De uppgiftsdrivna, de intressedrivna och lustläsaren

26 juni, 2012 Johanna Olander

I ett tidigare blogginlägg berättade vi om vårt arbete med att bredda och fördjupa kartläggningen av våra målgruppers behov. Nu har vi tillsammans med InUse analyserat och modellerat rådata från intervjuerna och insikterna har bl a visualiserats i form av en effektkarta och en upplevelsekarta. Se hela studien om KB/Libris målgrupper och behov.

Målet med undersökningen är att ta fram ett brett beslutsunderlag för prioriteringar i arbetet med Nationell katalog/databrunn. Underlaget kommer också fungera som en delmängd i projektet “Bättre användarupplevelse i bibliotekets kanaler” som drivs av Stockholms stadsbibliotek.

Kartläggningen bygger på kvalitativt data från ett stort antal intervjuer. Vårt fokus har varit att få djupa insikter om hur människor faktiskt beter sig i olika användningssituationer, t ex under researchprocessen, genom att ta reda på hur deras drivkrafter ser ut, vilka problem de ställs inför i olika situationer och utifrån det förstå deras behov. I analysen av intervjuerna kunde vi identifiera tre övergripande beteenden/mönster:

  • Uppgiftsdrivna
  • Intressedrivna
  • Lustläsarna

De uppgiftsdrivna karaktäriseras av att de har en uppgift att lösa, som de kanske inte nödvändigtvis valt själva. Det kan t ex vara en forskare som behöver skriva en artikel på beställning eller en student som ska skriva uppsats. De uppgiftsdrivna kännetecknas av att de har lite tid och vill därför snabbt ha tag på en bok/källa som är tillräckligt bra för att lösa uppgiften.

De intressedrivna drivs av sitt engagemang för ett specifikt ämne eller en fråga. Det kan röra sig om en forskare som behöver nytt bränsle till sin forskning eller en musikintresserad person som vill ha tag i ett unikt album, så de är beredda att göra stora ansträngningar för ”rätt material”.  De vill öka och fördjupa sina kunskaper i sitt område och vill gärna sprida dem i olika nätverk.

Lustläsaren är en person som vill ha något bra att läsa på direkten. De läser oftast sådant som är brett och lättillgängligt och går gärna på spontanitet. Lustläsarna delas sedan in i undergrupper, exempelvis ”topplisteläsaren” som vill hänga med i det senaste som alla talar om, ”nischläsaren” som håller sig till vissa genrer eller författare och ”stickspårsläsaren” som gärna läser olika typer av böcker och gärna smalare titlar.

Vad man bör tänka på när man designar för de olika målgrupperna/beteendena är att man kan gå in och ur olika beteenden. En intressedriven forskare kan bli uppgiftsdriven när hon t ex ska skriva en artikel på beställning. På fritiden när hon vill ha nästa bok att läsa beter hon sig kanske som en lustläsare.

För att sätta dessa beteenden i en kontext och för att få en övergripande bild av hur deras researchprocess ser ut över tid, från första impulsen till själva konsumerandet av titeln/källan tog vi fram en upplevelsekarta. På så sätt kunde vi få en bild vad som händer under processen, vad som gör dem nöjda och vad som gör dem frustrerade. Här är en sammanställning av analysen:

De generella slutsatserna vi kunde dra av den här analysen var att alla förutom de musikintresserade rör sig mellan väldigt många olika kanaler för att kunna utforska, värdera och konsumera en titel, medan de musikintresserade i princip har en helt sömlös övergång mellan första impulsen till att faktiskt kunna konsumera låten. De uppgiftsdrivna och i viss mån också de intressedrivna har stora problem med att ringa in en specifik aspekt av ett ämne. Det finns ingen specifik källa för den uppgiften, utan man måste växla mellan flera. För att få tag i elektroniskt material använder de uppgiftsdrivna sig i princip enbart av Google scholar eller Google books, eftersom de har en föreställning om att det finns begränsningar hos biblioteken när det gäller åtkomst till materialet. Bibliotekens kataloger används främst när man behöver få tag på en känd titel.

Vi tog också fram en effektkarta, där man kan se hela resonemangskedjan, från de övergripande effektmålen till de åtgärder som uppfyller användningsmålen.

Nästa steg blir att prioritera målgrupper/beteenden för att bestämma riktning för kommande bibliotekstjänster, därefter kommer vi arbeta med att detaljera effektkartan och upplevelsekartan så de kan ligga till grund för framtida design- och utvecklingsarbete.

Läs hela studien om KB/Libris målgrupper och behov.

Filed under: LIBRIS tjänster,Nationell katalog,Omvärld,Strategi,Utveckling

Etiketter:


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler