Nationella länkservern – arbete pågår

23 maj, 2011 Marja Haapalainen

Arbete pågår i dubbel bemärkelse. Användningsstatistiken för SFX visar att användningen hittills i år, januari – 20 maj, är något högre än för motsvarande period förra året, 308 000 unika besökare  mot 290 000 förra året. Samtidigt så pågår arbetet med konsekvensanalysen. Vi, dvs arbetsgruppen, har fått en hel del kommentarer och synpunkter vilket vi tackar för. Det är mycket värdefullt för oss. Det framkommer bland annat att den centrala aktiveringen är oerhört betydelsefull för små som stora bibliotek. Ett citat:

”alla alternativ som innebär att den centrala aktiveringen av BIBSAM-avtalen försvinner [är] negativa. KB sitter på kunskapen om vad som exakt ingår i de olika avtalen.”

Dessutom ser man att en upphandling som KB gör får en väldig tyngd och påverkanskraft som bör utnyttjas:

”Ställ […] krav på leverantörerna helt enkelt! Vi kommer leva i en allt mer komplex värld, och vi måste få systemen att arbeta för oss istället för att vi anpassar oss till dem.”

De fyra upphandlingsalternativen

Här är en sammanfattning av vårt material så här långt:

One size fits all: KB fungerar som ombud, upphandlar ramavtal, väljer en leverantör för alla.

  • Fortsatt hostad länkserver men inte längre av KB. Små bibliotek får ny kostnad och ansvar, alla bibliotek får kortare väg till leverantören (påverkan, support, utbildning)
  • Nationell tyngd/påverkan på leverantörer att leverera en länkserver som fungerar i den nationella infrastrukturen. Risk att strukturen byggs upp kring en utvald leverantör vilket kan bli begränsande i långa perspektivet? Måste finnas flexibilitet för att hantera andra länkservrar.
  • Samarbetet inom nuvarande konsortium kan fortsätta men tydligare och fri från beroenden. Nya beroenden kan uppstå.
  • Central aktivering kan fortsätta, men kan också ersättas av samordnad modell. Data- och arbetsflöden påverkas minimalt då  ”alla” har samma system.

Your own choice: KB upphandlar ramavtal, biblioteken avropar med förnyad konkurrensutsättning och väljer en av ca 4-5 leverantörer.

  • Möjliggör flexibilitet för stora bibliotek (handla efter egna prioriteringar tex kvalitet på CKB).  Stöd för små bibliotek då stor del av förfrågningsunderlaget/avropsmall finns i ramavtalet. Alla bibliotek får kortare väg till leverantören (påverkan, support, utbildning) och kan fokusera på det ”unika”. Man får kontroll över e-resursbeståndet, alla e-resurser/avtal på en instans.
  • KB:s roll blir att upphandla det ”generella”, ställa krav på leverantörer, tillhandahålla teknisk infrastruktur som är leverantörsoberoende.
  • Nya samarbeten/nav skapas som är fråge-, behovs- eller produktbaserade .  Möjlighet att påverka leverantör direkt,  men också stöd av KB som ramavtalsförvaltare.
  • Aktiveringsunderlag ersätter central aktivering. Nya data- och arbetsflöden uppstår, nya rutiner för att få in e-resurser i Libris.

Do it yourself with a little help: Biblioteken direktupphandlar med stöd av KB som gör  ”checklista för länkserver”.

  • Biblioteken gör egna prioriteringar, får kontroll över systemen och e-resursbeståndet. Det blir fokus på det lokala på bekostnad av det nationella/kooperativa.
  • KB ”certifierar” länkserver, ingen förvaltning av ramavtal. Möjlighet till mer fokus på svenska resurser till CKB/databrunn. Påverkanskraften mot leverantörer försvagas, Libris blir ”mottagare av data”, mindre samordning.
  • Nya samarbeten/nav skapas som är fråge-, behovs- eller produktbaserade. KB spelar ingen roll i samarbetet?
  • Aktiveringsunderlag ersätter central aktivering. Nya data- och arbetsflöden uppstår, nya rutiner för att få in e-resurser i Libris.

Do it yourself: Biblioteken direktupphandlar utan stöd av KB.

  • Valfrihet och flexibilitet, allmän kompetenshöjning för alla bibliotek. Resurskrävande för alla, mindre bibliotek väljer paketlösningar, stora bibliotek skräddarsyr lösningar efter egna prioriteringar.
  • KB:s roll perifer, mindre samordning, Libris blir ”mottagare av data”. Sämre förutsättningar för påtryckningar mot leverantörer och bygga teknisk infrastruktur.
  • Nya samarbeten/nav skapas som är fråge-, behovs- eller produktbaserade, men frikopplade från KB?
  • Aktiveringsunderlag ersätter central aktivering. Nya data- och arbetsflöden uppstår, men osäkert med överblick e-resursbeståndet?

Förtydliganden till upphandlingsalternativen

Kompletterande förklaringar till förra inlägget.

Fortsatt ”hostad” länkserver, men inte längre av KB

I samband med strategiarbete inom avdelningen för nationell samverkan diskuteras förutsättningar för de nationella utvecklingsinsatserna. Intentionen är att en ny teknisk infrastruktur ska fungera med komponenter från olika leverantörer. En viktig komponent är  länkservern, som är en verksamhetskritisk faktor i användningen av e-resurser. Biblioteken ska också själva ha möjlighet att välja en kvalitetsstämplad länkserver som fungerar i infrastrukturen och därigenom få kontroll över sitt eget e-resursbestånd. Detta innebär i förlängningen att KB inte längre skulle stå för drift och underhåll av en specifik länkserver. KB:s roll ska istället vara att samordna och verka för det kooperativa när det gäller e-resurser, på samma sätt som för tryckt material.

Vad innebär detta för de bibliotek som idag inte har egen länkserver-instans?

I dagens upplägg kring länkservern delar mindre bibliotek på en instans av SFX som till större delen administreras av KB. En förändring för dessa bibliotek blir att länkservern är hostad hos en leverantör istället för hos KB. Det innebär att man kommer att få ta eget ansvar när det gäller aktivering av e-resurser och systemadministration, samt att man får ta  kostnaden för länkservern. Ett sätt att hantera det nya ansvaret är att gå ihop i nya konstellationer och för att underlätta för bibliotek att gå ihop om inköp av länkserver kan KB i modellerna ”One size fits all” och ”Your own choice” ställa krav om detta på leverantörerna. Redan idag finns två konsortier utanför Samsök-konsortiet som använder gemensam länkserver; Sjukhusbiblioteken har organiserat EIRA och ett antal myndighetsbibliotek har gått ihop i en annan konstellation. Det vore intressant att undersöka samarbetsformer och arbets -och dataflöden i dessa.

Arbets-och dataflöden för central aktivering kommer att förändras

Här diskuterar arbetsgruppen alternativa vägar till att distribuera informationen om BIBSAM-avtalen. Istället för att som idag aktivera de faktiska e-resurserna i en länkserver, skulle man kunna ”pusha ut” information om innehåll (titellistor), bestånd och licensinformation i form av ”aktiveringsunderlag” till plattformar som ERM eller länkserver oberoende av leverantör. Biblioteken får alltså informationen om BIBSAM-avtalen och kan aktivera i det system man har valt för hantering av e-resurser. En workshop som tar upp frågeställningar kring detta ska hållas den 14 juni i samband med Seminarium om förvärv av e-resurser.

En nationell lösning öppen för alla bibliotek

Idag används SFX endast av Samsök-konsortiet vilket innebär att det i egentlig mening inte är en nationell länkserver. SFX erbjöds från början till alla Samverkansbibliotek och de som valde att stå utanför då, gör det fortfarande. Utanför idag är också mindre bibliotek, myndighetsbibliotek, folkbibliotek… Oavsett modell för upphandling kommer den nya lösningen att bli öppen för alla typer av bibliotek.

Filed under: LIBRIS tjänster,Utveckling

Etiketter:, , ,


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler