Frågor om LIBRIS

Vilken mässa vi haft! KB hade ett digert program och vi vill tacka alla som kom och lyssnade och ställde frågor och hjälpte till att göra detta års biblioteksprogram till det mest innehållsrika på länge. Tack också till er som tagit del av de inspelningar vi gjorde under veckan. 

För oss som arbetar med den nationella infrastrukturen LIBRIS är det extra roligt att vara på Bokmässan. Här träffar vi många nuvarande och blivande medlemmar i LIBRIS-kollektivet. I år utlokaliserade vi till och med vår kundservice, och körde från Göteborg!

Vi har fått många frågor om LIBRIS under dessa dagar. Några av dem är återkommande och vi vill därför gärna besvara dem även i ett större forum.

Nu ansluter sig många folkbibliotek till LIBRIS. Hur påverkar det katalogen och kringtjänsterna?
Svaret på den frågan hänger samman med grundtanken i LIBRIS: samverkan för effektivisering och resursdelning. Den nationella samkatalogen bygger på samverkan mellan de deltagande biblioteken. LIBRIS är ett samarbete mellan dessa och KB (som ju också är ett LIBRIS-bibliotek!). Biblioteken bygger tillsammans på innehållet i LIBRIS-databasen, medan KB ansvarar för drift och utveckling av systemen. Hela samarbetet präglas av medinflytande och delaktighet. Det är de deltagande biblioteken och deras användares behov som styr vilken utveckling som sker i LIBRIS.

Redan från start var tanken att LIBRIS skulle vara en resurs för hela bibliotekssverige men av olika skäl blev det inte så. 2011 fick KB ett utvidgat uppdrag att svara för nationell överblick och främja samverkan och utveckling inom hela det offentligt finansierade biblioteksväsendet. LIBRIS-kollektivet hade dittills präglats av de universitets- och högskolebibliotek som utgjort merparten av medlemmarna, och nu tog sig KB an utmaningen att utveckla LIBRIS för att bättre tillgodose även folkbibliotekens behov. Det har varit en spännande utveckling de senaste åren och i takt med att fler folkbibliotek blivit medlemmar (vi räknar med ett 30-tal nya bibliotek bara under 2016) har folkbiblioteken nu blivit ”business as usual”. Mängden ”folkbiblioteksdata” bara växer och vi ser med glädje hur de nya medlemmarna berikar kollektivet och stöder varandra (t ex i Nätverket för folkbibliotekens samarbete i LIBRIS).

LIBRIS är vad de deltagande biblioteken gör det till. Aktiva medlemmar från forskningsbiblioteken ser till att LIBRIS är en bra tjänst för dem. Med fler folkbibliotek som medlemmar kommer basen att bli allt bättre anpassad utifrån de behoven. Ju fler bibliotek som är med i LIBRIS, desto bättre är helheten.

Vad innebär BTJ:s nya affärsmodell för möjligheten att kombinera BTJ:s tjänst Bibliografisk service med medlemskap i LIBRIS?
KB ser mycket positivt på att BTJ nu släpper på begränsningarna för de bibliografiska posterna. Detta sker genom ett tilläggsavtal som gör det möjligt för kunderna att efter tre månader använda de poster de köpt efter den 1 januari 2016 på vilket sätt de vill.

Ett av KB:s strategiska mål är ökad öppenhet i bemötande och tjänster, vilket gör att vi arbetar för att tillhandahålla öppna data i så stor utsträckning som möjligt. Öppenhet och fri delning är en grundprincip även för LIBRIS och i enlighet med detta har metadata från LIBRIS varit öppna och fritt tillgängliga sedan 2008.

Vi har haft ett par möten med BTJ under året och haft möjlighet att både följa och heja på processen fram till detta steg mot större öppenhet.

I samtal med biblioteksföreträdare har vi emellertid förstått att några bibliotek uppfattat det som att BTJ:s avtalserbjudande gör det möjligt att bli ett LIBRIS-bibliotek samtidigt som man har Bibliografisk service. Här måste vi klargöra att så inte är fallet.

För att databasen ska vara relevant är det viktigt att LIBRIS speglar bibliotekens bestånd. I överenskommelsen mellan LIBRIS-biblioteken förbinder sig medlemmarna därför att hålla informationen aktuell. Tilläggsavtalets fördröjning på tre månader gör alltså att det generellt inte går att kombinera med medlemskap i LIBRIS.

Jag är kund hos BTJ och tänker teckna tilläggsavtalet. Kommer mina poster automatiskt att hamna i LIBRIS (efter de tre månadernas karens)?
Nej.
Att metadata från de två stora svenska katalogerna LIBRIS och BURK inte varit samlade i en katalog är en fråga som sökt sin lösning i decennier. Ett avgörande hinder har tidigare varit att de bibliotek som haft Bibliografisk service från BTJ inte förfogat fritt över sina katalogposter. Då företaget nu reviderat sin affärsmodell är det hindret om inte undanröjt, så iaf mildrat till en tre-månaders holdback. Vad detta rent praktiskt kan innebära vet vi inte än, men vi välkomnar detta steg som öppnar för framtida samarbete.

Anna Berggren – LIBRIS koordinator /genom Maria

  9 comments for “Frågor om LIBRIS

  1. Johanna Hansson
    6 oktober, 2015 at 03:31

    Hej! Uppsala är ett av de bibliotek som har hoppats på möjligheten att kunna bidra till den nationella infrastrukturen via Libris och samtidigt lösa den lokala hanteringen av poster och katalogvård på det sätt som är mest rationellt för oss. (Här gör ju olika bibliotek olika bedömningar, vilket väl är fullt rimligt). Därför såg vi positivt på en dialog mellan KB och Btj. Vi uppfattade också att Libris skulle återkomma till oss och övriga bibliotek som på olika sätt har deltagit i dialogen. Är de här KB:s svar och innebär det att ni stänger dörren för en mer flexibel lösning?

