Search results for “databrunn”

Bloggat: Databrunn = Nationell katalog! http://bit…

Bloggat: Databrunn = Nationell katalog! http://bit.ly/iGU3gY #libris #natkat #databrunn

Kommentera 29 juni, 2011 Libris

Databrunn = Nationell katalog!

Det har varit mycket prat och verksamhet kring nationell katalog de senaste månaderna. Det betyder inte att databrunnarna har fallit i glömska eller nedprioriterats. Tvärtom, de är mer aktuella än någonsin!

Krockar folkbibliotekens behov med forskningsbibliotekens?

Det får inte finnas en konflikt mellan forsknings- och folkbiblioteken vad gäller Libris resurser, det är därför vi har fått förstärkning inför det utökade uppdraget. Tricket är givetvis att utöka den befintliga infrastrukturen till att även hantera folkbibliotekens behov, inte att skapa ett separat folkbiblioteks-LIBRIS eller ta resurser och utvecklingsfokus från forskningsbibliotekens behov. Vi ser också att de förbättringar som nu initieras av folkbiblioteken är intressanta även för forskningsbiblioteken.

”Fokus har varit folkbibliotekens behov, men merparten av de föreslagna åtgärderna gagnar även forskningsbiblioteken och deras användare. Då fler bibliotek medverkar i en gemensam katalog ökar tillgången till poster för det enskilda biblioteket. Folkbibliotekens data bidrar dessutom till att utöka ochbredda innehållet i LIBRIS med fler medietyper och medier på fler språk. Ytterligare en vinst är tanken att en post bara katalogiseras en gång, för att sedan kunna återanvändas av alla bibliotek. Med en gemensam katalog öppnas möjligheter för nya samarbeten och fler sätt för biblioteken att fördela sina resurser för katalogisering.” (Källa: Planen, s. 3)

Sömlöshet

För att klara utökade krav på snabbhet och enkelhet i hanteringen av bibliografiskt data har vi jobbat intensivt med Planen (”Folkpost på tre sekunder – en plan med sikte mot en nationell katalog”). Nyckelordet är sömlöshet. Det ska väsentligen inte finnas någon tidskillnad mellan det att exempelvis en bok köps och att posten finns i det lokala systemet, varför vi kallar visionen ”Folkpost på tre sekunder”. För att åstadkomma detta kommer vi att jobba mer med leverantörer av både metadata och bibliotekssystem för att utarbeta standarder för detta. Delar av det finns redan idag i form av Libris förvärvsrutin, det som saknas är snabbheten samt en bättre integration med de lokala systemen.

Vad kommer då den nationella katalogen att byggas på? Databrunnar! Databrunnskomponenten blir kärnan i det vi utvecklar framöver, oavsett om det rör sig om artiklar, e-resurser eller “folkposter”. Det innebär att samma byggstenar används för alla biblioteks behov. Det finns många fördelar med nationell katalog alias databrunn, det är lätt att göra utsnitt ur den och med hjälp av API:er bygga tjänster anpassade mot olika målgrupper.

”Med allt material samlat i en gemensam katalog öppnas även stora möjligheter att utveckla nya gränssnitt gentemot slutanvändaren. Vissa användare kanske föredrar nuvarande gränssnitt med tillgång till alla poster i katalogen, medan andra vill kunna överblicka innehållet genom ämnesbaserade gränssnitt t.ex. en webbplats som visar alla deckare (böcker, ljudböcker, filmer).” (Källa: Planen, s. 3)

Från forsknings- och folkbibliotek till bara bibliotek

Libris har numera ett uppdrag som omfattar Sveriges samtliga offentligfinansierade bibliotek. Vi ser det som något väldigt positivt.

Kommentera 29 juni, 2011 Libris

Slutrapporten om nationell databrunn är nu klar!

Under våren 2010 har en förstudie pågått som har undersökt vilka möjligheter det finns att centralt samla in metadata för licensierat material i anslutning till LIBRIS-systemen.

Slutrapporten tar upp tekniska aspekter som är viktiga att lyfta fram, och också vilka krav som ställs på det faktiska metadatat liksom rättigheterna till det.

Den fullständiga rapporten finns att ladda ner från KB:s webbplats. Sammanfattningen från rapporten inklippt här nedanför.

Sammanfattning

Ambitionen med en databrunn bör vara att skapa en långsiktigt hållbar och integrerad infrastruktur med syfte att ge både Kungliga biblioteket och biblioteken den kontroll över biblioteksdata som behövs även för framtida, idag oförutsedda behov och krav. Genom att betrakta och utveckla databrunnar som en integrerad del av bibliotekens infrastruktur i vid mening uppstår flera positiva synergieffekter. Erfarenheterna av tidigare utvecklingsprojekt visar att detta säkrast åstadkommes med en kontrollerad egenutveckling i kontinuerlig dialog med biblioteken och användarna.

Bibliotekens behov av kontroll och flexibilitet för att möta även framtida utmaningar är den enskilt viktigaste faktorn för strategiskt vägval ifråga om en nationell databrunn. Behovet av en nationell databrunn måste också vägas mot de resurser som till exempel KB:s utökade uppdrag och hanteringen av kommande e-pliktleveranser kommer att ta i anspråk. Förstudien pekar på att en databrunn kan fylla en funktion inom flera av dessa områden.

Rekommendationen är därför, att arbeta vidare utifrån ett scenario med en i grunden egenutvecklad databrunn, med kontroll över både det insamlade datat och dess in- och utflöden, möjlighet att modellera tjänster efter aktuella behov och att skapa en så flexibel och fri åtkomst som möjligt. Detaljerna får kristalliseras ut i ett senare skede och även ställas i relation till de resurser (ekonomiska och personella) som kan tilldelas. En databrunn med fokus på det licensierade materialet beräknas i en driftfas kräva en organisatorisk förändring som dessutom involverar biblioteken, med en personell resursförstärkning på i storleksordningen 5-10 personer.

1 kommentar 6 maj, 2010 Marja Haapalainen

Nationell databrunn – behövs det?

Flera frågor har kommit till KB/LIBRIS om hur vi ställer oss till en nationell databrunn. Frågorna bottnar dels i de nya tjänster som började erbjudas på marknaden under 2009, dels i bibliotekens behov av att göra alla sina (fysiska såväl som digitala) resurser och samlingar sökbara på ett ställe. Frågan har också väckts i samband med pågående projektet LIBRIS som lokal OPAC (L-OPAC).

Av denna anledning pågår en förstudie för att undersöka förutsättningarna kring en databrunn.

Vad är en databrunn?

Termen databrunn har vi tagit till oss från danskans databrönd, då man i Danmark sedan 2007 har arbetat med frågan om att samla metadata för bland annat e-artiklar, e-tidskrifter och e-böcker från olika informationsleverantörer på ett ställe. Det ger möjlighet att indexera datat och erbjuda en samlad sökingång för många typer av resurser, snabba sökningar, relevansrankning, klustring av sökresultat, sammanslagen träfflista etc.

Frågeställningar

En viktig strategisk fråga är om vi själva ska utveckla en lösning för nationell databrunn från grunden eller om vi ska köpa en färdig lösning eller ingen databrunn alls! Finns det möjligheter att kombinera viss egenutveckling med inköp av färdiga moduler eller deltjänster? Vad blir konsekvenserna om vi väljer det ena eller det andra?

Andra frågor är:

  • Ska KB/LIBRIS driva en nationell databrunn eller är det någon annans uppgift? Ska och kan KB konkurrera med andra leverantörer på det här området?
  • Vad är målet med databrunn för KB? Vilka behov uppfyller den och kan de behoven tillgodoses på annat sätt?
  • Vad ska en nationell databrunn innehålla? Fria resurser, lokala resurser, avtalsbundna resurser? Vem ska bestämma över det?
  • Ska vi inleda samarbete över nationsgränser?
  • KB:s samlingar? Hur ska man förhålla sej till e-pliktleveranser och KB:s digitaliseringssamordning?
  • KB:s utökade uppdrag, vad kommer det att innebära?

Vad omfattar förstudien?

En marknadskartläggning av databrunnsleverantörer, såväl leverantörslösningar som open source-lösningar och hybrider av dessa.
En enklare teknisk testinstallation utifrån det system som byggts upp för SwePub. Testerna syftar till att ge en uppfattning om möjliga tekniska komplikationer vid insamling, uppdatering och indexering av metadata.
En undersökning av förekommande begränsningar i tillgången till – och rättigheterna att använda – det metadata som samlas in eller erhålls. Licensverksamheten vid KB/LIBRIS tar också upp dessa frågor i samband med förhandlingar inför förnyelser av avtal med informationsleverantörer.

Vad blir resultatet?

Dels har vi fått en förståelse för vad det innebär att skapa en nationell databrunn, dels ska det bli ett underlag till nybildade Expertgruppen för Libris nationella system för vidare strategiska diskussioner om färdriktningen när det gäller e-resurser.

3 kommentarer 3 februari, 2010 Marja Haapalainen

Agenda Libris styrgruppsmöte 5 februari 2014

Kungliga biblioteket har ett nationellt samordningsuppdrag och för att säkerställa att man i dialog med biblioteken gör rätt prioriteringar har KB skapat en inflytandestruktur. Inflytandestrukturen består av nationella referensgruppen, styrgrupper och expertgrupper, http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/

Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur består av representanter från SUHF, SKL, specialbiblioteken och MTM och stöds av en sekreterare. Gruppen träffas ca fyra gånger per år och ska diskutera frågor som Libris systemstrategier, systemstrukturer, processer, bibliotekssystem, databrunnar, länkservrar och metadataflöden m.m.

På morgondagens agenda står följande frågor:

  • Minnesanteckningar från föregående möte, 12 november 2013 http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/styrgrupp-libris/Minnesanteckningar/Styrgruppen-for-libris-12-november/
  • Formalia (vakanser, nästa möte).
  • Styrgruppens självutvärdering och verksamhetsberättelse 2013
  • Rapporter från workshops anordnade av SUHF och Specialbiblioteken
  • Presentation av KBs CIO Peter Krantz
  • Rapport från utredningen av KB:s roll att tillhandahålla centralt index för universitets- och högskolebiblioteken
  • Informationspunkter
    • SwePub
    • Libris för folkbiblioteken
    • Försöksuppdraget att tillgängliggöra e-böcker i Libris
    • Libris fjärrlån och låntagarbeställningar
    • OCLC och Libris CC0 – publicering av hela Librisdatabasen under en öppen licens (CC0)
  • Övriga frågor

Kommentera 30 januari, 2014 Maria Kadesjö

Agenda Libris styrgruppsmöte 12 november

Kungliga biblioteket har ett nationellt samordningsuppdrag och för att säkerställa att man i dialog med biblioteken gör rätt prioriteringar har KB skapat en inflytandestruktur. Inflytandestrukturen består av nationella referensgruppen, styrgrupper och expertgrupper, http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/

Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur består av representanter från SUHF, SKL, specialbiblioteken och MTM och stöds av två sekreterare från Libris. Gruppen träffas ca fyra gånger per år och ska diskutera frågor som Libris systemstrategier, systemstrukturer, processer, bibliotekssystem, databrunnar, länkservrar och metadataflöden m.m.

På morgondagens agenda står följande frågor:

5 kommentarer 11 november, 2013 Maria Kadesjö

Agenda Libris styrgruppsmöte 4 september 2013

Kungliga biblioteket har ett nationellt samordningsuppdrag och för att säkerställa att man i dialog med biblioteken gör rätt prioriteringar har KB skapat en inflytandestruktur. Inflytandestrukturen består av nationella referensgruppen, styrgrupper och expertgrupper, http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/

Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur består av representanter från SUHF, SKL, specialbiblioteken och MTM. Gruppen träffas ca fyra gånger per år och ska diskutera frågor som Libris systemstrategier, systemstrukturer, processer, bibliotekssystem, databrunnar, länkservrar och metadataflöden m.m.

Från och med detta möte utökas styrgruppen med tre medlemmar ur den avslutade Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning, (läs mer om förändringen http://bibliotekssamverkan.blogg.kb.se/2013/02/25/andringar-i-kbs-inflytandestruktur/). Åsa Hansen, Karlstads stadsbibliotek, Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral och Tommy Johansson, Linnéuniversitetets bibliotek hälsas välkomna!

Gunilla Lilie Bauer har gått vidare till nya uppdrag och ny representant för specalbiblioteken är Ulrica Domellöf-Mattsson, Naturvårdsverkets bibliotek.

