Filed under: LIBRIS tjänster
Karolinska institutets bibliotek planerar att lägga ned Saga-systemet i januari 2014. Saga-systemet har utvecklats av KIB och används av 13 biblioteksorganisationer. För att tillmötesgå vissa behov som uppstår i och med nedläggningen kommer Libris att förbättra funktionalitet i Libris fjärrlån samt erbjuda API: er för att möjliggöra lokala lösningar hos biblioteken.
Den 6 maj anordnade KB en workshop. Deltog i den gjorde en arbetsgrupp som utsetts av Saga-bibliotekets chefer och personer som anmält sig via en öppen inbjudan som gick ut till alla Saga-biblioteken.
På workshopen identifierades behov som behöver lösas i och med nedstängningen av Saga-systemet. Dessa prioriterades sedan med utgångspunkt i vad som kan göras av Libris. Resultatet av workshopen har stämts av mot de kravspecifikationer vissa Saga-biblioteket tagit fram och så här ser planen på Libris ut:
- Libris fjärrlån kommer under hösten att vidareutvecklas. Befintlig funktionalitet kommer förbättras och anpassas efter resultatet den 6 maj. Arbetet kommer att stämmas av mot ett testbibliotek.
- Det går att ta ut all data från Libris fjärrlån via API: er. Innan sommaren kommer nya API: er att kommuniceras ut. Dessa har samma funktionalitet som de tidigare men vissa små förbättringar har gjorts vad gäller översyn av fältnamn etc. Dessa API: er möjliggör för biblioteken att anropa dem och bygga funktionalitet lokalt. Ytterligare API: er kan komma att utvecklas efter bibliotekens behov. Ta gärna kontakt med oss redan nu för att diskutera detta!
- Libris biblioteksdatabas kommer att kompletteras med viss information
- Kommunikation med biblioteken så att de ska kunna få stöd och information.
Tips till biblioteken:
- Ett första steg är att använda de nationella systemen Libris fjärrlån, Libris lånestatus och låntagarbeställningar och utifrån det funderar på vad som behövs kompletteras med.
- Fyller Libris fjärrlån bibliotekets behov av fjärrlånehantering. Kanske fungerar de med någon mindre justering av bibliotekets arbetsprocesser?
- Kan API: erna användas för att utveckla lokala lösningar?
- Finns det något annat bibliotek som har liknande behov som man kan samarbeta med?
Jag vill uppmana alla som har frågor och synpunkter att ta kontakt med oss. Antingen direkt med mig (maria.kadesjo@kb.se) eller med Libris kundservice (libris@kb.se)
maj 24, 2013
Maria Kadesjö
Delrapport maj 2013 – Sammanfattning
Arbetsgruppen har som uppdrag att titta närmare på de förutsättningar och behov som folkbiblioteken har för att gå med i Libris. Gruppen är tillsatt av Styrgruppen för Libris nationella bibliotekssystem och Expertgruppen för metadata. Här presenteras en sammanfattning av arbetsgruppens delrapport som publiceras senare i maj.
130514 Sammanfattning av delrapport
maj 14, 2013
Hilda
”För att låntagarna enkelt ska kunna ta del av e-böcker och för att biblioteken ska slippa bygga egna lokala lösningar för e-boksdistribution, är KB:s nationella katalog Libris en viktig byggsten i en sammanhållen lösning för tillhandahållande av e-böcker. ”
Idag publcierar KB en förstudie med fokus på ett sammanhållet och nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek. Läs mer på: http://bibliotekssamverkan.blogg.kb.se/2013/04/12/pressmeddelande-vagen-mot-en-nationell-e-bokslosning/
Direk till förstudien: http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/utredn_rapporter/2013/forstudie_sammanhallet_system.pdf
april 12, 2013
Maria Kadesjö
Vi lanserar nu en betaversion av Libris nya webbaserade katalogiseringsverktyg.
Avtalet för nuvarande katalogiseringsklient Voyager upphör december 2013.
Vi står inför ett helt nytt sätt att använda och dela data, med nya datatyper och fler bibliotek som ska in i den nationella katalogen. Nya datatyper kräver nya format och framtidens kataloger bygger både på nätverk och på relationer mellan informationsmängder. Libris nya katalog och katalogiseringsverktyg motsvarar framtidens behov.
Det finns inga färdiga system som motsvarar våra krav. Därför har Libris valt att utveckla ett eget system med en ny teknisk infrastruktur (Libris XL) och ett nytt webbaserat katalogiseringsverktyg.
Det nya systemet är formatoberoende. Det traditionella MARC-formatet är således inte längre allenarådande, men det är fortfarande möjligt att ta ut MARC-poster ur systemet. Den tekniska infrastrukturen är webbaserad med koncepten länkad data och en FRBR-inspirerad struktur som grundläggande komponenter. Detta innebär såväl bättre samspel med externa datakällor och webbmiljöer som utökade möjligheter att gruppera informationen i olika nivåer. Systemet stödjer också en framtida övergång till nya katalogiseringsregler (RDA). Library of Congress’ parallella arbete med BIBFRAME har utgjort en viktig inspirationskälla.
Vi har intervjuat och observerat katalogisatörer med varierande arbetssätt, kunskapsnivåer och behov på stora och små bibliotek runt om i landet. Under pågående utvecklingsarbete jobbar vi kontinuerligt med användningstester och utvecklingen stäms på så sätt av och anpassas efter användarnas behov.
Tanken med Betan är att ni som användare ska få en känsla av arbetsflöde, grafisk design och funktioner, men det återstår förstås en hel del innan verktyget kan betraktas som färdigt. Inte minst är det nya formatet under utveckling vilket betyder att alla datatyper ännu inte kommer synas i gränssnittet. Vi räknar med att under året successivt kunna lägga ut nya och vidareutvecklade versioner.
Betan erbjuder en testmiljö där man kan söka fram, lägga till, redigera, spara utkast och publicera bibliografiska poster, och även lägga till och redigera beståndsinformation. I betaversionen är det flödet i det vi kallar för Formatneutral-vy som är upplagt för test. En MARC-vy kommer att vara möjlig att använda i senare version, men är ännu inte aktiverad.
Libris katalogisering är utvecklad med HTML5/CSS3 och kräver en webbläsare med bra stöd för dessa standarder samt att JavaScript är aktiverat. Vi rekommenderar därför uppdaterade versioner av Google Chrome eller Mozilla Firefox. Vi jobbar på att få Internet Explorer att fungera, men systemet kommer inte att stödja tidigare versioner än IE 9 (här kan du testa din browser och ser hur väl den stöder HTML5, http://html5test.com/index.html).
För att använda Libris katalogisering krävs inloggning. Har man ett konto för att beståndsregistrera i nuvarande tjänst Libris beståndsregistrering, kan man använda dessa uppgifter för att logga in. Det går dessutom att testa betaversionen av katalogiseringen med användarnamn: test och lösenord: test.
Välkommen att testa, ge oss förbättringsförslag, kommentera och ställa frågor.
http://kat.libris.kb.se
april 8, 2013
Helena
Vi har nu börjat jobba med den grafiska designen för Libris nya katalogiseringsverktyg. I utformningen av tjänsten har vi jobbat enligt vissa designprinciper vilka vi också strävar efter ska genomsyra den grafiska designen. Dessa principer omfattar bland annat att användaren ska känna sig bekväm oavsett hur van man är vid att katalogisera. Gränssnittet ska erbjuda användaren omedelbar förståelse för tjänsten. Det ska vara flexibelt och anpassningsbart efter behov och ge snabb och lätt åtkomst till kringliggande källor och hjälpmedel. Gränssnittet ska dessutom vara oberoende av format. Systemet ska vara inspirerande och uppmuntra till kreativitet och förmedla en känsla av ansvar och gemenskap.
För det grafiska arbetet har vi tagit hjälp av Annika Hövik från Antrop. Annika inledde arbetet med en workshop tillsammans med projektteamtet. Målet med workshopen var att hitta ett gemensamt uttryck för de grundläggande byggstenarna för webbkatalogiseringen. En av de utgångspunkter vi använde oss av vid workshoppen var de tre personor som har skapats i projektets första researchfas och som följt oss genom hela utvecklingsprocessen. Dessa tre personor kan sägas representera katalogiseringsverktygets olika användare. 
Vi jobbade bland annat med att skapa olika moodboards. Vi skapade en moodboard för varje persona och satte sedan ihop detta till en gemensam, med delar som kan representera och tillfredsställa de olika personorna. Den gemensamma moodboarden sammanfattar workshopen gällande val av färger, former med mera och är den plattform vi arbetar utifrån för att sätta den grafiska designen. En betaversion av systemet med implementerad grafisk design kommer att presenteras den 8 april.
mars 20, 2013
Johan
Kungliga biblioteket, KB, skriver ramavtal om länkserver med tre leverantörer: Exlibris, EBSCO och LM Information Delivery (som är agent för Serials Solutions). De bibliotek som lämnat fullmakt till KB kan börja avropa ramavtalet med början mars/april. Övriga bibliotek kan vara behjälpliga av dokumentationen som finns på http://www.kb.se/om/upphandling/. Där finns förfrågningsunderlag och upphandlings-PM för den som är intresserad.
Under detta år fasas den nationella länkservern SFX ut och några bibliotek har påbörjat migreringsprocessen. Den processen går ut på att samla bibliotekets totala bestånd av e-resurser och flytta över det till ny länkserver som man införskaffar med eller utan avrop. Detaljerad information om processen har skickats ut på sändlistor. SFX Knowledge Base kommer initialt att användas för att distribuera ut information om BIBSAM-avtalen som en ersättning för dagens aktivering. Vi undersöker andra alternativ där Knowledge Base Plus är ett mycket intressant alternativ lösning. Se tidigare inlägg om KB+.
Som ett stöd i arbetet med migreringen från SFX finns nu på Google Docs en sammanställning av vanligt förekommande frågor, en FAQ. Den är öppen för alla att läsa och kommer att uppdateras löpande under året.
Sista steget i migreringsprocessen blir att sätta upp ett flöde från lokal länkserver till Libris för att hålla beståndsuppgifterna aktuella där. Det är något som Libris-avdelningen helt och hållet har administrerat hittills eftersom SFX huserar i KB:s datorhall. Vi kommer att komplettera med detaljerad information om exporter till Libris inom kort. Nu pågår en pilot med Chalmers bibliotek om att sätta upp ett flöde för länkserver 360Link. Vi kommer också att finslipa dataflöde från EBSCO LinkSource där vi sedan tidigare har tagit fram ett flöde för tidskrifter. Dataflöden från SFX hanterar vi naturligtvis sedan tidigare, där handlar det endast om att sätta upp rutiner för själva flödet. Vi är mycket intresserade av berikning av posterna i de fall det är möjligt dvs vi tar gärna emot Marc-poster i samband med importer till Libris. Då är det viktigt att leverantören har gett sitt medgivande till att posterna tas in i Libris och därmed blir fritt tillgängliga. Kontakta oss för brevmall att använda i kontakterna med leverantörerna om detta.
mars 18, 2013
Marja Haapalainen
Nationell katalog innebär en katalog med beskrivningar och beståndsinformation av samtliga resurser i alla svenska bibliotek och sökbar för alla.
För att åstadkomma en Nationell katalog välkomnar KB alla folkbibliotek att delta i Librissamarbetet. Folkbibliotekens medlemskap i Libris ska bygga på samma samverkan som forskningsbiblioteken har deltagit i under 40 år. KB agerar som samlingspunkt, driver på utveckling samt utvecklar de verktyg som behövs för att folkbibliotekens deltagande i Librissamarbetet ska fungera. Den utveckling som görs ska gagna hela Libriskollektivet.
Målet för projektet Libris för folkbiblioteken är att konkretisera vilka behov folkbiblioteken har i en Nationell katalog som drivs och utvecklas av KB. Projektet ska också utarbeta förslag på utvecklingsinsatser utifrån bibliotekens behov och lägga fram förslag om fortsatta aktiviteter efter projektets avslutning.
I förlängningen är projektets mål att tillfredsställa folkbibliotekens behov och välkomna så många som möjligt in i Librissamarbetet. Projektet Libris för folkbiblioteken är en del av en större satsning som KB driver för att uppnå Nationell katalog och löper fram till 31 december 2014.
Nu gör vi Projektplan – Libris för folkbiblioteken 1.6 tillgänglig, läs den här.
mars 1, 2013
Hilda
Det pågår ett arbete med att undersöka vilka framtida digitala bibliotektjänster vi bör utveckla för att tillgodose våra målgruppers behov, se tidigare blogginlägg. Vi har nu kommit ytterligare ett steg på vägen med att konkretisera satsningen “Samlad ingång/öppen data”. För att skapa delaktighet, engagemang och insyn i projektet bjöd vi in ett antal bibliotek för att arbeta med frågan under en heldagsworkshop. Uppgiften var att konkretisera “Samlad ingång/öppen data” genom att ta reda på vilka värden satsningen kan ge, hur dessa står sig gentemot kommersiella aktörer, vilka utmaningar som kan påverka satsningen och vilka roller och aktiviteter som behövs för att realisera den.
För att ta reda på hur vi kan vara unika i jämförelse med kommersiella aktörer inledde vi vår workshop med att ta fram en värdekurva, se nedan. Vi plottade de värden som våra målgrupper (slutanvändare och bibliotek) har behov av mot kommersiella aktörer och resonerade kring var vi behöver vara starka för att åstadkomma nytta:
- Sömlös övergång från impuls till konsumtion – som ni kan se av bilden så tillfredsställer de kommersiella aktörerna inte riktigt behovet när det gäller detta värde, som är en viktig faktor för att användaren ska kunna utforska innehållet och upptäcka oväntat/väntat material och ta del av innehållet på ett så sömlöst sätt som möjligt. Här kan vi vara starka. Vår nya systemarkitektur bygger på länkad data till skillnad från de andra aktörerna, vilket är en viktig faktor i sammanhanget. En annan komponent som behövs för att kunna söka i stora datamängder är bigdata-analys/smart data, som handlar om att hitta små datasets i stora mängder data för att berika den egna datamängden. Det kan röra sig om spår användaren lämnar efter sig, innehållsbeskrivningar, fulltextanalyser osv. Denna dataanalys skulle göra sökningen mer finmaskig och möjliggöra för användaren att i större utsträckning hitta oväntat/väntat material.
- Bibliotekens samlade material – när det gäller innehållet sänkte vi ambitionen. Efter en diskussion kring utmaningen “om Libriskollektivet fungerar för e-resurser” kom vi fram till att man åtminstone i ett första steg bör satsa på fritt tillgängligt innehåll, som tex Open access, Libris metadata, SwePub och myndighetspublikationer. I ett andra steg skulle man kunna titta på möjligheterna att upphandla centralt index för att ge tillgång till licensierat material.
- Delaktighet i design och utveckling – bibliotekens möjligheter till påverkan och delaktighet är låg hos de kommersiella aktörerna. Här kan vi vara starka genom att göra biblioteken delaktiga i själva utvecklings- och designprocessen.
Sammanfattningsvis kan man säga att vi under vår workshop kom fram till att “Samlad ingång” inte blir någon ersättare av discoveryverktyg i traditionell bemärkelse, utan istället satsar vi på framtidens sökning och utvecklar en tjänst där användaren kan söka fram fritt tillgängligt material på ett sömlöst och inspirerande sätt från första impuls till att konsumera fulltexten i ett enda klick. Dessutom finns licensierat material tillgängligt men med begränsningar. Exakt vilket innehåll som ska prioriteras och lyftas upp kommer ”arbetsgruppen för innehåll databrunn”, som Libris styrgrupp har tillsatt, att titta vidare på. Innehållet ska också finnas fritt tillgängligt via API:er så att andra aktörer ska kunna bygga tjänster på datat. Gruppen betonade också vikten av att börja göra och exemplifiera konceptet “Samlad ingång” och bigdata-analys/smart data och att kommunikationen i utvecklingsprojekten behöver bli mer transparent. Detta kan tex göras genom att visualisera resan och de beslut som tagits på vägen.
