Libris och direktivet för webbtillgänglighet

(Digital tillgänglighet – Introduktion till WCAG av Per Axbom)

I september blir Webbtillgänglighetsdirektivet verklighet. Direktivet träder i kraft inte bara i Sverige, utan i hela EU. Regeringen har tillsatt en utredning som har utrett hur direktivet ska införas i svensk rätt. Något lagförslag har ännu inte lagts fram för riksdagen.

I korthet kan sägas att direktivet innebär att alla webbplatser ska uppfylla kraven för tillgänglighet. Alla individer, oavsett eventuell funktionsnedsättning, ska kunna ta del av information fullt ut. Hur direktivet sätts i bruk i praktiken är dock myndigheternas ansvar. 

Behovet av att tillgänglighetsanpassa fokuserar ofta på den gruppen människor som har en nedsättning, ett eller flera tydliga hinder som försvårar att leva som andra i samhället. Egentligen finns det många funktionsvarianter som inte syns, eller är så vanliga att vi inte tänker på det. I själva verket handlar det alltså om att anpassa kod efter alla beteenden och behov.

Om en person till exempel glömt sina läsglasögon hemma en dag leder det till en tillfällig synnedsättning. Om en smartphones skärm är inställd på night shift, funktionen som automatiskt justerar färgerna på mobilskärmen mot den gula skalan vilket gör skärmen skönare att titta på för ögonen, leder till att färgtonerna kan bli svåra att hålla isär. Individer kan ha olika typer av begränsningar under olika delar av livet. Webbtillgänglighetsdirektivet underlättar för alla i samhället. 

Semantisk webb som tillgängliggörande teknik

När man anpassar för tillgänglighet krävs det att koden är semantisk.

En semantisk webb betyder att det finns bakomliggande teknik för att webbsidan ska vara maskinläsbar. Man märker upp data med namngivna taggar, så att maskiner som läser taggen vet vad den innebär. Det här leder till att det program som läser av webbsidan förstår att det är exempelvis en rubrik, ingress eller brödtext. Eller en bild, för den delen.

Om man inte har kodat in innebörden eller ”semantiken” så kommer exempelvis ett uppläsningsprogram att läsa upp allt på samma sätt, utan att veta om det är brödtext, en titel eller en bildtext. Om koden istället anger vad som är vad, kan program och verktyg syntetiskt återge texten i ljud. Den typen av verktyg kan till och med få in konstpauser, berättar XL:s frontendutvecklare. XL är ett av projekten som bland annat arbetar med att anpassa koden enligt de nya direktiven. 

Ett enkelt grepp för att underlätta det visuella är att inte markera exempelvis knappar med färg, utan istället ange ramar och linjer. Övriga grepp för det här är att använda mönster av olika slag.

Tillgänglighetstänk – en win-win för alla

Ytterligare en aspekt av tillgängligheten är också att det här ökar effektivitet och ergonomi i allmänhet. Till exempel är det lättare att få till en god och välanpassad användning med tangentbord, något som minskar behovet av att använda musen. På så sätt är det enklare för användare att snabbare kan utföra kommandon.

Sammanfattning om tillgänglighet för webben är skriven i samarbete med Sanna Frese, frontendutvecklare på KB. Sanna har även tidigare arbetat med WCAG-riktlinjer, strukturerad och semantisk kod och tycker att det är en viktig del av att koda för webben. 

Läs mer

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.