Nytt från och med hösten är också att endast en sekreterare stödjer gruppen.

På agendan står följande frågor:

1 kommentar 27 augusti, 2013 Maria Kadesjö

Utlysning projektbidrag 2014 – utveckling i anslutning till Libris

KB välkomnar ansökningar från hela bibliotekssfären och från andra aktörer och vi vill särskilt uppmuntra till projekt som innebär samarbete mellan bibliotek, i synnerhet från olika bibliotekstyper.

Vi välkomnar ansökningar om bidrag till utvecklingsprojekt som stödjer fri data, sömlös övergång och delaktighet, och har koppling till aktuell utveckling på Libris (se blogginlägg om ”samlad ingång”).  Det avgörande urvalskriteriet är liksom tidigare att projekten har allmänt intresse för informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning.

Särskilda insatsområden i år

  • ta fram arbetsprocesser, rutiner och organisationsformer (ur ett finansiellt perspektiv) för att få in innehåll till en framtida Libris-tjänst (“samlad ingång” och databrunnar)
  • samarbeten med aktörer utanför biblioteksfären till exempel inom områden som länkad data, big data och smart data och hur analyser av detta kan användas för att berika datamängder
  • uppföljning och uppskalning av genomförda projekt för att skapa nationell nytta.

Handläggning av ansökningar

På KBs webb finns mer information om andra  projekutlysningsområden och information om hur du ansöker.

Kontakt: Marja Haapalainen, 010-709 36 04 eller Maria Kadesjö, 010-709 36 19, e-post: fornamn.efternamn@kb.se.

12 juni, 2013 Maria Kadesjö

Agenda Libris styrgruppsmöte 25 april

Kungliga biblioteket har ett nationellt samordningsuppdrag och för att säkerställa att man i dialog med biblioteken gör rätt prioriteringar har KB skapat en inflytandestruktur. Inflytandestrukturen består av nationella referensgruppen, styrgrupper och expertgrupper, http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/

Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur består av representanter från SUHF, SKL, specialbiblioteken och MTM och stöds av två sekreterare från Libris. Gruppen träffas ca fyra gånger per år och ska diskutera frågor som Libris systemstrategier, systemstrukturer, processer, bibliotekssystem, databrunnar, länkservrar och metadataflöden m.m.

På morgondagens agenda står följande frågor:

  • Minnesanteckningar från föregående möte, 7 februari 2013: http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/styrgrupp-libris/Minnesanteckningar/Styrgruppen-for-Libris-nationella-infrastruktur-7-februari-20132/
  • Formalia (nya medlemmar, Libris roadmap och programförklaring, VP)
  • Fokusfråga 1 – Samlad ingång – Libris nya satsning (styrgruppen ger input för Libris fortsatta arbete.)
    • Innehåll (rapport från arbetsgrupp för innehåll i databrunnar)
    • Öppna bibliotek och Smart data
    • Marknadsföring/kommunikation/delaktighet
  • Fokusfråga 2 – SwePub (Styrgruppen ger input till projektorganisation och projektinnehåll)
    Information och diskussion om uppdrag och vidareutveckling
  • Informationspunkter:
    • KB:s omorganisation
    • Saga – föreslagen arbetsgrupp och planerat arbete
    • Libris CC0 – publicering av Librisdatabasen under en öppen licens (CC0)
    • Beta katalogiseringsverktyg – kort demo och information om fortsatt arbete
  • Övriga frågor:
    • idéinsamling för insatsområden projektbidrag

2 kommentarer 24 april, 2013 Maria Kadesjö

Fri data, sömlös övergång och delaktighet – viktiga värden för framtida tjänster

Det pågår ett arbete med att undersöka vilka framtida digitala bibliotektjänster vi bör utveckla för att tillgodose våra målgruppers behov, se tidigare blogginlägg. Vi har nu kommit ytterligare ett steg på vägen med att konkretisera satsningen “Samlad ingång/öppen data”. För att skapa delaktighet, engagemang och insyn i projektet bjöd vi in ett antal bibliotek för att arbeta med frågan under en heldagsworkshop. Uppgiften var att konkretisera “Samlad ingång/öppen data” genom att ta reda på vilka värden satsningen kan ge, hur dessa står sig gentemot kommersiella aktörer, vilka utmaningar som kan påverka satsningen och vilka roller och aktiviteter som behövs för att realisera den.