En bild av hur processen sett ut hittills. Tanken är att synliggöra de olika iterationerna, delaktigheten och vilka leverabler vi har tagit fram under processens gång.
Fördelen med att arbeta iterativt och tvärfunktionellt tillsammans med många människor är flera, man får innovativa lösningar genom att många personer med olika kompetens bidrar med idéer, man kan snabbt agera på förändringar i omvärlden och dessutom får man styrfart genom att delaktighet skapar engagemang och förståelse för nyttan. Arbetssättet bidrar också till transparens. Vi har under vår sista workshop/iterationen ändrat riktning, från att prata om discoverytool till att prata om framtidens söktjänst.
Nästa iteration blir att planera de aktiviteter vi identifierade under mötet och att börja visa upp!
Se hela sammanställningen från workshopen.
februari 26, 2013
Johanna
Nuvarande katalogiseringsklient Voyager ska ersättas under 2013. KB/Libris håller därför på att utveckla ett webbaserat katalogiseringsverktyg. Idag finns ca 200 organisationer, omfattande ca 400 enheter som katalogiserar i Libris.
Det nya webbgränssnittet blir mer användarvänligt och självinstruerande än det nuvarande i Voyager och vi räknar med en smidig övergång. Tyngdpunkten i utbildningen för det nya verktyget kommer därför att utgöras av självinstruerande nätbaserat material såsom manualer, presentationer och filmer. Detta kommer att finnas tillgängligt innan övergången.
Därtill kommer KB även att anordna informationstillfällen på ett par orter i landet (förslagsvis Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå). Dessa planeras till hösten 2013. Undervisning i katalogisering ges inte i detta sammanhang.
Så här ser planeringen ut idag, vi återkommer längre fram med mer information. Frågor och funderingar kan skickas till libris@kb.se.
januari 21, 2013
Helena
Vi har under året arbetat med att kartlägga våra målgruppers behov och drivkrafter av digitala bibliotekstjänster, se tidigare blogginlägg. Syftet med kartläggningen har varit att ge en bild av vad som ger störst nytta av att utvecklas nationellt respektive lokalt, så vi kan ge användarna rätt support i rätt kanaler oavsett om användarna befinner sig lokalt, nationellt eller internationellt. Underlaget ligger till grund för att prioritera och designa framtidens digitala bibliotekstjänster.
Baserat på detta underlag har vi tagit fram ett antal möjliga scenarion/satsningar:
- “Samlad ingång” – Libris som Discovery, dvs en samlad tjänst/gränssnitt där du kan söka de svenska bibliotekens samlade material (e-resurser, audiovisuella medier, tidningar, artiklar, böcker osv).
- “Öppen data” – Libris som dataprovider, där bibliotekens samlade material finns tillgängliggjort främst via API:er.
- “Tvärsnitt” – Sökingång till en delmängd av Librisdata, tex allt svenskt material, utifrån materialtyp jfr Swepub osv.
Satsningarna har därefter prioriterats utifrån våra målgruppers behov där man kunde se att de uppgiftsdrivna med sitt korta tidsperspektiv har störst nytta av den ”Samlade ingången” (med premissen att det ingår e-material) eftersom de slipper gå till flera källor. “Öppen data-satsningen” är beroende av att andra aktörer bygger tjänster på datat. Vad som också blev tydligt var att det i stort sett krävs samma projekt oavsett satsning, dvs. lika stora resurser för resp. satsning. Prioriteringen mot målgrupperna talar för en “samlad ingång” som huvudspår och parallellt arbete med “öppen data-spåret” som i sin tur kan ge möjlighet för andra att utveckla “tvärsnitt”.
Nästa steg bli att konkretisera dessa satsningar/scenarion genom att ta reda på och identifiera vilka faktorer och begränsningar som kan påverka dessa framtida vägval och se hur dessa kan realiseras. En grupp bestående av representanter baserat på olika biblioteksbehov kommer arbeta med frågan under en heldagsworkshop i början på februari.
Se även kortare presentation om Målgrupper och framtida vägval.
december 20, 2012
Johanna
Föregående sida
