Filed under: Omvärld
Libris XL systemarkitektur
Under det senaste året har Libris arbetat med en ny infrastruktur. Kopplad till denna finns det katalogiseringsverktyg vi nu lanserar den senaste releasen av. Verktyget är avsett att underlätta katalogiseringshantverket och bättre utnyttja de olika hjälpmedel som finns (auktoritetsinformation, kontrollerade termlistor, mallar för olika medietyper med mera).
Den verkliga nyheten är dock inte katalogiseringsverktyget, utan den nya infrastrukturen, Libris XL. Med Libris XL lämnar vi MARC21 som produktions- och lagringsformat, suddar ut postbegreppet till förmån för relaterade informationselement och införlivar de principer som utgör webbens motor. Libris XL är formatoberoende – systemet ska kunna hantera alla format (Dublin Core, EAD, ONIX etc). Med hjälp av JSON-LD skapas det primära interna formatet som är bättre anpassat för moderna system än trotjänaren MARC21. Sedan den senaste releasen i april har mycket tid ägnats åt formatkonvertering. Vi arbetar med en uniform modell i botten, RDF, där vi tydliggör vad informationen syftar till och vad den kan användas för. För att kunna tolka informationen och bygga kvalitativa tjänster behöver vi förstå och tolka metadatat. Genom att översätta och konvertera MARC-data till JSON-LD kan vi beskriva och presentera den bibliografiska informationen på ett helt annat sätt än tidigare. I gränssnittet är informationen grupperad i olika nivåer enligt en FRBR- och BIBFRAME-inspirerad struktur. I betaversionen har vi implementerat ett JSON-LD-läge där det är möjligt att se vad som händer ”under huven”, hur datan är konverterat från MARC-formatet till det nya.
En tyst revolution
Att den interna strukturen inte längre begränsas av MARC21 innebär större möjligheter att utnyttja auktoritetsdata, återanvända informationselement och erbjuda användaren ett intuitivt och lättöverskådligt sätt att navigera bland bibliografisk information. Under överskådlig framtid kommer systemet dock att behöva kunna exportera och importera MARC21. På så sätt är Libris XL en tyst revolution. Librisanvändarna kommer inte att behöva ändra sina rutiner för import, fjärrlån etc. Det nya katalogiseringsverktyget är en hjälp för att hantera bibliografisk information, men det kommer också att finnas en vy där man kan se och delvis även redigera datan i MARC-format. Samtidigt kommer systemet att till fullo utnyttja fördelarna med det nya interna formatet.
Genom att lyfta fram användningen av data, och minska gapet mellan katalogisatörer och alla slags användare, kan vi fokusera mer på den faktiska innebörden av de ting som katalogiseringen beskriver. Datastrukturen och verktygen ska stödja entydig länkning – mellan verk, författare, ämnen och till övriga saker som ett verk är knutpunkten för. Effekten av detta slags länkning blir att det går att navigera mellan beskrivningar (på samma sätt som mellan webbsidor) och upptäcka samband som tidigare legat i det fördolda.
För att vi ska kunna skapa och bibehålla sammanhang i den växande framtiden måste vi också aktivt ta till oss – och verka för – en utökad gemensam och praktisk förståelse för denna form av data, genom att vara delaktiga i initiativ som Dublin Core, SKOS och BIBFRAME, samt inte minst den större (och spretigare) världen av data, där FOAF, DBPedia, Schema.org m.m. växer och frodas.
Vi är entusiastiska och stolta över att få utveckla ett system som ligger i framkant och redan har väckt internationellt intresse. Samtidigt är vi medvetna om att Libris endast utgör en del av det bibliografiska ekosystemet, och att användarna måste kunna välja att ta del av utvecklingen i sin egen takt. Vår ambition är att Libris XL inte ska kräva några förändrade rutiner, men däremot erbjuda enorma möjligheter för den användare som så önskar. Vi inbjuder alla att delta i en dialog om vårt arbete.
Presentation på ELAG
För ytterligare teknisk fördjupning, titta gärna på den presentation som Martin Malmsten, Markus Sköld och Niklas Lindström höll på den årliga ELAG-konferensen i Gent i slutet av maj. Glädjande nog fick vi mycket positiv feedback på presentationen av Libris XL bl.a. från Rurik Greenall som i sitt inlägg beskrev det hela så här;
The rest of the conference was ruined by illness, so I stayed in bed and watched Martin, Markus and Niklas from Libris give a masterful presentation of some really cutting-edge work with linked library data in the new Libris system. With this, Libris really are showing the world how things are done.
Conceptually, the system is designed with current principles in mind, componentized and appliance driven, this framework is both flexible and simple. The various architectural choices mirror those made in various other projects within other domains (and indeed our own), and seem to reflect the mood change we have seen in libraries in the last year; increasingly, library technology as developed in libraries is part of the wider IT sector and not part of “library IT”. This can only be a good thing.
While Libris’ core technology stack is largely the same as the one we’re developing at NTNU, Libris uses AngularJS, a Javascript library from Google that provides excellent support for dynamic views in HTML. Why hadn’t I heard of this before? Probably because I have been wrapped up in jQuery for a hundred years. Silly me, that will teach me.
I had the pleasure of being able to send the first real-world interface for cataloguing that has linked data beneath the hood to our cataloguers.
Nice work there!
Välkommen att testa
Libris katalogisering är utvecklad med HTML5/CSS3 och kräver en webbläsare med bra stöd för dessa standarder samt att JavaScript är aktiverat. Vi rekommenderar därför uppdaterade versioner av Google Chrome eller Mozilla Firefox. Vi jobbar på att få Internet Explorer att fungera, men systemet kommer inte att stödja tidigare versioner än IE 9 (här kan du testa din browser och se hur väl den stöder HTML5, http://html5test.com/index.html).
För att använda Libris katalogisering krävs inloggning. Har man ett konto för att beståndsregistrera i nuvarande tjänst Libris beståndsregistrering, kan man använda dessa uppgifter för att logga in. Det går dessutom att testa betaversionen av katalogiseringen med användarnamn: test och lösenord: test.
Välkommen att testa, ge oss förbättringsförslag, kommentera och ställa frågor.
http://kat.libris.kb.se
juni 17, 2013
Johan
Kungliga biblioteket har ett nationellt samordningsuppdrag och för att säkerställa att man i dialog med biblioteken gör rätt prioriteringar har KB skapat en inflytandestruktur. Inflytandestrukturen består av nationella referensgruppen, styrgrupper och expertgrupper, http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/
Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur består av representanter från SUHF, SKL, specialbiblioteken och MTM och stöds av två sekreterare från Libris. Gruppen träffas ca fyra gånger per år och ska diskutera frågor som Libris systemstrategier, systemstrukturer, processer, bibliotekssystem, databrunnar, länkservrar och metadataflöden m.m.
På morgondagens agenda står följande frågor:
- Minnesanteckningar från föregående möte, 7 februari 2013: http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/styrgrupp-libris/Minnesanteckningar/Styrgruppen-for-Libris-nationella-infrastruktur-7-februari-20132/
- Formalia (nya medlemmar, Libris roadmap och programförklaring, VP)
- Fokusfråga 1 – Samlad ingång – Libris nya satsning (styrgruppen ger input för Libris fortsatta arbete.)
- Innehåll (rapport från arbetsgrupp för innehåll i databrunnar)
- Öppna bibliotek och Smart data
- Marknadsföring/kommunikation/delaktighet
- Fokusfråga 2 – SwePub (Styrgruppen ger input till projektorganisation och projektinnehåll)
Information och diskussion om uppdrag och vidareutveckling
- Informationspunkter:
- KB:s omorganisation
- Saga – föreslagen arbetsgrupp och planerat arbete
- Libris CC0 – publicering av Librisdatabasen under en öppen licens (CC0)
- Beta katalogiseringsverktyg – kort demo och information om fortsatt arbete
- Övriga frågor:
- idéinsamling för insatsområden projektbidrag
april 24, 2013
Maria Kadesjö
”För att låntagarna enkelt ska kunna ta del av e-böcker och för att biblioteken ska slippa bygga egna lokala lösningar för e-boksdistribution, är KB:s nationella katalog Libris en viktig byggsten i en sammanhållen lösning för tillhandahållande av e-böcker. ”
Idag publcierar KB en förstudie med fokus på ett sammanhållet och nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek. Läs mer på: http://bibliotekssamverkan.blogg.kb.se/2013/04/12/pressmeddelande-vagen-mot-en-nationell-e-bokslosning/
Direk till förstudien: http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/utredn_rapporter/2013/forstudie_sammanhallet_system.pdf
april 12, 2013
Maria Kadesjö
Det pågår ett arbete med att undersöka vilka framtida digitala bibliotektjänster vi bör utveckla för att tillgodose våra målgruppers behov, se tidigare blogginlägg. Vi har nu kommit ytterligare ett steg på vägen med att konkretisera satsningen “Samlad ingång/öppen data”. För att skapa delaktighet, engagemang och insyn i projektet bjöd vi in ett antal bibliotek för att arbeta med frågan under en heldagsworkshop. Uppgiften var att konkretisera “Samlad ingång/öppen data” genom att ta reda på vilka värden satsningen kan ge, hur dessa står sig gentemot kommersiella aktörer, vilka utmaningar som kan påverka satsningen och vilka roller och aktiviteter som behövs för att realisera den.
För att ta reda på hur vi kan vara unika i jämförelse med kommersiella aktörer inledde vi vår workshop med att ta fram en värdekurva, se nedan. Vi plottade de värden som våra målgrupper (slutanvändare och bibliotek) har behov av mot kommersiella aktörer och resonerade kring var vi behöver vara starka för att åstadkomma nytta:
- Sömlös övergång från impuls till konsumtion – som ni kan se av bilden så tillfredsställer de kommersiella aktörerna inte riktigt behovet när det gäller detta värde, som är en viktig faktor för att användaren ska kunna utforska innehållet och upptäcka oväntat/väntat material och ta del av innehållet på ett så sömlöst sätt som möjligt. Här kan vi vara starka. Vår nya systemarkitektur bygger på länkad data till skillnad från de andra aktörerna, vilket är en viktig faktor i sammanhanget. En annan komponent som behövs för att kunna söka i stora datamängder är bigdata-analys/smart data, som handlar om att hitta små datasets i stora mängder data för att berika den egna datamängden. Det kan röra sig om spår användaren lämnar efter sig, innehållsbeskrivningar, fulltextanalyser osv. Denna dataanalys skulle göra sökningen mer finmaskig och möjliggöra för användaren att i större utsträckning hitta oväntat/väntat material.
- Bibliotekens samlade material – när det gäller innehållet sänkte vi ambitionen. Efter en diskussion kring utmaningen “om Libriskollektivet fungerar för e-resurser” kom vi fram till att man åtminstone i ett första steg bör satsa på fritt tillgängligt innehåll, som tex Open access, Libris metadata, SwePub och myndighetspublikationer. I ett andra steg skulle man kunna titta på möjligheterna att upphandla centralt index för att ge tillgång till licensierat material.
- Delaktighet i design och utveckling – bibliotekens möjligheter till påverkan och delaktighet är låg hos de kommersiella aktörerna. Här kan vi vara starka genom att göra biblioteken delaktiga i själva utvecklings- och designprocessen.
Sammanfattningsvis kan man säga att vi under vår workshop kom fram till att “Samlad ingång” inte blir någon ersättare av discoveryverktyg i traditionell bemärkelse, utan istället satsar vi på framtidens sökning och utvecklar en tjänst där användaren kan söka fram fritt tillgängligt material på ett sömlöst och inspirerande sätt från första impuls till att konsumera fulltexten i ett enda klick. Dessutom finns licensierat material tillgängligt men med begränsningar. Exakt vilket innehåll som ska prioriteras och lyftas upp kommer ”arbetsgruppen för innehåll databrunn”, som Libris styrgrupp har tillsatt, att titta vidare på. Innehållet ska också finnas fritt tillgängligt via API:er så att andra aktörer ska kunna bygga tjänster på datat. Gruppen betonade också vikten av att börja göra och exemplifiera konceptet “Samlad ingång” och bigdata-analys/smart data och att kommunikationen i utvecklingsprojekten behöver bli mer transparent. Detta kan tex göras genom att visualisera resan och de beslut som tagits på vägen.
En bild av hur processen sett ut hittills. Tanken är att synliggöra de olika iterationerna, delaktigheten och vilka leverabler vi har tagit fram under processens gång.
Fördelen med att arbeta iterativt och tvärfunktionellt tillsammans med många människor är flera, man får innovativa lösningar genom att många personer med olika kompetens bidrar med idéer, man kan snabbt agera på förändringar i omvärlden och dessutom får man styrfart genom att delaktighet skapar engagemang och förståelse för nyttan. Arbetssättet bidrar också till transparens. Vi har under vår sista workshop/iterationen ändrat riktning, från att prata om discoverytool till att prata om framtidens söktjänst.
Nästa iteration blir att planera de aktiviteter vi identifierade under mötet och att börja visa upp!
Se hela sammanställningen från workshopen.
februari 26, 2013
Johanna
Knowledge Base +, eller KB+ som det lite mer lätthanterligt kan benämnas, är en öppen knowledge base som även siktar på att underlätta hanteringen av e-resurser för bibliotek. Det finns universella problem med e-resurser, som vi alla stött på. Uppdateringar och ändringar görs lokalt, samma fel rättas med samma noggrannhet. Ändringar kommer inte kollegor i andra delar i världen till nytta och man sitter egentligen och gör samma arbete på nytt. Det här är i längden en ohållbar situation. Resurser går till spillo och genom att istället samordna sig i en community kan man utnyttja varandras kunskap och arbetsinsats.
I början av februari besökte Marja Haapalainen, Lisa Lovén och Maia Dexander JISC kontor i London. (http://www.jisc-collections.ac.uk/) Anledningen till resan var att få större lärdom kring Knowledge Base +, ett projekt som vid det här laget är en bra bit på väg. (http://www.kbplus.ac.uk/kbplus/)
Förenklat kan man sammanfatta det med att KB+ är en centralt styrd knowledge base där JISC Collections tar på sig huvudansvaret att verifiera, normalisera och standardisera data. Tanken bakom KB+ bygger på att medlemmarna uppdaterar informationen tillsammans, en ändring slår igenom globalt och kommer alla till nytta. Det kan alltså liknas vid grundtanken med Libris samkatalog - en post för alla. Det är det här som tilltalar oss med KB+, att det är en knowledge base som bygger på öppenhet och erbjuder ett globalt samarbete och man ingår i en community. Vi ser det som en möjlig ersättning för SFX knowledge base som under 2013 fasas ut. Att det dessutom finns inbyggd ERM-funktionalitet är en fördel.
“All of this is underpinned by the simple idea of ‘Do once and share’. If KB+, a library, a systems vendor or a publisher can do something once and then share it, then there are savings in time, cost and effort for all.” (http://www.jisc-collections.ac.uk/News/kbplus/)
KB+ samarbetar dessutom med GOKb, ett amerikanskt initiativ för att underlätta hanteringen av e-resurser, kring datamodeller, data och infrastruktur kring e-resureshantering.
“Both KB+ and GOKb are about knowing what we (libraries) have so that we can get our resources to our users, and working together to accomplish that. This is far from an easy problem but it makes total sense to own this problem and to solve it.” (http://gokb.org/post/25021222983/gobkpressrelease)
Med siktet inställt på ett internationellt samarbete där man tillsammans skapar ett mer tillgängligt och lättmanövrerat data, bjöd alltså projektledarna för KB+ och GOKb in ett antal nationer till ett första möte. Japan, Tyskland, Frankrike, Scottland, USA och Sverige närvarade. Danmark, Kanada, Kina och Australien var inbjudna, men kunde tyvärr inte närvara. Det var en produktiv träff där vi tillsammans funderade på hur framtida relationer skulle kunna se ut.
KB+ startade i augusti 2011. Inför fas tre i projektet, som startar i augusti 2013, planerar JISC att börja arbeta mer med integration mellan KB+ och link resolvers och dessutom andra tjänster som JUSP och ELCat. Det här görs för att göra KB+ mer effektivt och därmed bättre bemöta arbetsflöden och krav som finns på biblioteken. Man planerar även att påbörja det internationella samarbetet och det är här vi bevakar och driver frågan. Vi har erbjudit oss att vara med och bidra till KB+ och dess community.
Den som är intresserad av att läsa mer om KB+ kan besöka deras blogg, (http://knowledgebaseplus.wordpress.com/). Titta gärna närmare på deras nyligen upplagda presentation i form av slideshares, (http://knowledgebaseplus.wordpress.com/2013/01/15/kb-its-time-to-get-involved/).
februari 21, 2013
Maia
Kungliga biblioteket har ett nationellt samordningsuppdrag och för att säkerställa att man i dialog med biblioteken gör rätt prioriteringar har KB skapat en inflytandestruktur. Inflytandestrukturen består av nationella referensgruppen, styrgrupper och expertgrupper, http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/
Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur består av representanter från SUHF, SKL, specialbiblioteken och MTM och stöds av två sekreterare från Libris. Gruppen träffas ca fyra gånger per år och ska diskutera frågor som Libris systemstrategier, systemstrukturer, processer, bibliotekssystem, databrunnar, länkservrar och metadataflöden m.m.
Vi har fått förfrågningar om att publicera agendan innan möten och det kommer vi fortsättningsvis göra här. Minnesanteckningar publiceras en tid efter mötet på http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/styrgrupp-libris/
På dagens möte står följande på agendan:
- Mer data – bättre tjänster (Bibsam-styrgruppen inbjuden till informations och diskussionspunkt om framtid för nationella tjänster) – Johanna Olander & Martin Malmsten
- Fortsatt diskussion inom Libris-styrgrupp om förmiddagens frågor
- Rapport från arbetsgrupp för folkbibliotekens medlemskap i Libris – Hilda Androls
- Konsekvensanalys av utbytet av Voyager – Anna Berggren
- Libris – nationell infrastruktur. Programförklaring för Librissystemen och Librissamarbetet
- Styrgruppens självutvärdering och styrgruppens verksamhetsberättelse 2012
- Uppföljning av mötet om samarbetsformer med GTI/SUHF/KB 6 februari 2013.
- Övriga frågor: Swepub, ramavtal för länkserver, KB:s omorganisation, öppna bibliotek
februari 7, 2013
Maria Kadesjö
Svensk Biblioteksförenings styrelse har idag beslutat att medfinansiera en förstudie med 500 000 kronor till Kungl. biblioteket (KB) i syfte att utreda vilka insatser som behövs för att underlätta för biblioteken att tillhandahålla e-böcker
I och med Svensk Biblioteksförenings utvecklingsbidrag kommer KB genomföra en förstudie och därmed förbereda för det uppdrag gällande e-böcker som Litteraturutredningen föreslår att KB ska få.
- Det är mycket glädjande att KB genomför denna förstudie och därmed tillsammans med Svensk Biblioteksförening verkar för att bredda alla biblioteks tillgång till e-böcker, säger Inga Lundén, ordförande Svensk Biblioteksförening.
För att säkerställa biblioteksväsendets möjlighet att framöver kunna tillhandahålla e-böcker och andra e-resurser med öppen data är en nationell lösning i KB:s regi en förutsättning,
- Det finns helt enkelt ingen annan som kan göra det. En nationell infrastruktur är en positiv lösning för det lokala biblioteket, menar Christina Jönsson Adrial, chef Avdelningen för Samordning och utveckling, KB. Biblioteken slipper kostnader för systemet även om licenskostnaderna för själva böckerna kvarstår.
Behovet av en nationell lösning vad gäller e-boksfrågan är stort, vilket redan framkom i rapporten När kommer boomen: en kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv som gemensamt togs fram av KB och Svensk Biblioteksförening 2011.
- Det är viktigt att även understryka bibliotekens roll och insatser när det kommer till läsfrämjande och informationsförsörjning, fortsätter Inga Lundén. Utifrån det perspektivet blir en nationell lösning för tillhandahållande av e-böcker en förutsättning för bibliotekens kärnuppdrag; att öka läsandet och tillhandahålla medborgarna fri tillgång till information.
Förstudien väntas resultera i ett samlat eller flera förslag som kan ligga till grund för fortsatt arbete, under förutsättning att KB får det föreslagna uppdraget som Litteraturutredningen föreslår.
- Förstudien är viktig, men den är bara ett startskott. Det behövs betydligt mer resurser för att KB ska kunna ta sig an frågan om uppbyggnad av ett hållbart nationellt e-bokssystem, avslutar Inga Lundén.
Kontaktperson:
Christina Jönsson Adrial, KB, 070-007 36 42
Inga Lundén, ordförande, Svensk Biblioteksförening, 076-123 11 90
Stefan Engström, informationschef, Svensk Biblioteksförening, 070-551 90 74
januari 25, 2013
Johan
Vi har under året arbetat med att kartlägga våra målgruppers behov och drivkrafter av digitala bibliotekstjänster, se tidigare blogginlägg. Syftet med kartläggningen har varit att ge en bild av vad som ger störst nytta av att utvecklas nationellt respektive lokalt, så vi kan ge användarna rätt support i rätt kanaler oavsett om användarna befinner sig lokalt, nationellt eller internationellt. Underlaget ligger till grund för att prioritera och designa framtidens digitala bibliotekstjänster.
Baserat på detta underlag har vi tagit fram ett antal möjliga scenarion/satsningar:
- “Samlad ingång” – Libris som Discovery, dvs en samlad tjänst/gränssnitt där du kan söka de svenska bibliotekens samlade material (e-resurser, audiovisuella medier, tidningar, artiklar, böcker osv).
- “Öppen data” – Libris som dataprovider, där bibliotekens samlade material finns tillgängliggjort främst via API:er.
- “Tvärsnitt” – Sökingång till en delmängd av Librisdata, tex allt svenskt material, utifrån materialtyp jfr Swepub osv.
Satsningarna har därefter prioriterats utifrån våra målgruppers behov där man kunde se att de uppgiftsdrivna med sitt korta tidsperspektiv har störst nytta av den ”Samlade ingången” (med premissen att det ingår e-material) eftersom de slipper gå till flera källor. “Öppen data-satsningen” är beroende av att andra aktörer bygger tjänster på datat. Vad som också blev tydligt var att det i stort sett krävs samma projekt oavsett satsning, dvs. lika stora resurser för resp. satsning. Prioriteringen mot målgrupperna talar för en “samlad ingång” som huvudspår och parallellt arbete med “öppen data-spåret” som i sin tur kan ge möjlighet för andra att utveckla “tvärsnitt”.
Nästa steg bli att konkretisera dessa satsningar/scenarion genom att ta reda på och identifiera vilka faktorer och begränsningar som kan påverka dessa framtida vägval och se hur dessa kan realiseras. En grupp bestående av representanter baserat på olika biblioteksbehov kommer arbeta med frågan under en heldagsworkshop i början på februari.
Se även kortare presentation om Målgrupper och framtida vägval.
december 20, 2012
Johanna
Gästbloggare: Helena Backman, bibliotekarie, Stifts- och landsbiblioteket i Skara, Forskaravdelningen
Sedan 2010 finns knappt hälften av Skara stifts- och landsbiblioteks äldre handskrifter – de vid sidan av personarkiven – inlagda i Libris. Dessa skrifter var tidigare endast i enstaka fall katalogiserade, registrerade eller omnämnda i olika kataloger och andra källor. En samlad bild av innehållet saknades.
Att posterna blev synliga i Libris ledde omgående till efterfrågan av detta tidigare till vissa delar i det närmaste bortglömda material. Beställningar av digitala kopior har kommit in. Av dessa är hittills nio digitaliserade titlar idag länkade i Libris till respektive presentation i Stift- och landsbiblioteket i Skaras Flickr-flöde, och fler kan väntas: Digitaliserade handskrifter i Stifts- och landsbiblioteket i Skara.
Bland de fynd som gjorts bland dessa handskrifter kan nämnas den återfunna fornminnesbeskrivningen av Martin Aschaneus från 1630-talet, som tidigare ansetts som förkommen: Collectaneum Monumentale Runicum, eller, Steen och Runa Cronica, medh dess Declaratione öffwer Edhz sochn; Subdita Investigatione, Martini Aschanei.
Fler spännande fynd väntar bland de ännu okatalogiserade handskrifterna.
Katalogiseringsprojektet skedde med medel från Riksbankens jubileumsfond under 2010 och genomfördes av FD Eva Nyström, idag forskare vid Uppsala universitetsbibliotek. Eftersom en och samma person har haft möjlighet att gå igenom materialet, har tidigare spridda delar av samma verk kunnat läggas samman och skrivarna bakom enstaka verk kunnat identifieras.
Kunskapen om samlingarna har ökat, och vi hoppas i framtiden få ytterligare resurser utifrån för att kunna katalogisera den återstående delen av samlingen.
november 8, 2012
Libris
Nu har Dramawebben gjort länkar från Libris till de digitaliserade pjäser som är fritt tillgängliga. Det innebär att användare kan gå direkt till pjäsen och biblioteken slipper lånehanteringen. Dessutom får man en kortare beskrivning av handlingen i pjäsen, information om författare och ofta mottagande vid urpremiären. Det rör sig om drygt 300 digitaliserade pjäser från 1600-talet och framåt. Ett hundratal av dessa pjäser, från 1880-1900, kommer att märkas upp så att de blir sökbara på olika sätt. Hur många repliker har kvinnor respektive män i Strindbergs pjäser? Hur tilltalar män kvinnor? Vilka svordomar och djurliknelser används? I vilka olika rum utspelas handlingen?
Samtidigt med uppmärkningen inleds även ett projekt som fokuserar på äldre samlingar av otryckt dramatik. Närmare bestämt kommer ett par hundra handskrivna pjäser från olika arkiv i Stockholm att digitaliseras och katalogiseras i Libris.
Pia Leth
augusti 21, 2012
Harriet
Föregående sida
