Swepub användardag 2019, en sammanfattning

Den 31 januari anordnades den första Swepub användardag 2019 på Kungliga biblioteket. Som en rolig detalj visade det sig att även Dagens nyheter hade uppmärksammat Swepub och Libris i sitt korsord (se Librisblogginlägget från 2019-02-06). Hörsalen i Kungliga biblioteket var fullsatt vilket visar hur efterlängtad en sådan mötesplats har varit för dem som arbetar med olika aspekter inom forskningsinformation. Moderator för dagen var Anders Söderbäck, Stockholms universitetsbibliotek.

Förmiddagen var intensiv med flera tal och presentationer. Dagen inleddes med att Riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg hälsade välkomna och talade om det stora engagemanget för det gemensamma arbetet med Swepub. Därefter talade Thomas Neidenmark från Utbildningsdepartementet om departementets syn och förväntningar på Swepub. Han uppmanade till heltäckande Swepub så att även all forskning från myndigheterna går att hitta samlad och med öppen tillgång.

Bodil Wennerlund och Tuija Drake från Kungliga biblioteket presenterade lägesrapport från Swepub. Vidareutvecklingen av Swepub utgår från att höja datakvalitet, användbarhet, öppenhet till data samt förvaltningsbarhet. För att skapa ytterligare möjligheter för länkade data och förvaltning har datamodellen övergått till BIBFRAME 2.0 så som det används av Libris XL, med vissa modifikationer utifrån Swepubs behov. Projektet arbetar vidare med valideringen och berikningen av inkommande data samt med gränssnitt.

En session med fyra fall av användning av Swepub-data inleddes med Martin Söderhäll från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Han presenterade hur Swepub kan användas till högskolestatistiken samt hur Swepub behöver utvecklas utifrån behoven för statistiska analyser.

Jonas Gurell från Vetenskapsrådet (VR) presenterade arbetet med svenska listan, svenskt register över vetenskapliga publiceringskanaler. Svenska listan är tänkt att vid nationella bibliometriska analyser avgöra huruvida de publiceringskanaler som finns i Swepub bedöms att vara vetenskapliga. Det pågående arbetet med att upprätta registret utgår från bedömningar i de nordiska ländernas nationella listor, Web of Science och Directory of Open Access Journals – DOAJ.

Den tredje presentationen handlade om misstänkt tvivelaktig publicering vid nordiska lärosäten. Gustaf Nelhans från Högskolan i Borås forskar om förlag som har svartlistats eller tagits bort från tidskriftslistor som misstänkta för tvivelaktig publicering. I sin forskning har han matchat publikationsdata från Swepub och andra nationella publikationsdatabaser till dessa listor för att hitta forskningspublikationer utgivna av dessa förlag och publicerade vid lärosätena i de nordiska länderna.

Som avslutning för sessionen presenterade Camilla Lindelöw från Kungliga biblioteket statistik över publikationer med öppen tillgång. Hennes fråga var: vilken statistik vill vi ha? För att följa upp publicering med öppen tillgång behöver vi fundera på vad som ska finnas med i metadata för dessa publikationer.

Den andra sessionen innehöll tre exempel på kvalitetssäkring av publikationsdata vid lärosätena. Först på tur var Mikael Graffner från Lunds universitet som i sin presentation berättade om Lunds tillvägagångssätt med att sätta ämnesklassificering och författaraffiliering på alla publikationsposter i samband med systembyte samt fortsättningen på kvalitetssäkringsarbetet. Sofia Gullstrand från Göteborgs universitet i sin tur beskrev arbetet med den framgångsrika kvalitetssäkringen av publikationsdata vid Göteborgs universitet. Hon poängterade vikten på styrdokument så som rektorsbeslut och nationella riktlinjer som stöd för arbetet med kvalitetssäkringen.

Marcus Israelsson från Luleå tekniska universitetet avslutade den andra sessionen med att berätta om klassificeringsrutinen för nationella ämneskategorier som utgår från de lokala forskningsämnena och utvärderingen av den. Presentationen ledde till en diskussion i publiken om syftet med ämnesklassificeringen samt för- och nackdelarna med klassificeringen enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Eftermiddagens sista session inleddes med Hanna-Mari Puuskas (CSC – IT Center for Science, Finland) presentation om forskningsinfrastrukturen i Finland som datalagret för forskningsinformation ska koppla ihop. Hon berättade även om planerna på fortsättningen kring det nordiska samarbetet för att skapa NordRIS, gemensam nordisk lista över publiceringskanaler och publikationsdatabas baserad på de nationella databaserna som underlag till bibliometriska rapporter. Det återstår att se om NordForsk kommer att finansiera detta projekt.

Den fullspäckade dagen avslutades med tal från Björn Brorström, tidigare rektor vid Högskolan i Borås och ordförande i Swepub utvecklingsråd. Han påpekade att Swepub är här för att stanna och något som alla behöver bidra till. Han avslutade med att välkomna alla till Swepub användardag 2020.

Utvärderingen av användardagen visade att av 49 svarande var den absoluta majoriteten mycket nöjda med dagen. Programmet uppskattades högt med en bra blandning av presentationer och infallsvinklar. Även maten gillades trots stående lunch och långa köer. Till nästa år önskades dock bättre och större lokal. Ytterligare aspekter till arbetet med metadata lokalt och teknisk integration önskades som programpunkt. Det efterfrågades även mer konkret information om hur Swepub-projektet löper, roadmap och tidsplaner för Swepub-arbetet samt möjlighet till flera frågor och tid för diskussion.

Swepub användardag filmades och finns tillgänglig här.

Tack alla deltagare för en hisnande dag! Vi träffas igen 2020!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.