För att ta reda på hur vi kan vara unika i jämförelse med kommersiella aktörer inledde vi vår workshop med att ta fram en värdekurva, se nedan. Vi plottade de värden som våra målgrupper (slutanvändare och bibliotek) har behov av mot kommersiella aktörer och resonerade kring var vi behöver vara starka för att åstadkomma nytta:

  • Sömlös övergång från impuls till konsumtion – som ni kan se av bilden så tillfredsställer de kommersiella aktörerna inte riktigt behovet när det gäller detta värde, som är en viktig faktor för att användaren ska kunna utforska innehållet och upptäcka oväntat/väntat material och ta del av innehållet på ett så sömlöst sätt som möjligt. Här kan vi vara starka. Vår nya systemarkitektur bygger på länkad data till skillnad från de andra aktörerna, vilket är en viktig faktor i sammanhanget. En annan komponent som behövs för att kunna söka i stora datamängder är bigdata-analys/smart data, som handlar om att hitta små datasets i stora mängder data för att berika den egna datamängden. Det kan röra sig om spår användaren lämnar efter sig, innehållsbeskrivningar, fulltextanalyser osv. Denna dataanalys skulle göra sökningen mer finmaskig och möjliggöra för användaren att i större utsträckning hitta oväntat/väntat material.
  • Bibliotekens samlade material – när det gäller innehållet sänkte vi ambitionen. Efter en diskussion kring utmaningen “om Libriskollektivet fungerar för e-resurser” kom vi fram till att man åtminstone i ett första steg bör satsa på fritt tillgängligt innehåll, som tex Open access, Libris metadata, SwePub och myndighetspublikationer. I ett andra steg skulle man kunna titta på möjligheterna att upphandla centralt index för att ge tillgång till licensierat material.
  • Delaktighet i design och utveckling – bibliotekens möjligheter till påverkan och delaktighet är låg hos de kommersiella aktörerna. Här kan vi vara starka genom att göra biblioteken delaktiga i själva utvecklings- och designprocessen.

Samlad ingång - värdekurvaSammanfattningsvis kan man säga att vi under vår workshop kom fram till att “Samlad ingång” inte blir någon ersättare av discoveryverktyg i traditionell bemärkelse, utan istället satsar vi på framtidens sökning och utvecklar en tjänst där användaren kan söka fram fritt tillgängligt material på ett sömlöst och inspirerande sätt från första impuls till att konsumera fulltexten i ett enda klick. Dessutom finns licensierat material tillgängligt men med begränsningar. Exakt vilket innehåll som ska prioriteras och lyftas upp kommer ”arbetsgruppen för innehåll databrunn”, som Libris styrgrupp har tillsatt, att titta vidare på. Innehållet ska också finnas fritt tillgängligt via API:er så att andra aktörer ska kunna bygga tjänster på datat. Gruppen betonade också vikten av att börja göra och exemplifiera konceptet “Samlad ingång” och bigdata-analys/smart data och att kommunikationen i utvecklingsprojekten behöver bli mer transparent. Detta kan tex göras genom att visualisera resan och de beslut som tagits på vägen.

samlad ingång - -releaseplan

En bild av hur processen sett ut hittills. Tanken är att synliggöra de olika iterationerna, delaktigheten och vilka leverabler vi har tagit fram under processens gång.

samlad ingång - process

Fördelen med att arbeta iterativt och tvärfunktionellt tillsammans med många människor är flera, man får innovativa lösningar genom att många personer med olika kompetens bidrar med idéer, man kan snabbt agera på förändringar i omvärlden och dessutom får man styrfart genom att delaktighet skapar engagemang och förståelse för nyttan. Arbetssättet bidrar också till transparens. Vi har under vår sista workshop/iterationen ändrat riktning, från att prata om discoverytool till att prata om framtidens söktjänst.

Nästa iteration blir att planera de aktiviteter vi identifierade under mötet och att börja visa upp!

Se hela sammanställningen från workshopen.

10 kommentarer 26 februari, 2013 Johanna Olander

Föregående sida


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler