Filed under: Metadata

Ny betarelease av Libris Katalogisering

Vi lanserar nu en ny betaversion av Libris XL och nytt webbaserat katalogiseringsverktyg. Arbetet med att i bakgrunden mappa metadata till ny datastruktur (JSON-LD), skapa relationer till auktoriteter etc. har intensifierats. Under hösten har vi också haft särskild fokus på hantering av ämnesord, både i fråga om relationer/strukturer och i fråga om arbetsflöde i katalogiseringsverktyget.

Se tidigare blogginlägg, Triple bypass.

Under vecka 37 arbetade utvecklare från projektteamet tillsammans med ämnesordsexperter från NB med fokus på ämnesord. Arbetet resulterade i många skisser. En del av skisserna har implementerats i gränssnittet, annat kvarstår fortfarande att göra, och en hel del idéer har sparats för framtida utvecklingsprojekt. I betan går det nu att hitta ämnesord uppdelade per system och källa. Det finns en rudimentär förslagsfunktion för att navigera och välja bland ämnesord. Det är möjligt att lägga till eller ta bort ämnesord, men det går ännu inte att redigera dem. Möjligheten att föreslå nya ämnesord eller använda sig av okontrollerade ämnesord är än så länge inte implementerad. Vi planerar att under den närmaste tiden fortsätta med att vidareutveckla även funktionaliteten för personauktoriteter samt geografiska ämnesord, klassifikation och genre.

aovecka

Många förändringar sker också i “det tysta”, i backend, dvs sådant som inte omedelbart uttrycks lika tydligt i gränssnittet. Det gäller t.ex. arbetet med att mappa till nytt format. Annat som har implementerats i backend av Libris XL sedan förra betareleasen är bland annat:

  • Länkar med relationer till auktoriteter i bibliografiskt data
  • Felhantering och förbättrad prestanda vid inläsning av data
  • Förbättringar av diskstorage
  • Förbättrad extrahering av entiteter/typer till indexering
  • Autocomplete-API för Concept för att få ämnesordsförslag baserat på sökning
  • Lösning för inläsning av data till grafdatabas

För dem som är intresserade av att kika i koden ligger våra repositories öppna i Github, Libris XL, (öppet repository för utveckling av katalogbackend) och Kitin, (öppet repository för utveckling av webbkatalogisering).

Välkommen att testa
Betan är som vanligt tillgänglig på http://kat.libris.kb.se/.

Det återstår fortfarande en hel del funktionalitet att arbeta vidare med i katalogiseringsgränssnittet, men vi tar tacksamt emot synpunkter på de funktioner som har tillkommit. Följ gärna de testanvisningar som finns längst upp till vänster på startsidan och hör av er med synpunkter och förbättringsförslag till oss på Tyck till-forumet i gränssnittet.

För att använda Libris katalogisering krävs inloggning. Har man ett konto för att beståndsregistrera i nuvarande tjänst Libris beståndsregistrering, kan man använda dessa uppgifter för att logga in. Det går dessutom att testa betaversionen av katalogiseringen med användarnamn: test och lösenord: test.

Tänk också på att katalogiseringsverktyget inte fungerar tillsammans med vissa webbläsare. Libris katalogisering är utvecklad med HTML5/CSS3 och kräver en webbläsare med bra stöd för dessa standarder samt att JavaScript är aktiverat. Vi rekommenderar därför uppdaterade versioner av Google Chrome eller Mozilla Firefox. Vi jobbar på att få Internet Explorer att fungera, men systemet kommer inte att stödja tidigare versioner än IE 9, (här kan du testa din browser och se hur väl den stöder HTML5).

8 kommentarer 11 oktober, 2013 Helena Forssblad

Vad ska syftet med SwePub vara?

Workshop två i Göteborg om vidareutveckling av SwePub blev minst lika givande som den första i Stockholm. Tack alla deltagare som medverkade vid båda tillfällena! Tack också till Chalmers som lånade ut lokal i sitt fina bibliotek.

Representationen vad gäller lärosäten och lokala system var god. I Stockholm hade vi deltagare från 15 lärosäten som gav sin input baserat på erfarenheter från fyra olika lokala publikationsdatabaser. I Göteborg var 13 lärosäten representerade och ”via dem” fem olika lokala system. Upplägget för båda tillfällena var i princip identiska, inledande information följt av grupparbete.

Projekt i uppstart, Marja Haapalainen, projektledare.
Uppdraget och dess utmaningar, Ulf Kronman, projektdeltagare.
SwePubs tekniska kontext (kortare i Göteborg), Martin Malmsten, utvecklingschef Libris.
Det svenska ekosystemet för forskningsinformation, Torulf Lind, Vetenskapsrådet.

bildws
I mindre grupper fick deltagarna sedan värma upp med brainstorming innan de fick till uppgift att formulera mål som projektet ska arbeta mot. Därefter fick deltagarna konfronteras med en annan grupps målformuleringar och fundera på vilka aktiviteter som behövs för att målen ska uppfyllas.
Efteråt blev det intressanta diskussioner under storgruppsredovisningen.

När vi tittar på målformuleringarna ser vi att även denna gång lyftes behovet av gemensamma (nationella) riktlinjer och praxis för dataregistrering. Även behovet av standarder och nationella auktoritetsregister liksom ID:n kom upp igen. Något som blev tydligare denna omgång är att SwePub bör ge en komplett bild från samtliga svenska lärosäten i den meningen att alla lärosäten deltar och bidrar till att täckningsgraden för ämnen och dokument- och mediatyper blir heltäckande. Dessutom lyfte man fram behovet av tydliga principer för kvalitetssäkring och riktlinjer för bibliografisk granskning. Allt detta för att SwePub ska innehålla verifierbart och tillförlitligt data.

Aktiviteterna som föreslogs handlar mycket om att starta arbetsgrupper som arbetar med ovanstående, arbetsgrupper som övergår i instanser inom den nya förvaltningen som projektet, inom ramen för sitt uppdrag, bör ta fram en modell för. Beslut, från Vetenskapsrådet, SUHF, KB… om vad som gäller för SwePub så att det blir tydligt för alla intressenter. Det är en aktivitet som många var överens om. Vad ska syftet med SwePub vara? En kanal för spridning och synliggörande av forskning och/eller källa för analys? När SwePub lanserades 2009 var det med syftet att sprida information om svenska vetenskapliga publikationer. Redan då hade man också som ambition att databasen skulle kunna utnyttjas för analys av andra tjänster. Så långt kom man inte den gången. I och med uppdraget som Kungliga biblioteket nu har fått från regeringen – och medel därtill, inte att förglömma! – är det inte helt fel att säga att projekt Vidareutveckling av SwePub nu tar vid där det förra projektet avslutades. Det här projektet är inriktat på att höja datakvaliteten så att det håller för analyser. Men genom att vi samverkar med Vetenskapsrådet arbetar vi indirekt även med att synliggöra forskningen. Under projektets gång ska vi sträva efter att syftet får växa fram och bli tydligt för alla intressenter.

11 kommentarer 2 oktober, 2013 Marja Haapalainen

Vidareutveckla SwePub är en lärosätesfråga

WorkshopSwePub12sep

Vidareutveckla SwePub för att det ska bli möjligt att göra bibliometriska analyser är inte en biblioteksfråga utan en fråga för lärosätet. SwePub bygger på data som samlas in från lärosätenas publikationsdatabaser. Praxis varierar när det gäller registrering i lokala system, vad som registreras, hur det registreras och av vem. Vare sig det är forskare eller personal knutna till biblioteket eller publiceringsverksamheten inom lärosätet kommer det att behövas resurser för att förbättra kvaliteten på datat.

Det finns behov av nationella riktlinjer och standarder vad gäller registrering och data. SwePub ska vara en del i ekosystemet där det är enkelt att lägga in och hämta data. Helst vill man bara lägga in data EN gång och så ska det bli synligt och återanvändbart i alla övriga delar i ekosystemet. Granskningsrutiner, auktoritetsregister, importer, exporter, ämnesklassning är bara några teman som kom upp under workshopen som arrangerades av KB i samverkan med Vetenskapsrådet den 12 september.

En uppskattad nyhet var att Vetenskapsrådet kommer att förespråka ORCID och troligen kräva det i ansökningar!

De engagerade deltagarna fick bakgrundsinformation från KB och Vetenskapsrådet innan de fick grupparbeta och diskutera och producera gediget underlag som nu ska bearbetas vidare.
Den 24 september är det dags för omgång två i Göteborg. Det ska bli spännande att se vad som kommer upp där!

Marja Haapalainen, KB, Om projekt i uppstart
Ulf Kronman, KB, Om uppdraget och utmaningarna
Martin Malmsten, KB, Om SwePubs tekniska kontext och möjligheter
Torulf Lind,Vetenskapsrådet, Det svenska ekosystemet för forskningsinformation

5 kommentarer 13 september, 2013 Marja Haapalainen

Söktips i Metaproxy

Får du för många eller för få träffar när du söker i Metaproxy? Vi har sammanställt några söktips för att få så relevanta träffar som möjligt.

Tydlighet

  • Det är viktigt att sökfrågan alltid är så tydlig och unik som möjligt.
  • Försök att i så stor utsträckning som möjligt lägga till ett årtal när ni söker på titel.
  • Gör sökfrågan så precis som möjligt. En stor sökfråga med för många träffar kan av värdserverns sida uppfattas som spam. Det kan i sin tur leda till att vi blir blockade från värdservern vilket vi naturligtvis vill undvika.

ISBN

  • Sök alltid på ISBN i första hand.
  • ISBN skrivs utan bindestreck.
  • Om du inte får träff kan du prova att skriva ISBN i fältet för Valfria sökord istället för fältet för ISBN. Eftersom ISBN inte alltid ligger i 020-fältet kan en sökning i hela posten ge träff. Det finns undantagsfall där bindestreck behöver anges, det beroende på källans indexering.

Samsökdatabaserna

  • Välj den grupp av databaser som bäst passar din sökning. Om du till exempel söker en asiatisk källa, använd Meatsök Asien.. Se databasernas gruppering här.
  • En sökning i gruppen Metasök Mellaneuropa går tyvärr inte lika snabbt som de andra grupperna.

Allmänt

  • Radera inte fält 599.  Genom att fält 599 finns i posten går det i Libris webbsök att ange söktermen spec:imported och då få fram vilka och hur många poster som importerats genom Metaproxy.
  • Kontrollera den importerade posten! Trots att nya Metaproxy rensar och rättar i större utsträckning än tidigare är det viktigt att se till att varje post är korrekt inför importen till Libris och det lokala systemet.

Mer information om Metaproxy hittar ni på Libris hemsida. Som alltid tar vi tacksamt emot önskemål och förslag på andra bibliotekskataloger som bör göras sökbara via Metaproxy och katalogiseringsklienten. Förslagen skickas till Libris Kundservice (libris@kb.se). Ange institutionens namn, adressen till Z-servern, port samt databasens namn. (Exempelvis: Library of Congress,  address: z3950.loc.gov, port 7090, databasnamn: Voyager)

2 kommentarer 21 augusti, 2013 Maia Dexander

Inbjudan till workshop kring vidareutveckling av SwePub

Kungliga biblioteket, KB, har fått i uppdrag från regeringen att i samverkan med Vetenskapsrådet vidareutveckla SwePub för att möjliggöra och kvalitetsäkra bibliometriska analyser. KB koordinerar idag datainsamlingen från lärosätena till söktjänsten SwePub. Uppdraget innebär ett nytt syfte för användningen av datat och därmed ställs nya krav på det.

Vi befinner oss i uppstarten av projektet för vidareutveckling av SwePub och bjuder med anledning av det till workshop dels för att informera om själva projektet, dels för att samla in kunskap och erfarenheter kring vilka problem och utmaningar universiteten handskas med idag när det gäller publiceringssystem, CV-databaser, databearbetning, dataregistrering, metadata för forskningspublikationer, identifikatorer mm för att nämna några aktuella ämnen. Vi vill också veta vilka framtidsplaner universiteten och högskolorna har samt vilken roll SwePub skulle kunna spela i framtidens ekosystem för forskningsinformation.

Workshopen inleds med information från Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket. Därefter följer grupparbeten, diskussioner och redovisning.

Du som arbetar praktiskt med publiceringssystem eller med mer strategiska frågor kring ovanstående ämnen är välkommen att delta i workshopen. Antalet deltagande är begränsat till max två per lärosäte. Vi vill ha god representation när det gäller olika typer av publiceringssystem liksom typ av lärosäte och kommer därför att förbehålla oss rätten att begränsa antalet deltagare, om detta blir nödvändigt. Blir intresset mycket stort kommer vi att överväga att hålla ytterligare en workshop, därför reserverar vi två datum.

När: 12 och/eller 24 september kl 13-17
Var: Stockholm och/eller Göteborg (lokal meddelas senare)

Anmälan skickas till marja.haapalainen@kb.se. Ange namn, befattning, lärosäte, publiceringssystem samt vilket du föredrar av 12 sep i Stockholm eller 24 sep i Göteborg. Anmälan senast den 9 augusti 2013. Workshopen är kostnadsfri.

Välkommen med din anmälan!

11 kommentarer 26 juni, 2013 Marja Haapalainen

Uppdaterad information om Metaproxy

Nu är informationen om Metaproxy på Libris informationssidor uppdaterad: Metaproxy – en samsökningstjänst för katalogisatörer. Vi har även rättat listan med deldatabaser på Delmängder i Metaproxy. Informationen stämmer nu överens med hur Metaproxys nya konfiguration ser ut.

Eftersom Metaproxy kontinuerligt vidareutvecklas tar vi gärna emot önskemål och förslag på intressanta bibliotekskataloger som bör göras sökbara. Ange institutionens eller bibliotekets namn, adressen till Z-servern, port samt databasens namn, (exempelvis: Library of Congress,  address: z3950.loc.gov, port 7090, databasnamn: Voyager). Det är bara databaser som har ett Z39.50-gränssnitt eller ett SRU/SRW-gränssnitt tillgängligt som är möjliga att göras samsökningsbara via Metaproxy eller genom katalogiseringsklienten.

Skicka önskemålen till Libris kundservice, libris@kb.se.

1 kommentar 26 juni, 2013 Maia Dexander

Triple bypass

librisxl

Libris XL systemarkitektur

Under det senaste året har Libris arbetat med en ny infrastruktur. Kopplad till denna finns det katalogiseringsverktyg vi nu lanserar den senaste releasen av. Verktyget är avsett att underlätta katalogiseringshantverket och bättre utnyttja de olika hjälpmedel som finns (auktoritetsinformation, kontrollerade termlistor, mallar för olika medietyper med mera).

Den verkliga nyheten är dock inte katalogiseringsverktyget, utan den nya infrastrukturen, Libris XL. Med Libris XL lämnar vi MARC21 som produktions- och lagringsformat, suddar ut postbegreppet till förmån för relaterade informationselement och införlivar de principer som utgör webbens motor. Libris XL är formatoberoende – systemet ska kunna hantera alla format (Dublin Core, EAD, ONIX etc). Med hjälp av JSON-LD skapas det primära interna formatet som är bättre anpassat för moderna system än trotjänaren MARC21. Sedan den senaste releasen i april har mycket tid ägnats åt formatkonvertering. Vi arbetar med en uniform modell i botten, RDF, där vi tydliggör vad informationen syftar till och vad den kan användas för. För att kunna tolka informationen och bygga kvalitativa tjänster behöver vi förstå och tolka metadatat. Genom att översätta och konvertera MARC-data till JSON-LD kan vi beskriva och presentera den bibliografiska informationen på ett helt annat sätt än tidigare. I gränssnittet är informationen grupperad i olika nivåer enligt en FRBR- och BIBFRAME-inspirerad struktur. I betaversionen har vi implementerat ett JSON-LD-läge där det är möjligt att se vad som händer ”under huven”, hur datan är konverterat från MARC-formatet till det nya.

En tyst revolution
Att den interna strukturen inte längre begränsas av MARC21 innebär större möjligheter att utnyttja auktoritetsdata, återanvända informationselement och erbjuda användaren ett intuitivt och lättöverskådligt sätt att navigera bland bibliografisk information. Under överskådlig framtid kommer systemet dock att behöva kunna exportera och importera MARC21. På så sätt är Libris XL en tyst revolution. Librisanvändarna kommer inte att behöva ändra sina rutiner för import, fjärrlån etc. Det nya katalogiseringsverktyget är en hjälp för att hantera bibliografisk information, men det kommer också att finnas en vy där man kan se och delvis även redigera datan i MARC-format. Samtidigt kommer systemet att till fullo utnyttja fördelarna med det nya interna formatet.

Genom att lyfta fram användningen av data, och minska gapet mellan katalogisatörer och alla slags användare, kan vi fokusera mer på den faktiska innebörden av de ting som katalogiseringen beskriver. Datastrukturen och verktygen ska stödja entydig länkning – mellan verk, författare, ämnen och till övriga saker som ett verk är knutpunkten för. Effekten av detta slags länkning blir att det går att navigera mellan beskrivningar (på samma sätt som mellan webbsidor) och upptäcka samband som tidigare legat i det fördolda.

För att vi ska kunna skapa och bibehålla sammanhang i den växande framtiden måste vi också aktivt ta till oss – och verka för – en utökad gemensam och praktisk förståelse för denna form av data, genom att vara delaktiga i initiativ som Dublin Core, SKOS och BIBFRAME, samt inte minst den större (och spretigare) världen av data, där FOAF, DBPedia, Schema.org m.m. växer och frodas.

Vi är entusiastiska och stolta över att få utveckla ett system som ligger i framkant och redan har väckt internationellt intresse. Samtidigt är vi medvetna om att Libris endast utgör en del av det bibliografiska ekosystemet, och att användarna måste kunna välja att ta del av utvecklingen i sin egen takt. Vår ambition är att Libris XL inte ska kräva några förändrade rutiner, men däremot erbjuda enorma möjligheter för den användare som så önskar. Vi inbjuder alla att delta i en dialog om vårt arbete.

Presentation på ELAG
För ytterligare teknisk fördjupning, titta gärna på den presentation som Martin Malmsten, Markus Sköld och Niklas Lindström höll på den årliga ELAG-konferensen i Gent i slutet av maj. Glädjande nog fick vi mycket positiv feedback på presentationen av Libris XL bl.a. från Rurik Greenall som i sitt inlägg beskrev det hela så här;

The rest of the conference was ruined by illness, so I stayed in bed and watched Martin, Markus and Niklas from Libris give a masterful presentation of some really cutting-edge work with linked library data in the new Libris system. With this, Libris really are showing the world how things are done.

Conceptually, the system is designed with current principles in mind, componentized and appliance driven, this framework is both flexible and simple. The various architectural choices mirror those made in various other projects within other domains (and indeed our own), and seem to reflect the mood change we have seen in libraries in the last year; increasingly, library technology as developed in libraries is part of the wider IT sector and not part of “library IT”. This can only be a good thing.

While Libris’ core technology stack is largely the same as the one we’re developing at NTNU, Libris uses AngularJS, a Javascript library from Google that provides excellent support for dynamic views in HTML. Why hadn’t I heard of this before? Probably because I have been wrapped up in jQuery for a hundred years. Silly me, that will teach me.

I had the pleasure of being able to send the first real-world interface for cataloguing that has linked data beneath the hood to our cataloguers.

Nice work there!

Välkommen att testa
Libris katalogisering är utvecklad med HTML5/CSS3 och kräver en webbläsare med bra stöd för dessa standarder samt att JavaScript är aktiverat. Vi rekommenderar därför uppdaterade versioner av Google Chrome eller Mozilla Firefox. Vi jobbar på att få Internet Explorer att fungera, men systemet kommer inte att stödja tidigare versioner än IE 9 (här kan du testa din browser och se hur väl den stöder HTML5, http://html5test.com/index.html).

För att använda Libris katalogisering krävs inloggning. Har man ett konto för att beståndsregistrera i nuvarande tjänst Libris beståndsregistrering, kan man använda dessa uppgifter för att logga in. Det går dessutom att testa betaversionen av katalogiseringen med användarnamn: test och lösenord: test.

Välkommen att testa, ge oss förbättringsförslag, kommentera och ställa frågor.

http://kat.libris.kb.se

10 kommentarer 17 juni, 2013 Johan

Uppgraderade deldatabaser i Metaproxy

Vi har tidigare bloggat om det pågående arbetet med att lansera nya konfigurationer för Libris Metaproxy-installation. När vi skrev inlägget Ny konfiguration för Metaproxy var den nya uppsättningen för enskilda databaser färdig, men deldatabaserna Allsök och Metasök krävde ytterligare arbete.

Idag är även dessa de ombearbetade och vi lanserar dem nu på nytt, i uppdaterade versioner. Det finns i de ”nya” Allsök och Metasök fler källor och ett utökat antal databassamlingar.

En nyhet är bland annat det utökade antalet asiatiska källor. Genom den nya konfigurationen kan Metaproxyn söka i många fler källor. Fortfarande är dock katalogiseringsklienten en stor stötesten p.g.a att den inte kan hantera tecknen korrekt. I nya webbkatalogiseringstjänsten, Libris XL, kommer Metaproxyn att ingå som redskap för copy cataloguing. Utomeuropeiska databaser kommer att där kunna hanteras bättre, men till dess Libris XL är färdigutvecklad, nås alltså Metaproxyns funktioner som vanligt genom katalogiseringsklientens Voyagers gränssnitt för remote-sökning.

Det finns olika sätt att söka i Metaproxyn.

Du kan antingen välja att söka direkt i de enskilt listade databaserna.  Här finner du ett antal nationalbibliotek, exempelvis Biblioteca Nacional de España, Bibliothèque nationale de France och British Library Catalogue, men även folkbibliotek som New York Public Library.

Om du önskar en bredare ingång kan du välja att söka i två olika samlingar av databaser (Allsök och Metasök).

Allsök erbjuder databaser från anglosaxiska områden. Allsök 1 och Allsök 2 täcker in amerikanska databaser, Allsök 3 fokuserar på kanadensiska databaser och Allsök 4 svarar för resterande engelskspråkiga områden såsom Australien, Nya Zeeland och Storbritannien.

Metasök är nu uppdelat i geografiska/språkområdesgrupperingar och vi har gett dem självförklarande namn för att underlätta. De heter således Metasök Latin (språkområdena grekiska, italienska, spanska, portugisiska och franska), Metasök Mellaneuropa (Belgien, Holland, Tyskland, Schweiz, Östeuropa (Baltikum, Balkanländerna samt Turkiet), Metasök Norden och Metasök Asien (Japan, Taiwan, Singapore, Hongkong, Thailand, Indien samt Ryssland).

Posterna genomgår vid importen en bearbetningsprocess. Fält och delfält som ej är intressanta för Sverige rensas bort och med det blir posterna så strippade och lättanvändbara som möjligt. Om del finns ett 003-fält så automatgeneras ett 035-fält ur fält 003 plus 001. Några små frågetecken kvarstår gällande konfigurationen, men vi hoppas kunna försöka lösa dessa snarast.

Som vi tidigare nämnt adderas även ett 599-fält som anger var posten är importerad från i form av källans URL. Inom parantes förtydligas även att fältet inte ska tas bort. Med hjälp av fält 599 kan man i Libris webbsök sedan enkelt söka fram via Metaproxyn importerade poster. Skriv spec:imported i sökfältet om ni vill undersöka detta. 

Inom den närmaste framtiden kommer vi även att uppgradera listan för vilka  institutioner som ingår i respektive delmängd.

Vi kommer även att uppgradera den mer utförliga informationen kring Metaproxy på www.kb.se/libris, Metaproxy – en samsökningstjänst för katalogisatörer.

För att se de nya konfigurationerna måste man starta om katalogiseringsklienten. Som tidigare är vi tacksamma om ni vill återkomma med respons gällande icke fungerande funktioner, lokala fält som bör rensas bort, saknad av databaser, etc. Både önskemål och felrapportering skickas enklast till libris@kb.se.

2 kommentarer 10 juni, 2013 Maia Dexander

”SFX-poster” – nu med författar- och årtalsuppgift

De knapphändiga e-boksposter som genereras från SFX håller nu på att uppgraderas med uppgift om författare och utgivningsår. De bibliografiska posterna är fortfarande att betrakta som relativt knapphändiga, men bör med denna åtgärd bli betydligt enklare att söka fram och identifiera.

Det finns i storleksordningen 300.000 e-boksposter av den här typen i Libris och vi räknar med att det kan ta 1-2 månader att behandla alla. Uppgraderingsåtgärden påbörjades i fredags 31 maj.

Här kan man följa hur posterna successivt förbättras: ”SFX-poster” med författar- och årtalsuppgift

1 kommentar 4 juni, 2013 Christer

Libris användargrupp katalogisering startar

Libris är en nationell katalog som byggs upp gemensamt av svenska bibliotek. Som ett komplement till KB:s inflytandestruktur startar nu Libris användargrupp katalogisering med fokus på att behandla gemensamma frågor om katalogisering i Libris. Användargruppen är knuten till Avdelningen för Libris och fungerar även som stöd och remissinstanst för utveckling och praxis av bibliografiskt relaterade frågor som angår Libriskollektivet.

Gruppen består av följande medlemmar:
Harriet Aagaard, Sammankallande (KB, Librisavdelningen)
Elisabet Andersson (Musik och teaterbiblioteket)
Tuija Drake (Stockholms UB)
Christian Forsehag (Umeå UB)
Jan Gustafsson (Lunds UB)
Unn Hellsten (KB, Nationalbibliografin)
Ulrika Hvidén (Göteborgs stadsbibliotek)
Eva-Maria Häusner (KB, Utländsk litteratur)
Christer Larsson (KB, Librisavdelningen)
Reza Sharifzadeh-Khoi (Internationella biblioteket)
Charlotta Simonsson (Selmabiblioteken, Värmland)
Vivika Sjöstedt (Linnéuniversitetet, Växjö)
Tommy Westergren (KTHB)

Arbetsuppgifter:

  • Gruppen ska behandla katalogfrågor i stort
  • Katalogiseringspraxis i Libris
  • Maskinell posthantering i Libris
  • Berikning av e-boksposter etc.
  • Övergripande om klassifikation och ämnesord
  • Fortsatt utveckling av nytt katalogiseringsverktyg
  • mm

Arbetssätt:

  • Webbmöten 1 gång per månad under höst/vår
  • E-postutskick med underlag inför möten en vecka i förväg
  • Fysiska möten vid behov
  • Frågor ska också kunna behandlas per e-post
  • Gruppen kan själv ta upp frågor

Mötesagenda och minneanteckningar kommer att lägga ut på Libris webbsidor.

2 kommentarer 13 maj, 2013 Harriet Aagaard

Nästa sida Föregående sida


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler