Search results for “databrunn”
KB välkomnar ansökningar från hela bibliotekssfären och från andra aktörer och vi vill särskilt uppmuntra till projekt som innebär samarbete mellan bibliotek, i synnerhet från olika bibliotekstyper.
Vi välkomnar ansökningar om bidrag till utvecklingsprojekt som stödjer fri data, sömlös övergång och delaktighet, och har koppling till aktuell utveckling på Libris (se blogginlägg om ”samlad ingång”). Det avgörande urvalskriteriet är liksom tidigare att projekten har allmänt intresse för informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning.
Särskilda insatsområden i år
- ta fram arbetsprocesser, rutiner och organisationsformer (ur ett finansiellt perspektiv) för att få in innehåll till en framtida Libris-tjänst (“samlad ingång” och databrunnar)
- samarbeten med aktörer utanför biblioteksfären till exempel inom områden som länkad data, big data och smart data och hur analyser av detta kan användas för att berika datamängder
- uppföljning och uppskalning av genomförda projekt för att skapa nationell nytta.
Handläggning av ansökningar
På KBs webb finns mer information om andra projekutlysningsområden och information om hur du ansöker.
Kontakt: Marja Haapalainen, 010-709 36 04 eller Maria Kadesjö, 010-709 36 19, e-post: fornamn.efternamn@kb.se.
juni 12, 2013
Maria Kadesjö
Kungliga biblioteket har ett nationellt samordningsuppdrag och för att säkerställa att man i dialog med biblioteken gör rätt prioriteringar har KB skapat en inflytandestruktur. Inflytandestrukturen består av nationella referensgruppen, styrgrupper och expertgrupper, http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/
Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur består av representanter från SUHF, SKL, specialbiblioteken och MTM och stöds av två sekreterare från Libris. Gruppen träffas ca fyra gånger per år och ska diskutera frågor som Libris systemstrategier, systemstrukturer, processer, bibliotekssystem, databrunnar, länkservrar och metadataflöden m.m.
På morgondagens agenda står följande frågor:
- Minnesanteckningar från föregående möte, 7 februari 2013: http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/styrgrupp-libris/Minnesanteckningar/Styrgruppen-for-Libris-nationella-infrastruktur-7-februari-20132/
- Formalia (nya medlemmar, Libris roadmap och programförklaring, VP)
- Fokusfråga 1 – Samlad ingång – Libris nya satsning (styrgruppen ger input för Libris fortsatta arbete.)
- Innehåll (rapport från arbetsgrupp för innehåll i databrunnar)
- Öppna bibliotek och Smart data
- Marknadsföring/kommunikation/delaktighet
- Fokusfråga 2 – SwePub (Styrgruppen ger input till projektorganisation och projektinnehåll)
Information och diskussion om uppdrag och vidareutveckling
- Informationspunkter:
- KB:s omorganisation
- Saga – föreslagen arbetsgrupp och planerat arbete
- Libris CC0 – publicering av Librisdatabasen under en öppen licens (CC0)
- Beta katalogiseringsverktyg – kort demo och information om fortsatt arbete
- Övriga frågor:
- idéinsamling för insatsområden projektbidrag
april 24, 2013
Maria Kadesjö
Det pågår ett arbete med att undersöka vilka framtida digitala bibliotektjänster vi bör utveckla för att tillgodose våra målgruppers behov, se tidigare blogginlägg. Vi har nu kommit ytterligare ett steg på vägen med att konkretisera satsningen “Samlad ingång/öppen data”. För att skapa delaktighet, engagemang och insyn i projektet bjöd vi in ett antal bibliotek för att arbeta med frågan under en heldagsworkshop. Uppgiften var att konkretisera “Samlad ingång/öppen data” genom att ta reda på vilka värden satsningen kan ge, hur dessa står sig gentemot kommersiella aktörer, vilka utmaningar som kan påverka satsningen och vilka roller och aktiviteter som behövs för att realisera den.
För att ta reda på hur vi kan vara unika i jämförelse med kommersiella aktörer inledde vi vår workshop med att ta fram en värdekurva, se nedan. Vi plottade de värden som våra målgrupper (slutanvändare och bibliotek) har behov av mot kommersiella aktörer och resonerade kring var vi behöver vara starka för att åstadkomma nytta:
- Sömlös övergång från impuls till konsumtion – som ni kan se av bilden så tillfredsställer de kommersiella aktörerna inte riktigt behovet när det gäller detta värde, som är en viktig faktor för att användaren ska kunna utforska innehållet och upptäcka oväntat/väntat material och ta del av innehållet på ett så sömlöst sätt som möjligt. Här kan vi vara starka. Vår nya systemarkitektur bygger på länkad data till skillnad från de andra aktörerna, vilket är en viktig faktor i sammanhanget. En annan komponent som behövs för att kunna söka i stora datamängder är bigdata-analys/smart data, som handlar om att hitta små datasets i stora mängder data för att berika den egna datamängden. Det kan röra sig om spår användaren lämnar efter sig, innehållsbeskrivningar, fulltextanalyser osv. Denna dataanalys skulle göra sökningen mer finmaskig och möjliggöra för användaren att i större utsträckning hitta oväntat/väntat material.
- Bibliotekens samlade material – när det gäller innehållet sänkte vi ambitionen. Efter en diskussion kring utmaningen “om Libriskollektivet fungerar för e-resurser” kom vi fram till att man åtminstone i ett första steg bör satsa på fritt tillgängligt innehåll, som tex Open access, Libris metadata, SwePub och myndighetspublikationer. I ett andra steg skulle man kunna titta på möjligheterna att upphandla centralt index för att ge tillgång till licensierat material.
- Delaktighet i design och utveckling – bibliotekens möjligheter till påverkan och delaktighet är låg hos de kommersiella aktörerna. Här kan vi vara starka genom att göra biblioteken delaktiga i själva utvecklings- och designprocessen.
Sammanfattningsvis kan man säga att vi under vår workshop kom fram till att “Samlad ingång” inte blir någon ersättare av discoveryverktyg i traditionell bemärkelse, utan istället satsar vi på framtidens sökning och utvecklar en tjänst där användaren kan söka fram fritt tillgängligt material på ett sömlöst och inspirerande sätt från första impuls till att konsumera fulltexten i ett enda klick. Dessutom finns licensierat material tillgängligt men med begränsningar. Exakt vilket innehåll som ska prioriteras och lyftas upp kommer ”arbetsgruppen för innehåll databrunn”, som Libris styrgrupp har tillsatt, att titta vidare på. Innehållet ska också finnas fritt tillgängligt via API:er så att andra aktörer ska kunna bygga tjänster på datat. Gruppen betonade också vikten av att börja göra och exemplifiera konceptet “Samlad ingång” och bigdata-analys/smart data och att kommunikationen i utvecklingsprojekten behöver bli mer transparent. Detta kan tex göras genom att visualisera resan och de beslut som tagits på vägen.
En bild av hur processen sett ut hittills. Tanken är att synliggöra de olika iterationerna, delaktigheten och vilka leverabler vi har tagit fram under processens gång.
Fördelen med att arbeta iterativt och tvärfunktionellt tillsammans med många människor är flera, man får innovativa lösningar genom att många personer med olika kompetens bidrar med idéer, man kan snabbt agera på förändringar i omvärlden och dessutom får man styrfart genom att delaktighet skapar engagemang och förståelse för nyttan. Arbetssättet bidrar också till transparens. Vi har under vår sista workshop/iterationen ändrat riktning, från att prata om discoverytool till att prata om framtidens söktjänst.
Nästa iteration blir att planera de aktiviteter vi identifierade under mötet och att börja visa upp!
Se hela sammanställningen från workshopen.
februari 26, 2013
Johanna
Kungliga biblioteket har ett nationellt samordningsuppdrag och för att säkerställa att man i dialog med biblioteken gör rätt prioriteringar har KB skapat en inflytandestruktur. Inflytandestrukturen består av nationella referensgruppen, styrgrupper och expertgrupper, http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/
Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur består av representanter från SUHF, SKL, specialbiblioteken och MTM och stöds av två sekreterare från Libris. Gruppen träffas ca fyra gånger per år och ska diskutera frågor som Libris systemstrategier, systemstrukturer, processer, bibliotekssystem, databrunnar, länkservrar och metadataflöden m.m.
Vi har fått förfrågningar om att publicera agendan innan möten och det kommer vi fortsättningsvis göra här. Minnesanteckningar publiceras en tid efter mötet på http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/styrgrupp-libris/
På dagens möte står följande på agendan:
- Mer data – bättre tjänster (Bibsam-styrgruppen inbjuden till informations och diskussionspunkt om framtid för nationella tjänster) – Johanna Olander & Martin Malmsten
- Fortsatt diskussion inom Libris-styrgrupp om förmiddagens frågor
- Rapport från arbetsgrupp för folkbibliotekens medlemskap i Libris – Hilda Androls
- Konsekvensanalys av utbytet av Voyager – Anna Berggren
- Libris – nationell infrastruktur. Programförklaring för Librissystemen och Librissamarbetet
- Styrgruppens självutvärdering och styrgruppens verksamhetsberättelse 2012
- Uppföljning av mötet om samarbetsformer med GTI/SUHF/KB 6 februari 2013.
- Övriga frågor: Swepub, ramavtal för länkserver, KB:s omorganisation, öppna bibliotek
februari 7, 2013
Maria Kadesjö
I sina nationella utvecklingsinsatser förespråkar KB öppenhet och delande-kultur i tjänster och teknik. Den tekniska infrastruktur som KB utvecklar bygger på öppen data för långsiktig hållbarhet. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna förhålla oss till förändrade informationsvägar och användarmönster. Genom att ge biblioteken förutsättningar att fritt kunna återanvända och berika varandras data, hushållar vi med offentliga medel.
Tillsammans med biblioteken arbetar vi för gemensamma och flexibla lösningar som ger invånarna fri tillgång till information, oavsett medieformat och distributionsform. Detta arbete sker i dialog med producenter, intermediärer och upphovsrättsorganisationer.
Programförklaring Libris – nationell infrastruktur
Uppdrag och syfte
Librissystemen ska:
- erbjuda samhället en värdefull ingång till bibliotekens samlade resurser.
- som nationell nod också utgöra en ingång för användare internationellt.
- vara en strategisk resurs och ett effektiviseringsverktyg för Sveriges bibliotek och ett stöd för högre utbildning och forskning.
- vara en öppen och oberoende plattform för en långsiktig utveckling av bibliotekens infrastruktur.
- utvecklas i samarbete med biblioteken.
Värdegrund
- Librissamarbetet utgår från de deltagande biblioteken och deras användares behov. Samarbetet ska präglas av medinflytande och delaktighet.
- System- och tjänsteutvecklingen är transparent mot biblioteken och mot omvärlden i övrigt.
- Systemlösningar och innehåll ska vara fritt tillgängliga.
- Tjänsterna ska vara inspirerande och öppna nya vägar för användarna.
Strategi
Strategin är att:
- göra biblioteken delaktiga genom KB:s inflytandestruktur och deltagande i utvecklingsarbetet.
- arbeta för öppen och länkad data i syfte att ge biblioteken kontroll över sina resurser men också för att ge omvärlden möjlighet att bygga nya tjänster.
- utveckla system och tjänster i dialog med användarna för att säkra tjänsternas relevans över tid.
- vara oberoende av kommersiella aktörer men samarbeta med dessa i syfte att gynna biblioteken och deras användare.
Följande arbete pågår med Librissystemen 2013-2014
Nytt katalogsystem
En ny katalog, ett nytt webbaserat katalogiseringsverktyg och nya kringsystem håller på att utvecklas under 2013 för att under Q1 2014 helt ersätta Voyager. Betaversion av systemen presenteras Q1 2013.
Under Q1-2 genomförs en konsekvensanalys inför utbytet av Voyager och den syftar till att utreda konsekvenserna och vilka insatser som behövs vad gäller exportrutiner av bibliografiskt data i det nya systemet. Kontakt har tagits med systembibliotekarier och systemleverantörer. Det finns en långsiktig plan på att styra över datautbytet i Libris till OAI-PMH vilket får effekter på katalogens kringsystem. Detta arbete påbörjas nu i samarbete med systemleverantörer så att det ska bli en smidig övergång. En OAI-PMH-server finns redan nu i betaversion.
Bakgrund/beskrivning:
Nuvarande Voyagersystemet är ett kommersiellt system som ligger till grund för Libris samkatalog. Systemet är administrativt tungarbetat och endast katalogen och katalogiseringsklienten används i dagsläget. Det publika gränssnittet är egenutvecklat liksom kringsystemen så som exportrutiner etc. Systemet har genom åren behövt anpassas för att fungera i Librismiljön och många kringsystem har behövt utvecklas, kringsystem som nu inte längre räcker till. Voyagersystemet har även begräsningar i att hantera de stora dataflöden som särskilt e-reurser medför. Ett nytt katalogsystem behövs alltså och egenutveckling är det mest effektiva i Librismiljön.
Den nya katalogen (LibrisXL) kan lagra dokument i vilket format som helst, därmed är den gamla begränsningen att enbart hantera Marc21-formatet borta. En annan viktig egenskap i den nya katalogen är möjligheten att länka dokument till varandra; även dokument från andra källor, t.ex. Wikipedia, VIAF eller Library of Congress. Dessutom kan LibrisXL lyssna på andra datakällor och baserat på vad som händer någon annanstans uppdatera sitt eget data.
Systemet är baserat på tre underliggande komponenter:
Lagring – En dokumentdatabas där dokument lagras och kan hämtas tillbaka precis som det såg ut vid lagringstillfället.
Index – För att kunna göra sökningar mot datamängden fulltextindexeras de lagrade dokumenten, och allteftersom vi lär oss mer om olika format kan vi förbättra sökningen (och indexet).
Tripplestore – Datat ska finnas representerat som länkad data och därför bearbetas och lagras dokument som RDF-”tripplar” i en tripplestore.
LibrisXL kommer att tillhandahålla en rad API:er för att kunna integreras i lokala processer. Man ska också kunna bygga ut systemet med plugins för att kunna skräddarsy enligt sina egna behov.
Det webbaserade katalogiseringsverktyget kommer att motsvara Voyager-klientens grundfunktionalitet men ha fördelarna med att vara ett webbaserat system och inte en klient. Kontinuerlig användaresearch och användartester genomförs för att säkerställa att det är användarnas behov som styr resultatet av utvecklingen. Det nya webbgränssnittet blir mer användarvänligt och självinstruerande än det nuvarande i Voyager. Tyngdpunkten i utbildningen för det nya verktyget kommer därför att utgöras av självinstruerande nätbaserat material såsom manualer, presentationer och filmer. Detta kommer att finnas tillgängligt innan övergången. Därtill kommer informationstillfällen att anordnas på ett par orter i landet. Dessa planeras till hösten 2013. Undervisning i katalogisering ges inte i detta sammanhang.
En målsättning med det nya systemet är att stödja den konceptuella FRBR-modellen, länkad data och en framtida övergång till nya katalogiseringsregler (RDA).
Libris som öppen länkad data
Under våren 2013 görs en inventering av inflöden till Libris-databasen, både vad gäller metadatainsamling och berikning av poster, för att i nästa steg följas av en översyn av avtalen med metadataleverantörerna i syfte att komplettera med CC0-information.
Tillgängliggörandet av databasen kommer att möjliggöras via OAI-PMH-server och en betaversion av denna finns nu. I mars 2013 planeras större delen av Libris-databasen släppas med CC0-licens och därmed bli fri att använda.
Bakgrund/beskrivning:
Under 2012 har en inventering av Librisdatabasen (7 miljoner poster) gjorts med syfte att kartlägga varifrån posterna härstammar och för att kunna sätta CC0-licens på datat. Sedan 2011 tillgängliggörs Nationalbibliografin och auktoritetsdata i Libris under en öppen licens (CC0). Ungefär en fjärdedel av posterna i Libris har ett externt ursprung, däribland poster från andra nationalbibliotek från vilka KB har fått tillstånd att CC0-licensiera datat. Drygt hälften av posterna (4 miljoner) utgörs av poster primärkatalogiserade i Libris av Librisbibliotek. KB äger dessa poster och arbete pågår med att CC0-licensiera denna mängd.
Öppen data och semantisk webb är nära länkat till varandra och centrala begrepp i utvecklingsarbetet. Samverkan pågår inom ramen för Digisam med öppen data tillsammans med Riksarkivet och RAÄ. Arbetet med öppen data är ett ställningstagande, en del i programförklaringen, men är indirekt även en viktig del i regeringens övergripande ambitioner att Sverige ska vara ledande inom digitalisering och tillgängliggörande. Öppen data är en del i att skapa maximal samhällsnytta, i detta fall när det gäller kulturarvsinformation.
För att KB ska generera så mycket öppen data som möjligt är det särskilt viktigt att de datamängder som KB importerar (exempelvis från förlag och andra mediebolag), och därmed inte äger, är avtalade på sådant sätt att de kan erbjudas som CC0. Det är också viktigt att KB i sin egen produktion av data anpassar denna till att ge maximal nytta i en semantisk webb.
Libris för folkbiblioteken
Målet för projektet Libris för folkbiblioteken är att konkretisera vilka behov folkbiblioteken har i en Nationell katalog som drivs och utvecklas av KB. Projektet ska också utarbeta förslag på utvecklingsinsatser utifrån bibliotekens behov och lägga fram förslag om fortsatta aktiviteter efter projektets avslutning. Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur och expertgruppen för metadata har tillsatt “Arbetsgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris” som stöd i arbetet. Arbetsgruppen ska leverera en rapport i oktober 2013. I slutet av 2014 ska en slutrapport från projektet presenteras.
Bakgrund/beskrivning:
Nationell katalog innebär en katalog innehållande alla svenska biblioteks beskrivningar och beståndsinformation. Nationell katalog är sökbar för alla.
För att åstadkomma en Nationell katalog välkomnar KB alla folkbibliotek att delta i Librissamarbetet. Folkbibliotekens medlemskap i Libris ska bygga på samma samverkan som forskningsbiblioteken har deltagit i under 40 år. KB agerar som samlingspunkt, driver på utveckling samt utvecklar de verktyg som behövs för att folkbibliotekens deltagande i Libriskooperativet ska fungera. All utveckling som görs ska gagna hela Libriskooperativet.
Omläggning av e-resursflöden till Libris
Under våren 2013 görs förberedelser för att kunna hantera omläggningen av e-resursflöden från lokala länkservrar till Libris-databasen vilket blir den stora konsekvensen av att den nationella SFX-länkservern fasas ut och bibliotekens e-resursbestånd flyttas. Planerat datum för avslut är oktober 2013 men under våren görs en avstämning för att vid behov förlänga SFX till och med december 2013.
Bakgrund/beskrivning:
Under våren 2013 börjar biblioteken migreringen från den nationella SFX-länkservern till lokala länkservrar och processen beräknas pågå året ut. SFX Knowledge Base kommer sedan inledningsvis att användas för att distribuera ut information om BIBSAM-avtalen. Idag finns rutiner upprättade för att generera dessa underlag som kan hämtas av biblioteken eller deras systemleverantörer. Research pågår för att ersätta SFX Knowledge Base med en ny lösning. Det är tätt kopplat med de behov av ERM-funktionalitet som hanteringen av Bibsam-avtalen kräver.
Samlad ingång
Under Q1-2 2013 pågår arbete med målformulering och benchmarking av den framtida satsningen samlad ingång med syftet att konkretisera den och definiera vilka insatser som kommer att krävas av KB och biblioteken. Under Q2 kommer inriktningen, omfattningen och nivån för satsningen att definieras och formuleras så att vidare utvecklingsinsatser kan planeras.
Under Q4 planeras att de tekniska förutsättningarna finns för att inledande tester kan börja med att ansluta fler datakällor till Libris XL, utöver existerande Librisdata.
Bakgrund/beskrivning:
Samlad ingång är arbetsnamnet på nästa stora utvecklingsprojekt och beskrivs närmast som: Libris som Discovery, dvs en samlad tjänst/gränssnitt där man kan söka de svenska bibliotekens samlade material (e-resurser, audiovisuella medier, tidningar, artiklar, böcker osv).
Förberedande arbete har pågått sedan 2012 i form av kartläggning av målgruppers behov och drivkrafter följt av en målgruppsprioritering.
Värdegrunden som samlad ingång vilar på är att systemlösningar och innehåll ska vara fritt tillgängliga. Kärnan kommer att utgöras av en nationell katalog till vilken det planeras anslutas flera datakällor (databrunnar). Exakt vilket innehåll som ska finnas i en samlad ingång för Sveriges bibliotek är under utredning. “Arbetsgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris” och “Arbetsgruppen för innehåll i databrunnar” (tillsatt av Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur), kommer att lämna underlag som kommer att ligga till grund för satsningens inriktning och nivå. Den senare gruppen kommer att lämna göra en kvalificerad bedömning om vilket innehåll och vilken täckningsgrad som behövs för att datainnehållet ska vara relevant samt vilket innehåll som den samlade ingången kan innehålla till 2014. En rapport levereras i april 2013.
februari 5, 2013
Maria Kadesjö
I ett tidigare blogginlägg berättade vi om vårt arbete med att bredda och fördjupa kartläggningen av våra målgruppers behov. Nu har vi tillsammans med InUse analyserat och modellerat rådata från intervjuerna och insikterna har bl a visualiserats i form av en effektkarta och en upplevelsekarta. Se hela studien om KB/Libris målgrupper och behov.
Målet med undersökningen är att ta fram ett brett beslutsunderlag för prioriteringar i arbetet med Nationell katalog/databrunn. Underlaget kommer också fungera som en delmängd i projektet “Bättre användarupplevelse i bibliotekets kanaler” som drivs av Stockholms stadsbibliotek.
Kartläggningen bygger på kvalitativt data från ett stort antal intervjuer. Vårt fokus har varit att få djupa insikter om hur människor faktiskt beter sig i olika användningssituationer, t ex under researchprocessen, genom att ta reda på hur deras drivkrafter ser ut, vilka problem de ställs inför i olika situationer och utifrån det förstå deras behov. I analysen av intervjuerna kunde vi identifiera tre övergripande beteenden/mönster:
- Uppgiftsdrivna
- Intressedrivna
- Lustläsarna
De uppgiftsdrivna karaktäriseras av att de har en uppgift att lösa, som de kanske inte nödvändigtvis valt själva. Det kan t ex vara en forskare som behöver skriva en artikel på beställning eller en student som ska skriva uppsats. De uppgiftsdrivna kännetecknas av att de har lite tid och vill därför snabbt ha tag på en bok/källa som är tillräckligt bra för att lösa uppgiften.
De intressedrivna drivs av sitt engagemang för ett specifikt ämne eller en fråga. Det kan röra sig om en forskare som behöver nytt bränsle till sin forskning eller en musikintresserad person som vill ha tag i ett unikt album, så de är beredda att göra stora ansträngningar för ”rätt material”. De vill öka och fördjupa sina kunskaper i sitt område och vill gärna sprida dem i olika nätverk.
Lustläsaren är en person som vill ha något bra att läsa på direkten. De läser oftast sådant som är brett och lättillgängligt och går gärna på spontanitet. Lustläsarna delas sedan in i undergrupper, exempelvis ”topplisteläsaren” som vill hänga med i det senaste som alla talar om, ”nischläsaren” som håller sig till vissa genrer eller författare och ”stickspårsläsaren” som gärna läser olika typer av böcker och gärna smalare titlar.
Vad man bör tänka på när man designar för de olika målgrupperna/beteendena är att man kan gå in och ur olika beteenden. En intressedriven forskare kan bli uppgiftsdriven när hon t ex ska skriva en artikel på beställning. På fritiden när hon vill ha nästa bok att läsa beter hon sig kanske som en lustläsare.
För att sätta dessa beteenden i en kontext och för att få en övergripande bild av hur deras researchprocess ser ut över tid, från första impulsen till själva konsumerandet av titeln/källan tog vi fram en upplevelsekarta. På så sätt kunde vi få en bild vad som händer under processen, vad som gör dem nöjda och vad som gör dem frustrerade. Här är en sammanställning av analysen:
De generella slutsatserna vi kunde dra av den här analysen var att alla förutom de musikintresserade rör sig mellan väldigt många olika kanaler för att kunna utforska, värdera och konsumera en titel, medan de musikintresserade i princip har en helt sömlös övergång mellan första impulsen till att faktiskt kunna konsumera låten. De uppgiftsdrivna och i viss mån också de intressedrivna har stora problem med att ringa in en specifik aspekt av ett ämne. Det finns ingen specifik källa för den uppgiften, utan man måste växla mellan flera. För att få tag i elektroniskt material använder de uppgiftsdrivna sig i princip enbart av Google scholar eller Google books, eftersom de har en föreställning om att det finns begränsningar hos biblioteken när det gäller åtkomst till materialet. Bibliotekens kataloger används främst när man behöver få tag på en känd titel.
Vi tog också fram en effektkarta, där man kan se hela resonemangskedjan, från de övergripande effektmålen till de åtgärder som uppfyller användningsmålen.
Nästa steg blir att prioritera målgrupper/beteenden för att bestämma riktning för kommande bibliotekstjänster, därefter kommer vi arbeta med att detaljera effektkartan och upplevelsekartan så de kan ligga till grund för framtida design- och utvecklingsarbete.
Läs hela studien om KB/Libris målgrupper och behov.
juni 26, 2012
Johanna
På ny informationssida kan ni läsa om aktuella projekt på Libris. Information finns om:
- Nationell katalog
- Katalogprojektet – frontend (katalogiseringsgränssnitt och UX)
- Katalogprojektet – backend (teknisk infrastruktur och databrunnar)
- Metaproxy (samsökningslösning i Libris katalogiseringsklient)
- Behovskartläggning av de målgrupper som använder Libris tjänster
- Länkserver
maj 8, 2012
Helena
Efter fastställandet av handlingsplanen för länkservern i november 2011, har arbetet gått framåt. En arbetsgrupp bestående av representanter från Chalmers, GUB, LUB, LiUB, Malmö och SUB (med Marja Haapalainen, Libris, som sammankallande) har träffats två gånger med uppdraget att certifiera länkserver och knowledgebase (KB).
Av komponenterna länkning och KB kom arbetsgruppen under mötet den 24 mars fram till att det är knowledgebasen som måste certifieras i första hand, och där det mest grundläggande kravet är tillgången till API:er som möjliggör både uttag och administration av data för att kunna integreras med andra system. Det en länkserver måste uppfylla är flexibilitet att fungera mot valfri KB. Ingen leverantör uppfyller dessa krav till fullo idag. Lite oklart om det är en eller fler leverantörer som uppfyller dem åtminstone delvis. Frågan är hur pådrivande vi ska vara i våra krav. Ska vi ha en mer pragmatisk hållning och låta så många leverantörer som möjligt vara med i ett ramavtal ? Eller ska vi vara innovativa och driva utvecklingen framåt?
Dataflöden till och från Libris (databrunn) är krav som kan inkluderas i certifieringen, men det behövs också en teknisk checklista för biblioteken med klara och tydliga direktiv för hur kontinuerliga flöden till och från Libris skall kunna garanteras och vilka ansvarsförhållanden som råder. Fungerande dataflöden är viktiga i hela kedjan från förlagen till knowledgebase – länkserver till Libris (databrunn) och till lokalt Discovery.
Arbetsgruppen konstaterar att förlagen är den kritiska punkten när det gäller Bibsam-avtalen. Varför är det olika innehåll i globala (internationella) förlagspaket? Förlagen säljer samma paket till alla. Licensverksamheten behöver fokusera mer på att i förhandlingarna med förlagen, trycka på betydelsen av KBART, så att innehållet i avtalspaketen inte förvanskas på vägen till knowledgebaserna. Systemleverantörerna tar helst emot standardiserat data och är samtliga medlemmar i KBART. Med fokus på rätt innehåll i hela kedjan från förlag till knowledgebaser kommer länkningen att fungera problemfritt, eftersom det är uppdaterade uppgifter om titel och bestånd och paket som styr detta. Det tidigare förslaget om sk aktiveringsunderlag diskuterades och förkastades. Den går ut på att licensverksamheten producerar aktiveringsunderlag (dvs uppgifter om titel, bestånd, paket) som motsvarar innehållet i avtalen och som skulle hämtas av bibliotek och leverantörer för inläsning och aktivering i länkserver/ERM. Den här metoden kräver att uppgifter om paket/target följer med så att innehållet kan aktiveras i enhetlighet med lokal knowledgebase. I förlängningen krävs central kontroll på alla knowledgebaser på marknaden och tillrättalagada underlag för att de ska bli någon nytta med underlagen eftersom paketen skiljer sig åt hos de olika leverantörernas knowledgebaser.
Ett stöd för arbetsgruppen är den utvärdering som Kungliga biblioteket har beställt av konsulten Marshall Breeding, som står bakom Library Technology Guides. Han har levererat en preliminär rapport och hållit en presentation om ”OpenURL knowledgebases and link resolvers” under Libris inspirationsdagar. Slutrapporten borde vara klar när som helst nu, men den borde inte bjuda på några större överraskningar. Han urskiljer en huvudsaklig trend: Behovet av en KB leder till att man är benägen att välja paketlösningar framöver. Därför kommer förekomsten av API:er att vara avgörande för de bibliotek som har behov av flexibilitet och utvecklingsmöjligheter. Många byter länkserver till den som är integrerad med Discovery-systemet, eftersom underhåll av flera KB:s blir för tungrott och är svåra att synkronisera. Knowledgebasen kommer att bli en grundläggande och styrande faktor som integrerar biblioteksadministration och hantering av resurser.
Arbetsgruppen diskuterade sina resultat tillsammans med styrgruppen för Libris nationella infrastruktur (minnesanteckningar 23 april) inför Nationella referensgruppens möte den 24 april (minnesanteckningar). Rekommendationerna är att arbetet inför en upphandling av ramavtal för länkserver går vidare i enlighet med den ursprungliga handlingsplanen. Det betyder i nuläget att :
1.Arbetsgruppen går vidare och certifierar knowledgebaser.
2.Libris produceras en teknisk checklista för biblioteken med klara och tydliga direktiv för hur kontinuerliga flöden till och från Libris skall kunna garanteras och vilka ansvarsförhållanden som råder.
3.I Bibsam-avtalen vässas klausulerna om KBART och starkare krav ställs i förhandlingarna på att detta efterföljs.
4. KB startar ramavtalsupphandling.
Några kommentarer:
En förstudie för ett ERM-system pågår inom Libris med syfte att underlätta och rationalisera administrationen av Bibsam-konsortiets olika avtal. ERM-systemet ska kunna ersätta den del av administrationen (aktivering av e-resurser) som idag utförs i länkservern och möjliggöra distribution av informationen (titel, bestånd, paket) som skulle kunna användas för att aktivera resurser i lokalt system. På sikt kommer licensverksamheten således att flytta över administrationen av Bibsam-avtalen från länkserver till ett ERM-system med tillhörande KB och medföljande synkroniseringsproblem med andra KB:n. Redan nu vet vi att de underlag som fås ut ur ett framtida ERM kommer att innebära nya arbetsflöden för biblioteken. Det är högst osäkert vad som kan automatiseras. Idag har vi exempel på hur en leverantör, Serials Solutions, har gått in och producerat Bibsam-paket i sin miljö utifrån de underlag som Libris i sin tur producerat från SFX. Det är ett större jobb som gjorts och hur uppdateringen ska fungera är oklart, inte bara från leverantörens sida, men även från Libris sida.
Som tidigare länkserverarbetsgrupp kommit fram till så kommer en ramavtalsupphandling inte innebära en billigare lösning än den nuvarande, särskilt för bibliotek på den delade SFX-instansen. Alla bibliotek kommer också att få ta ett större ansvar för aktiveringen av sitt e-resursbestånd. Redan nu kan man planera för detta genom att beräkna hur mycket tid och resurser man lägger ner på lokala avtal och ställa det mot mängden Bibsam-avtal som man har. Vi kan också börja planera för hur vi kan samarbeta nationellt kring e-resurserna, en synpunkt från Nationella referensgruppen.
maj 3, 2012
Marja Haapalainen
MetaLib är en samsökningstjänst som varit i drift sedan 2006 inom KB:s regi. Produkten var helt ny när den upphandlades och implementerades under 2004-2005. Förväntningarna var mycket högt ställda på vad det skulle prestera. Förbättra hanteringen av och åtkomsten till e-resurserna. Underlätta för användarna genom en samlad ingång till bibliotekets bestånd av e-resurser. Men ganska snart blev systemets brister uppenbara, framför allt genom sina långsamma sökningar. Inte heller det gemensamma gränssnittet blev någon succé. Två utredningar har gjorts. Diskussioner har förts. Det slutgiltiga beslutet har nu tagits om att avsluta ett av de större initiativen inom den svenska e-resursutvecklingen hittills.
MetaLib kommer att stängas ner per den 31 oktober 2012.
Nu riktar vi blicken framåt och i det utvecklingsarbete som nu pågår tar vi ett samlat grepp om den tekniska infrastrukturen. Där ingår databrunnskomponenten som en lösning som kommer att innefatta e-resurserna. En annan viktig komponent är länkservern vars funktionalitet är kritisk i sammanhanget. E-resursutvecklingen fortsätter och tar i och med detta ny fart.
februari 17, 2012
Marja Haapalainen
Under expertgruppsmötet den 16 november diskuterades länkserverfrågan. En mycket givande diskussion som tog sin utgångspunkt i den tekniska infrastruktur som är under uppbyggnad och där databrunnen kommer att vara den viktigaste grundstenen. Expertgruppen var överens om att utvecklingsresurserna ska fokuseras på databrunn i första hand och därför verkar det rimligt att ta den lätta vägen och ersätta nuvarande länkservern med nya kommersiella alternativ, åtminstone under ett kortsiktigt perspektiv. Det går att jämföra med den situation som idag råder med Discovery-systemen där upphandlingarna pågår för fullt, och som biblioteken gör i avvaktan på databrunn.
Tydligare än så här kan det inte bli, högsta prioritet har utvecklingen av databrunn.
Detta är vad vi gemensamt kom fram till om länkserver i den nationella infrastrukturen:
- En utvärdering av knowledgebaser och länkservrar, inklusive open source-alternativ, kommer att göras. Här går vi vidare och beställer utvärderingen av extern konsult för leverans första kvartalet 2012.
- Certifiering av länkserver genomförs,vilket betyder att grundkrav/kriterier utarbetas utifrån den infrastruktur som nu byggs. Detta arbete som kommer att involvera biblioteken planeras till första kvartalet 2012.
- KB upphandlar ramavtal som biblioteken kan avropa med start hösten 2012.
- 2013 tillhandahåller KB det som fått arbetsnamnet basalternativ och som kommer att bli en tjänst i ny form dvs nationell länkserver och/eller knowledge base. Vi inleder med research kring detta under den första delen av 2012.
- Vi tar fram ny metod för att distribuera information om BIBSAM-avtalen som ersätter dagens centrala aktivering. Det här görs i samarbete med biblioteken eftersom det kommer att innebära både nya dataflöden och arbetsformer.
- Målet är att säga upp SFX hösten 2013.
Ovanstående är vad som kommer att rekommenderas till Nationella referensgruppen den 23 november. Innan dess kommer användarföreningen Samsa att få tillfälle att diskutera rekommendationerna. Som vanligt är alla välkomna med synpunkter och inlägg.
november 18, 2011
Marja Haapalainen
Föregående sida