    • Anna
      7 oktober, 2015 at 08:20

      Hej Johanna,
      Vi ser det som positivt att BTJ sett över sin affärsmodell och nu släpper på begränsningarna för de bibliografiska posterna. Det är ett steg närmare en lösning för framtida samarbete. Ett hinder för att vi ska kunna gå vidare är den holdback på tre månader som inte är förenligt med överenskommelsen inom LIBRIS-kollektivet. Grundprincipen och syftet med LIBRIS är att vara ett verktyg för rationalisering av bibliotekens arbete. Medlemmarna förbinder sig därför att hålla informationen aktuell.

      KB stänger inga dörrar för de bibliotek som är intresserade av att delta i LIBRIS-samarbetet. Det är lika öppet att delta som det alltid har varit, på lika villkor för de deltagande biblioteken. Vi ser fram emot fortsatta diskussioner och samarbete såväl med BTJ och andra leverantörer, som med bibliotek inom och utanför LIBRIS-kollektivet.

      Vänliga hälsningar,
      Anna Berggren

      • Johanna Hansson
        7 oktober, 2015 at 08:55

        Tack för svar Anna!
        Det är bra om ni ser att BTJ:s karens på tre månader är ett viktigt steg. Vilket är nästa steg som KB ser det? Och när du skriver att Inga dörrar stängs så låter det också bra och självklart för en offentligt finansieras tjänst. Men vad betyder det för ett bibliotek som gör bedömningen att det är mest rationellt att köpa katalogisering och kataloghantering i övrigt externt. Kan det biblioteket också vara En del av det praktiska Libris-samarbetet? Jag hoppas att vi kan hjälpas åt att ta frågorna vidare.
        Mvh
        Johanna

    • Anna
      7 oktober, 2015 at 03:53

      Hej,
      den grundläggande principen för LIBRIS är att det är ett kollaborativt samarbete, där alla drar sitt strå till stacken. För att den principen ska uppfyllas måste den information som läggs in i systemet vara aktuell och relevant, annars försvinner rationaliseringsaspekten för de deltagande biblioteken. Vidare är öppenhet och jämlik tillgång till data en grundprincip för samarbetet, varför vi exempelvis inte gick med i WorldCat tills dess att våra krav på öppenhet uppfylldes. Vägen framåt för LIBRIS är inte att gå bakåt vad gäller öppenhet. Den data som produceras i LIBRIS databas ska vara öppen och aktuell. Vi fortsätter som tidigare gärna att delta i diskussioner kring arbetet framåt.

      Vänliga hälsningar,
      Anna Berggren

  2. 7 oktober, 2015 at 04:24

    Göteborgs stadsbibliotek välkomnar fler medlemmar i Libriskollektivet och glädjs över att vi är många och vi ständigt blir fler. Vi tror på att katalogisera en post en gång och dela fritt.

    2009 tog Göteborgs stadsbibliotek ett beslut om att avsluta bibliografisk service och gå över till att använda oss av vår nationella katalog. Trots att det under övergångsperiod saknades, för folkbiblioteken viktiga poster, ökade vi inte vår personella insats.

    Vi har upplevt generösa och kreativa samarbeten med KB och de folkbibliotek som har anslutit sig. I dag avsätter vi drygt två heltidstjänster för att katalogisera Göteborgs bestånd, vilket
    är avsevärt mindre än vad vi gjorde tidigare, tjänster som vi vill använda för medieförmedling.

    Däremot har vi på den senare tiden upplevt försämringar i de leveranser av media vi får av leverantörer vilket tyvärr medfört att vi får lägga mer tid på mediehantering.

    • Johanna Hansson
      7 oktober, 2015 at 06:45

      Om det finns vilja att lösa detta så tror jag säkert att det går. På ett möte med er från KB, Btj och några folkbibliotek i somras, lovade KB att bjuda in oss (folkbiblioteken, inte Btj) till uppföljande möte. Gör gärna det. Vi kommer! Jag vet att många, som Göteborg, är helt nöjda med att göra en större del av jobbet själva och att ni dessutom bedömer att det är en liten insats. Det är bra. Men det vore ännu bättre om vi som lokala bibliotek kunde hitta olika lösningar beroende på vad som passar bäst lokalt och de bedömningar vi gör i övrigt. Och ändå bidra till den nationella katalogen.

  3. Jenny Poncin
    12 oktober, 2015 at 10:05

    Hej!
    Btj vill med sitt förslag tydliggöra för sina kunder att det är möjligt att sprida poster man förvärvar till sin lokala katalog vidare till en nationell infrastruktur. Än så länge är det folkbiblioteken som är våra kunder och därmed är det till dessa vi kan vända oss med vårt erbjudande. Vi har under året som gått haft samtal med ett antal folkbibliotek samt med Kb och därefter landat i det erbjudande vi formulerat i ett brev och tilläggsavtal till våra kunder.

    Vi vill göra ett försök att rita om kartan och med detta förslag tar vi ett första steg för att försöka möta ett behov våra kunder uttrycker till oss. Hur andra aktörer väljer att anpassa sina strukturer med utgångspunkt i kända behov styr inte vi över.

    Vi är öppna för fortsatt dialog om hur en bibliografisk service som handlar om mer än postförsörjning, tex ett sömlöst flöde kopplat till medieförsörjning, kan kombineras med en nationell infrastruktur.
    Hälsningar Jenny Poncin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.