. Min inriktning är människa-datorinteraktion (MDI) och jag använde ett användarcentrerat förhållningssätt där användare från målgruppen involveras i varje steg i processen.

Ladda gärna ner presentationen nedan i ppt-format. På vissa slides finns kommentarer som man kan läsa genom att klicka på fyrkanten i det vänstra hörnet längst upp (de syns dock inte i helskärmsläge).

Presentation av exjobb

/Per Sunesson, masterutbildning i Medieteknik, KTH. Gör sitt examensarbete vid Enheten för LIBRIS och databaslicenser

Kommentera 17 december, 2010 Per

Dagboksstudie om mobilvanor

Jag studerar till civilingenjör i Medieteknik på KTH och gör mitt exjobb på Libris-enheten. Som en del av exjobbet som ska leda till ett koncept till en mobilapplikation för Libris behövde jag kartlägga målgruppens (studenter och forskare som gör research till studier och forskning) mobilanvändande. Jag ville få reda på vad deltagarna använder sin mobil till och i vilka situationer. Eftersom Smartphones har mer funktionalitet än vanliga mobiler valde jag att endast välja ut deltagare till dagboksstudien som använder en sådan typ av telefon. Totalt medverkade två forskare och fyra studenter.

Varför dagboksmetod?
Att direkt observera målgruppens mobilanvändande hade varit svårt att genomföra eftersom användningen av mobiltelefonen antogs vara spridd under dagen. Och eftersom det hade varit opraktiskt att observera användarna under en hel dag så skulle det kunna bidra till att enbart ett visst användande observeras. Samt en kontext som föreföll vara intressant, nämnligen en rörlig kontext, skulle vara svår att observera och intervjua användaren i på ett naturligt sätt. Därför valdes en metod där användaren förde en dagbok över sitt mobilanvändande. Sampelfrekvensen valdes till ett inlägg per dag i en vecka för att få med subtila förändringar i målgruppens användande och för att trender ska utkristallisera sig (Kuniavsky, Observing the user experience).

Tillvägagångssätt
En skrivbok ungefär i storleken av en mobil köptes in och förseddes med instruktioner om hur inläggen skulle utformas och vilka frågor användarna skulle besvara på de första sidorna. Tanken var att användarna skulle kunna ta med sig dagboken under dagen och anteckna varje gång de använde sin mobil. De uppmuntrades också att ta bilder och göra röstinspelningar för att lättare komma ihåg vad de använt mobilen till när de sedan skrev det sammanfattade inlägget om sitt användande under dagen, vilket dock ingen av användarna valde att göra.



Reflektioner om metoden
När jag sedan samlade ihop och läste igenom dagböckerna visade sig att materialet var ganska tunnt. Deltagarna fick en biobiljett som tack och jag tror att i en sådan här typ av studie kräver mer incitament för att få användarna att längre och noggrannare dagboksinlägg. Eller så beskrev jag inte tillräckligt tydligt vilken typ av information jag ville ha. Just tydliga och korta instruktioner är essentiellt; ifall deltagaren ska följa flera punkter vid varje inlägg glöms lätt något bort.

Resultat
De slutsatser jag kunde dra var att användarna använde sin mobil flest gånger i följande situationer/platser: Under resor, hemma, på jobbet och i situationer där de väntar på något. Det kanske inte är överraskande att användarna har många interaktioner med mobilen på jobbet och hemma eftersom mycket tid vanligtvis spenderas där. Däremot sker anmärkningsvärt många interaktioner i väntan på något och under resor, situationer som tidsmässigt borde vara kortare än de övriga två under en dag. Det är svårt att urskilja en speciell typ av interaktion i var och en av de olika situationerna mer än att på jobbet så är mobilanvändningen ofta jobbrelaterad.

26/10, Anna
”Efter samtal från kund så söker jag info på arbetsmiljöverket.se”

Möjligtvis så känner användarna att man inte behöver göra något nyttigt i stunder då man väntar på något eller under kortare resor eftersom den tiden ändå inte hade används till något. Här används tiden till spel och ”nöjessurfande” som att kolla på klipp på YouTube eller att läsa bloggar.

25/10, Hilda
”Kollade Facebook och Twitter när jag väntade på vänner. Kollade upp ett Youtube-klipp en vän messat.”

Med undantag från spel sker ofta minimal interaktion och att bli försedd med statisk information verkar föredras.

19/10, Henrik
”Förutom vanligt mobilanvändande läste jag Newsmill i väntan på flickvännen. Hade tråkigt.”

Är det något som kräver mycket skrivande eller läsande så fortsätter användaren hellre arbetet  på en dator. Användarna kollar ofta mail, men skriver sällan.

21/10, Stina
”Får upp träff på Google, so far so good, men sen inte ens hela titeln på artiklarna. Orkar inte gå igenom dem för att det tar så lång tid att ladda upp varje potentiellt bra/ok träff… ger upp. Tar det på arbetsdatorn…”

De situationer när det sker mer interaktion från användarens sida är när denne behöver få fram information om något.

20/10, Henrik
”Alla fipplade iPhone en stund när vi letade tunnelbana hem med SL-appen.”

28/10, Stefan
”Försökte hitta den snabbaste vägen till innebandyhallen.”

Ofta handlar det om snabbt få tag på uppgifter som användaren undrar över.

28/10, Anna
” IMDB är en lättanvändbar app med en mängd information.  När jag hade en länk till databasen i datorn använde jag den nästan aldrig. Ofta undrar jag något när jag ser på TV och då kan jag snabbt använda iPoden.”

Användarna föredrar applikationer som är anpassade för mobilens förutsättningar framför webbsidor som är gjorda för en dator.

4/11, Stefan
”Mycket podcasts och informationsletande. Problemet blir att internet är så stort och telefonen ett ganska klumpigt verktyg. Bäst när det finns appar.”

Insikter inför prototyputveckling
Med denna information som underlag kan vissa riktlinjer dras för utvecklingen av en prototyp. Eftersom användarna undviker att skriva och läsa mycket text, borde innehåll presenteras på ett sätt som eftersträvar minimalt interagerande av användaren. För att bli använd i situationer där användaren väntar eller reser borde applikationen utformas så att de kan klicka sig fram och på ett snabbt sätt tillgodogöra sig information. I flera fall slutar användaren att fullfölja en uppgift på mobilen och istället beslutar sig att fortsätta på en dator. Detta tyder på att gränssnittet för Libris borde vara uppdelat i ett för datorer och ett för mobiler, antagligen med olika funktionalitet. I flera fall använde deltagarna applikationer som mail och facebook för att kolla upp ifall något nytt hade hänt. Detta skulle kunna utnyttjas i prototypen genom att presentera ett nyhetsflöde av något slag och låta skrivandet och läsandet av långa texter ske på datorn.

Namnen på deltagarna är fiktiva.

/Per Sunesson, masterutbildning i Medieteknik, KTH. Gör sitt examensarbete vid Enheten för LIBRIS och databaslicenser

1 kommentar 18 november, 2010 Per

Workshop i designmetodik

En dag av Libris inspirationsdagar veks åt en rad workshopar. Under fredagen kunde man välja på Designmetodik, Idégenerering, Introduktion till LIBRIS öppna infrastruktur samt LIBRIS infrastruktur i praktiken.

Idén med att ordna workshopar visade sig vara ett lyckat drag. Platserna blev snabbt fullbokade och utvärderingen gav höga betyg till workshoparna. Tanken att man utbyter kunskap och idéer på olika sätt och plattformar är uppenbarligen tilltalande.

18 personer deltog i workshopen om designmetodik. Vi gick igenom designprocessens olika delar i rekordfart, men uppehöll oss mest vid design research (och då mest kontextuella intervjuer som deltagarna kort fick prova på) och metoder för att analysera och modellera det data man får fram under researchtiden. Att hitta beteendemönster, bygga dimensionsskalor, personas och scenarios är några sätt att bearbeta allt det man fått fram. Översätta observationer till insikt.

En kort praktisk övning med idégenerering över olika slags bokningar/beställningar kan göra vid ett bibliotek ledde vidare till att i varje grupp göra en pappersprototyp som sedan skulle kunna testas av en testperson från en annan grupp.

Presentation av en prototyp

 

Det är fantastiskt vad man kan hinna på tre timmar och alla grupper levererade mycket finurliga prototyper med många bra idéer.


Slideshow från workshopen

2 kommentarer 8 november, 2010 Kristin

Mockingbird

Mockingbird liknar till stor del Mockups som vi skrev om i ett tidigare inlägg. Även här har man ett stort antal designelement till förfogande när man skapar sina skisser. Det är lite kantigare och känns inte lika färdigt som Mockups. Men det är en smaksak vilket man föredrar. Mockingbird är gratis och helt webbaserat. Man har möjlighet att länka mellan sidor och spara sina projekt viket endast var möjligt i betalvarianten av Mockups.

Mockingbird hittar du här.

Napkee
På tal om Mockups har vi hittat ett roligt program, Napkee, som överför dina Mockups-skisser till html, css och javascript. Vi har inte testat själva, men det finns en liten film att titta på på Napkees webbplats.

Kommentera 13 november, 2009 Johan

Mockups – en trevlig bekantskap

Mockups från Balsamiq är ett mycket trevligt och användbart program. Det är framför allt tänkt att användas för att skapa skisser och wireframes, men med lite fantasi kan man tänka sig många olika användningsområden såsom personor och flödesscheman.

En av fördelarna med Mockups är att det går snabbt jämfört med papper och penna. Man kan testa idéer utan att lägga ner en massa tid. Det går också att länka mellan olika skisser vilket innebär att det är ett utmärkt verktyg för interaktiva prototyptester på användare.

Gränssnittet består av en stor yta som ser ut som ett rutat papper dit man drar in olika designelement från en meny i överkanten. Varje element är sedan redigerbart på olika sätt. Möjligheterna är i det närmaste oändliga och bara fantasin sätter gränserna.

Testa Mockups direkt på Balsamiqs webbplats: www.balsamiq.com

1 kommentar 29 oktober, 2009 Johan

Utforska stora mängder data

Jag har skrivit en gästartikel om datavisualisering på designbloggen designvsart med en massa exempel på nya sätt att utforska stora mängder data.

1 kommentar 10 juli, 2009 Johanna Olander

Hejdå verdana, hej typekit!

Inom kort kommer de flesta browsers, åtminstone de stora, stödja möjligheten att länka till valfri font. Vilket kan betraktas som en revolution för alla designers. Tänk att kunna använda andra fonter än Verdana, Arial, Times och Georgia. Länkningen verkar vara förhållandevis enkel, men legalt är det lite mer klurigt eftersom nästan alla fonter, även de fria, skyddas av copyright. Det är här Typekit kommer in:

Citat från Jeffrey Veens blogg:

“We’ve been working with foundries to develop a consistent web-only font linking license. We’ve built a technology platform that lets us to host both free and commercial fonts in a way that is incredibly fast, smoothes out differences in how browsers handle type, and offers the level of protection that type designers need without resorting to annoying and ineffective DRM.”

”As a Typekit user, you’ll have access to our library of high-quality fonts. Just add a line of JavaScript to your markup, tell us what fonts you want to use, and then craft your pages the way you always have. Except now you’ll be able to use real fonts. This really is going to change web design.”

Det verkar som att tjänsten kommer lanseras i sommar. Här kan man få en förhandstitt. Kolla in Jeffrey Veens blogg för mer info.

1 kommentar 29 maj, 2009 Johanna Olander

Design research – välja rätt metoder för rätt ändamål

Dagens design research-metoder besvarar en mängd olika frågor och ger olika typer av insikter. Det gäller därför att välja rätt metoder för rätt ändamål, vilket inte alltid är helt lätt eftersom det finns så många metoder att välja mellan.

Metoderna används i olika stadier av utvecklingsprocessen. I de tidiga stadierna handlar det om att gräva fram och få djupa insikter om sina användare, och därefter utforska hur insikterna på ett meningsfullt sätt kan användas under hela designprocessen. I senare stadier, när man har genererat idéer/skisser/prototyper utifrån de insikter man fick i början, använder man researchmetoder för att utvärdera resultatet.

Nedan har jag snickrat ihop en lista på några olika metoder och sammanhang när de bäst används.

Demografiskt data
Demografiska metoder används för att undersöka ålder, kön och geografi och syftar till att kolla läget, identifiera segment av målgrupper.
Metoder: enkäter, analys av registreringsdatabas.

Beteende
Metoder för att studera beteende används t.ex. för att se hur användaren genomför olika uppgifter och i vilken kontext de befinner sig i, identifiera beteendemönster, hitta konceptuella modeller. Insikter från dessa metoder kan fungera som underlag till produktstrategi, interaktionsdesign, funktioner, informationsarkitektur.
Metoder: Fältstudier, etnografiska intervjuer, card sorting, video/online/kamera dagböcker, kontextuella observationer.

Motivation
Dessa metoder undersöker användarens mål, känslor, preferenser och önskningar/begär. De ger svar på varför de använder den här tjänsten. Vad deras drivkraft är. Insikter från dessa metoder ger underlag till produktstrategi, visuell design, varumärke och ramar in hela användarupplevelsen.
Metoder: Fältstudier, etnografiska intervjuer, intervjuer, till viss del enkäter, dagböcker, kontextuella observationer.

Utvärdering
Utvärdering ger svar på hur tjänsten fungerar. Insikterna kan fungera som underlag till interaktionsdesign, flödesdiagram, sidlayout, visuell design, terminologi.
Metoder: användbarhetstester, logganalys, feedback från användare, card sorting.

Man brukar också prata om att det finns olika nivåer av beteendemönster. Tidigare mönster, nuvarande mönster och potentiella mönster.

Tidigare mönster – undersöker kvalitén på användarupplevelsen av en redan existerande produkt.

Nuvarande mönster – handlar om att identifiera nuvarande beteenden för att få underlag till framtida strategier för kundnytta t.ex. vad användarna tilltalas av och vad de har behov av.

Potentiella mönster – handlar om att avslöja och testa framtida möjligheter. Metoderna undersöker strömmar under ytan som kan skapa nästa transformation. Användarna själva kan inte se vad de behöver, men genom att observera deras beteende kan man upptäcka nya saker och utveckla nya innovativa produkter. För att få insikter om dessa strömningar måste man gå bortom endimensionella modeller som beskriver demografi och istället använda sig av etnografiska studier som t.ex. etnografiska intervjuer, fältstudier (observationer), dagböcker.

Genom att använda rätt metoder vid rätt tillfälle är det lättare att designa tjänster som svarar mot användarens behov, som de gillar och kan använda.

Referenser:
Merholz, Peter. (red.), Subject to change: creating great products and services for an uncertain world, 1st ed., O’Reilly Media, Sebastopol, CA., 2008
Jakob Nielsen’s Alertbox, October 6, 2008 http://www.useit.com/alertbox/user-research-methods.html
Christopher Meyer, Ander Schwager, Understanding customer experience, Harvard Business review (2007) http://www.second-to-none.com/Understanding_Customer_Experience.pdf

1 kommentar 12 maj, 2009 Johanna Olander

CSS-dags

Creative Commons ShareAlike
CSS-dags i Samsökningsprojektet – nu ska den visuella formen över från skisser till applikationen.

Vi vill stödja de webbstandarder som WAI och Vägledningen 24-timmarswebben rekommenderar. Och självklart ska tjänsten fungera i alla vanligt förekommande webbläsarversioner och operativsystem.

Det här arbetet är det enda vi inte gör helt själva. Det är väldigt skönt att överlåta åt någon som har det i ryggmärgen, att fixa runda hörn som fungerar i IE7, IE6, Firefox, Netscape, Safari, Opera…….

2 kommentarer 6 februari, 2009 Kristin

Föregående sida


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler