Dagboksstudie om mobilvanor

18 november, 2010 Per

Jag studerar till civilingenjör i Medieteknik på KTH och gör mitt exjobb på Libris-enheten. Som en del av exjobbet som ska leda till ett koncept till en mobilapplikation för Libris behövde jag kartlägga målgruppens (studenter och forskare som gör research till studier och forskning) mobilanvändande. Jag ville få reda på vad deltagarna använder sin mobil till och i vilka situationer. Eftersom Smartphones har mer funktionalitet än vanliga mobiler valde jag att endast välja ut deltagare till dagboksstudien som använder en sådan typ av telefon. Totalt medverkade två forskare och fyra studenter.

Varför dagboksmetod?
Att direkt observera målgruppens mobilanvändande hade varit svårt att genomföra eftersom användningen av mobiltelefonen antogs vara spridd under dagen. Och eftersom det hade varit opraktiskt att observera användarna under en hel dag så skulle det kunna bidra till att enbart ett visst användande observeras. Samt en kontext som föreföll vara intressant, nämnligen en rörlig kontext, skulle vara svår att observera och intervjua användaren i på ett naturligt sätt. Därför valdes en metod där användaren förde en dagbok över sitt mobilanvändande. Sampelfrekvensen valdes till ett inlägg per dag i en vecka för att få med subtila förändringar i målgruppens användande och för att trender ska utkristallisera sig (Kuniavsky, Observing the user experience).

Tillvägagångssätt
En skrivbok ungefär i storleken av en mobil köptes in och förseddes med instruktioner om hur inläggen skulle utformas och vilka frågor användarna skulle besvara på de första sidorna. Tanken var att användarna skulle kunna ta med sig dagboken under dagen och anteckna varje gång de använde sin mobil. De uppmuntrades också att ta bilder och göra röstinspelningar för att lättare komma ihåg vad de använt mobilen till när de sedan skrev det sammanfattade inlägget om sitt användande under dagen, vilket dock ingen av användarna valde att göra.



Reflektioner om metoden
När jag sedan samlade ihop och läste igenom dagböckerna visade sig att materialet var ganska tunnt. Deltagarna fick en biobiljett som tack och jag tror att i en sådan här typ av studie kräver mer incitament för att få användarna att längre och noggrannare dagboksinlägg. Eller så beskrev jag inte tillräckligt tydligt vilken typ av information jag ville ha. Just tydliga och korta instruktioner är essentiellt; ifall deltagaren ska följa flera punkter vid varje inlägg glöms lätt något bort.

Resultat
De slutsatser jag kunde dra var att användarna använde sin mobil flest gånger i följande situationer/platser: Under resor, hemma, på jobbet och i situationer där de väntar på något. Det kanske inte är överraskande att användarna har många interaktioner med mobilen på jobbet och hemma eftersom mycket tid vanligtvis spenderas där. Däremot sker anmärkningsvärt många interaktioner i väntan på något och under resor, situationer som tidsmässigt borde vara kortare än de övriga två under en dag. Det är svårt att urskilja en speciell typ av interaktion i var och en av de olika situationerna mer än att på jobbet så är mobilanvändningen ofta jobbrelaterad.

26/10, Anna
”Efter samtal från kund så söker jag info på arbetsmiljöverket.se”

Möjligtvis så känner användarna att man inte behöver göra något nyttigt i stunder då man väntar på något eller under kortare resor eftersom den tiden ändå inte hade används till något. Här används tiden till spel och ”nöjessurfande” som att kolla på klipp på YouTube eller att läsa bloggar.

25/10, Hilda
”Kollade Facebook och Twitter när jag väntade på vänner. Kollade upp ett Youtube-klipp en vän messat.”

Med undantag från spel sker ofta minimal interaktion och att bli försedd med statisk information verkar föredras.

19/10, Henrik
”Förutom vanligt mobilanvändande läste jag Newsmill i väntan på flickvännen. Hade tråkigt.”

Är det något som kräver mycket skrivande eller läsande så fortsätter användaren hellre arbetet  på en dator. Användarna kollar ofta mail, men skriver sällan.

21/10, Stina
”Får upp träff på Google, so far so good, men sen inte ens hela titeln på artiklarna. Orkar inte gå igenom dem för att det tar så lång tid att ladda upp varje potentiellt bra/ok träff… ger upp. Tar det på arbetsdatorn…”

De situationer när det sker mer interaktion från användarens sida är när denne behöver få fram information om något.

20/10, Henrik
”Alla fipplade iPhone en stund när vi letade tunnelbana hem med SL-appen.”

28/10, Stefan
”Försökte hitta den snabbaste vägen till innebandyhallen.”

Ofta handlar det om snabbt få tag på uppgifter som användaren undrar över.

28/10, Anna
” IMDB är en lättanvändbar app med en mängd information.  När jag hade en länk till databasen i datorn använde jag den nästan aldrig. Ofta undrar jag något när jag ser på TV och då kan jag snabbt använda iPoden.”

Användarna föredrar applikationer som är anpassade för mobilens förutsättningar framför webbsidor som är gjorda för en dator.

4/11, Stefan
”Mycket podcasts och informationsletande. Problemet blir att internet är så stort och telefonen ett ganska klumpigt verktyg. Bäst när det finns appar.”

Insikter inför prototyputveckling
Med denna information som underlag kan vissa riktlinjer dras för utvecklingen av en prototyp. Eftersom användarna undviker att skriva och läsa mycket text, borde innehåll presenteras på ett sätt som eftersträvar minimalt interagerande av användaren. För att bli använd i situationer där användaren väntar eller reser borde applikationen utformas så att de kan klicka sig fram och på ett snabbt sätt tillgodogöra sig information. I flera fall slutar användaren att fullfölja en uppgift på mobilen och istället beslutar sig att fortsätta på en dator. Detta tyder på att gränssnittet för Libris borde vara uppdelat i ett för datorer och ett för mobiler, antagligen med olika funktionalitet. I flera fall använde deltagarna applikationer som mail och facebook för att kolla upp ifall något nytt hade hänt. Detta skulle kunna utnyttjas i prototypen genom att presentera ett nyhetsflöde av något slag och låta skrivandet och läsandet av långa texter ske på datorn.

Namnen på deltagarna är fiktiva.

/Per Sunesson, masterutbildning i Medieteknik, KTH. Gör sitt examensarbete vid Enheten för LIBRIS och databaslicenser

Filed under: Utveckling

Etiketter:, ,


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler