Gästbloggare: Biblioteket vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg

I februari i år började biblioteket vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) att katalogiseras i Libris. DAG är en del av den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen, som också har flera andra bibliotek i landet, bl.a. ett på Arkivcentrum i Uppsala och ett kommande på Arkivcentrum Syd i Lund.

Som namnet på arkivet antyder återfinns de flesta av bibliotekets böcker inom ämnesområdena språkvetenskap och folklivsforskning. En del är egenproducerat material, som mastodontverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, som började ges ut 1923, och tidskriften Folkminnen och folktankar som gavs ut 1914–1944 av Västsvenska folkminnesföreningen, en av föregångarna till DAG.

Biblioteket är ett referensbibliotek, vilket innebär att inga hemlån tillåts, men det är ändå öppet för allmänheten mellan tisdagar och fredagar kl. 9–12, samt övriga tider efter överenskommelse. Adressen är Vallgatan 22. Webbplats: http://www.sprakochfolkminnen.se. Uppskattningsvis har biblioteket 10 000 böcker. Hittills har knappt en tiondel hunnit bli inlagd i Libris, men bland de verken finns flera guldkorn som vi tänkte dela med oss av nedan:

mose och lamsens wisor
Den äldsta bland de hittills katalogförda böckerna är 1724 års utgåva av Mose och lamsens wisor, ett tidigt exempel på frireligiösa psalmer. Förstautgåvan hade getts ut sju år tidigare och under seklet som följde kom den i flera nyupplagor.

Gittit

Ett annat musikaliskt verk i samlingen är Gittit, en svenskspråkig sångtidning som gavs ut i Minneapolis, Minnesota, mellan år 1892 och 1904. DAG:s exemplar kan vara det enda i Sverige, då tidningen tidigare inte fanns med i Libris. I övrigt finns Gittit också bevarad på bibliotek i Tyskland och USA.

Kungörelse
Ett annat dokument som vi är ensamma med i Sverige är en kungörelse skriven av landshövdingen Adam Otto Lagerberg 1773. Texten inleds som en nutida arg insändare i vilken lokaltidning som helst, kanske bara lite elegantare formulerat: ”Hwad olägenhet, thet så wäl här i Länet, som annorstädes, the näst förflutne åren öfwerhanden tagna tiggeriet af kringstrykande löst folk och Barn förorsakat, kan ingen wara obekant.” Sedan fortsätter den med att stadga hur socknarna med piska och morot (men mest piska) ska stödja sina allmosehjon, varför vi försett dokumentet med SAB:s klassifikationskod Ohfa-c:oe; historisk socialhjälp i Sverige.

Bernhardson

I DAG:s arkiv bevaras också flera kartor i original, tecknade för hand av C. G. Bernhardson (1915–1998). De är vackert färglagda i akvarell och innehåller dialektala former av bohuslänska ortnamn. Här på bilden syns en detalj av Bernhardsons hemort Grundsund (”Grônne sôn”) på Skaftö i mellersta Bohuslän. För den som vill läsa mer om folklivsmålaren Bernhardson rekommenderas Ann-Marie Brockmans biografi från 2010 (Bohusläns museums förlag).

Bohuskarta
En annan vacker bohuslänsk karta är den här kopparstickskartan som återfinns i Johan Ödmans Chorographia Bahusiensis från 1746. Här är norr åt höger och Göteborg i mitten till vänster.

Njals första kap

DAG har också den första tryckta versionen av Njáls saga, utgiven i Köpenhamn 1772. Njáls saga är den längsta bland de isländska släktsagorna och har getts ut på svenska i åtminstone sex olika översättningar. Här på bilden kan man stava sig igenom sagans inledning på fornvästnordiska i frakturstil. I den senaste svenska översättningen av Lars Lönnroth lyder stycket: ”Mörð hette en man, känd som Mörð Gígja, son til Sighvat den röde. Han bodde på gården Völl vid Rangárvellir och var en mäktig hövding, mästare i att driva rättssaker och så lagkunnig att målen inte ansågs lagligt dömda utan hans medverkan. Han hade en dotter som hette Unn, en vacker och hövisk kvinna, högt aktad och ansedd som det bästa giftet på Rangárvellir.” (Islänningasagorna, utgivna 2014 av Saga Forlag i Reykjavík.)

Naturhemligheternas bok
Det närmsta biblioteket kommer ett giftskåp är de folkloristiska samlingarna med svart magi från 1800-talet, t.ex. Albertus Magnus redivivus eller naturhemligheternas bok, som innehåller flera hundra ”till större delen bepröfvade” huskurer samt forntida ”magiska konster till vinnande af olika ändamål såsom lycka i kärlek, fiske, jagt o,s.v.”.

Recueil

Slutligen ännu ett Sverige-unikt musikhäfte. Kompositören Josse-François-Joseph Benaut, född ca 1743 i Wevelgem, giljotinerad 1794 i svallvågorna efter franska revolutionen på Place du Trône-Renversé i Paris, hade en mycket produktiv karriär. Han gav ut ungefär 260 verk, varav hälften finns bevarade än idag. I DAG:s samlingar finns nothäfte nr 4 i serien Recueil d'ariettes choisies arrangés pour le clavecin […]. Benaut försörjde sig bl.a. genom att ge musiklektioner åt adeln, och häftet är också tillägnat markisinnan de Créquy. Frankrikes nationalbibliotek har nr 5 i samma serie som de också digitaliserat på sin hemsida. Det uppges vara utgivet 1774 och därför kan man anta att nr 4 är från samma år eller strax före. Det mest fascinerande med nothäftet är att det nere i högra hörnet står skrivet ”Benaut” för hand. Också det digitaliserade häftet nr 5 har samma signatur med samma handstil (dock är de ej helt identiska, så det är inte tryckt eller stämplat), och därför är det väl mest sannolikt att anta att det är kompositören själv som signerat de båda häftena.

Det här och mycket mycket mer finns i DAG:s samlingar. Välkomna förbi att besöka oss!

Joakim Lilljegren
bibliotekarie vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Kommentera 26 mars, 2015 Johan

Välkomna att bidra med idéer till nya LIBRIS sök!

För första gången testar KB öppen idégenerering. Tanken är dels att få så många idéer som möjligt för att hitta de mest innovativa lösningarna, dels att fånga upp intresset för den här typen av arbetsform.

Under fyra veckor har ni möjlighet att komma med idéer och bidrag till Cherry som är en del av nya LIBRIS sök. Ni kan skicka in idéer kontinuerligt i vårt idéforum eller eller delta i designtimmen den 15 april. Era skisser kommer användas som grund i utvecklingen av Cherry.

Utmaning
Låt oss utforska utmaningen med ett antal scenarier och en hypotes som ger oss en tydligare bild av vad ni kan bidra med under våren.

Fundera utifrån frågeställningen: Hur kan vi hjälpa lustläsaren att hitta inspirerande böcker?
Ta fram idéer kring hypotesen:

"Vi tror att lustläsaren blir inspirerad och hittar nästa bok att läsa genom att se omslagsbilder, skumma relevanta recensioner, få smakprov och hitta liknande titlar genom att få tips om inspirerande termer och titlar"

Lustläsaren har som grundläggande drivkraft att hitta något intressant att läsa just nu, de vill få tag på boken direkt och vill bli inspirerade. Lite beroende på vilken situation lustläsarna befinner sig i har de olika tillvägagångssätt för att få tag i titeln:

  • När lustläsaren vill hitta något från topplistan är Pocketshop eller mataffären det primära valet. Det viktiga är det som pratas om just nu. Tillfälligheter styr bokvalet. "Jag har läst ut förra boken och vill hitta något lättsamt och roligt att läsa på semestern."
  • När lustläsaren har hittat en specifik nisch som är intressant vill den hålla sig uppdaterad och hitta böcker inom samma stil. Exempel på nischer kan vara deckare, fantasy, Augustpris-nomineringar eller böcker som fått minst betyget 4 av DN. "Jag vill ha nya böcker att läsa, och vill som vanligt läsa något av de författare jag anser vara bra inom en specifik genre."
  • När lustläsaren hittar ett meningsfullt sammanhang halkar lustläsaren ofta in på olika stickspår. Lustläsaren har då inget behov av att följa trender. "Jag ska på långresa och vill läsa allt möjligt om och från destinationerna. Kokböcker, reseguider, romaner…" eller "Jag har läst Focaults pendel och vill läsa mer om konspirationsteorier".

Bidra med skisser
Ta fram papper och penna och skissa förslag på hur ni kan hjälpa lustläsaren att bli inspirerad. Fundera på hur man på bästa sätt kan stödja hypotesen och de scenarion som beskrivits ovan. En skiss kan se ut precis hursomhelst; den kan vara ritad på en servett, ett A4a, i Bamboo paper eller i Balsamiq. Alla sätt och alla skisser är bra, det viktiga är att ni bidrar. Om ni vill ha inspiration kan ni kika på olika skissverktyg. Håll gärna en design studio tillsammans med era kollegor.

Ni kan bidra på olika sätt:

  • Skicka in skisser till vårt idéforum fram till den 17 april.
  • Skissa samtidigt under designtimmen den 15 april kl. 13-14. Gör en gemensam insats och sätt upp er egen designstudio, välj en plats som kan inspirera er kreativa sida. Kanske är det ett bra konferensrum på er arbetsplats eller ett par sköna fåtöljer i lunchrummet. Boka sedan in en eller ett par kollegor, ta med papper och pennor och skissa sedan på lösningsförslag tillsammans. Alla som deltar skissar alltså samtidigt, men på olika håll i landet, och delar sedan sina idéer i vårt idéforum. För att få inspiration kring hur ni kan genomföra upplägget kika gärna på den här filmen.
  • Hjälp sedan till med att förfina andras idéer genom att kommentera skisser och inlägg i vårt idéforum.

Idéer om innehåll
Fundera på vilka källor, bloggar, recensioner, etc. som skulle vara relevanta för lustläsaren enligt hypotesen ovan. Skicka in ditt bidrag i vårt idéforum senast till den 17 april.

Hur utvärderas idéerna?
Alla idéer grupperas och prioriteras utifrån de som bäst stödjer hypotesen. Vi förfinar och användningstestar konceptet under vecka 19. De idéer som fungerar bäst försöker vi implementera i Cherry under vår utvecklingsvecka i maj!

Vill ni se exempel på idéer och skisser? Kolla in idéforumet redan nu!

Skärmavbild 2015-03-25 kl. 10.52.37

 

15 kommentarer 25 mars, 2015 Johanna Olander

Minnesanteckningar från möte i LIBRIS styrgrupp den 18 februari

Nu finns minnesanteckningarna från senaste mötet i styrgruppen för LIBRIS nationella infrastruktur publicerade:
http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/styrgrupp-libris/Minnesanteckningar/Styrgrupp-for-LIBRIS-nationella-infrastruktur-18-februari2/

 

 

Kommentera 18 mars, 2015 Maria Kadesjö

Gästbloggare: Referensbiblioteket på väg in i Libris

Referensbiblioteket är en samling med databaser, faktabanker och andra källor av referenskaraktär, som är utvalda, granskade och beskrivna av bibliotekarier. Resurserna är fritt tillgängliga och många har en myndighet, organisation eller institution som upphovsman. Referensbiblioteket utvecklades och drevs av Informations- och lånecentralerna i syfte att skapa en virtuell motsvarighet till folk- och gymnasiebibliotekens fysiska referenssamlingar, ett urval avsett att utgöra ett stöd i informations- och referensarbetet. Sedan Informations- och lånecentralerna lades ner 31/12 2012 har samlingen kontrollerats och uppdaterats, men dess framtid har varit oklar.

refb

Nu har emellertid Malmö stadsbibliotek, i sin roll som KB-partner, påbörjat arbetet med att registrera samlingens innehåll i Libris, en insats som kommer att utöka Libris-katalogen med ca 700 onlineresurser av ”folkbibliotekskaraktär”. Resurserna katalogiseras utförligt, förses med svenska ämnesord och beskrivningarna läggs in i beståndsposten. Detta katalogiseringsarbete kommer att slutföras under våren 2015 och när det är klart läggs Referensbiblioteket ner. Planen är dessutom att, i samarbete med en webbyrå, plocka ut dessa resurser via Libris API och presentera dem i ett nytt och mer användarvänligt gränssnitt med arbetsnamnet ”Bibblan guidar”, som placeras i anslutning till Bibblan svarar.

Referensbibliotekets resurser blir alltså efter hand sökbara i Libris med bibliotekskod RefB, men framför allt blir de också fritt tillgängliga för alla via Libris API, som gör det möjligt att plocka ut listor eller enskilda poster från Libris i en rad olika format. Detta innebär att bibliotek, som är intresserade, kan hämta dessa resurser via API:et och presentera dem på sin egen webbplats, i sin egen katalog eller använda resurserna i utvecklandet av nya tjänster. Samarbetet berikar Libris som nationell katalog och bidrar till att digitalt innehåll blir ett självklart inslag i arbetet på folk- och skolbibliotek runt om i landet.

Gunilla Fors, bibliotekarie
Digitala biblioteket
Malmö stadsbibliotek

5 kommentarer 10 mars, 2015 Johan

Cherry - en minimal del av nya LIBRIS sök

Nu har vi kommit till det ögonblick som många väntat på, som en del har varit kritiska till och som har utretts åtskilliga vändor. Den här gången tar vi ett annat grepp. Vi börjar med att göra istället för att utreda. Vi börjar med en MVP, en hypotes, ett litet experiment. Det vi pratar om är ersättaren för LIBRIS “webbsök”.

Vi har under flera år arbetat med att utreda innehåll, målgrupper och systemarkitektur för att kunna anpassa våra tjänster utifrån nya behov och förutsättningar. Nu när grunden till LIBRIS XL står klar behöver vi utsätta arkitekturen för prövning. Vi har hittills arbetat med katalogiseringsverktyget som ett fönster mot LIBRIS XL och nu är det dags att testa en av våra söktjänster, nämligen ersättaren för LIBRIS “webbsök”.

För att möta en omvärld i ständig förändring kommer vi att dela upp arbetet i minimala produkter (MVP:s). En MVP är den första versionen av en produkt som gör det möjligt att snabbt testa idéer och lära sig användarnas behov och drivkrafter med minsta möjliga insats. Man börjar med att sätta upp en hypotes. Det betyder att man tar fram den enklaste designen för att testa hypotesen på potentiella användare, får insikter och därefter itererar på nytt. En MVP gör det möjligt att snabbt säkerställa att vi är på rätt väg genom att iterera designen utifrån lärdomar om hur användaren beter sig.

Cherry - minimal produkt till våren
Ett första steg är att testa nya sätt att inspirera. Vi har brutit ut en hypotes från den uppdaterade effektkarta som vi har arbetat med sedan tidigare, se målgruppsanalysen för utförligare beskrivning. Under våren kommer vi arbeta kring hypotesen:

"Vi tror att lustläsaren blir inspirerad och hittar nästa bok att läsa genom att se omslagsbilder, skumma relevanta recensioner, få smakprov och hitta liknande titlar genom att få tips om inspirerande termer och titlar"

Vi tror att oavsett vilket beteende man tillhör vill man alltid bli inspirerad. Genom att starta med fokus på lustläsaren får vi därmed möjlighet att testa nya sätt att berika användarupplevelsen med mervärde från andra källor och att genomföra dataanalys på mindre textmängder. Dessutom finns stora delar av det metadata vi hade tänkt använda redan tillgängligt i LIBRIS XL.

Arbetsnamnet för hypotesen blir Cherry och vi har satt detta namn just för att tydliggöra att det är en minimal insats och att vi lägger fokus på det lilla extra som får lustläsaren att hitta nya böcker att läsa. Det blir körsbäret på toppen av bakelsen för att prata Lean UX termer.

Övergripande aktiviteter för Cherry under våren 2015:

  • Testa kopplingar till LIBRIS XL och modifiera arkitekturen utifrån behov
  • Identifiera och berika med mervärde (relevanta recensioner, bokomslag, etc.)
  • Genomföra dataanalys på datamängder (i det här fallet recensioner) med syfte att extrahera liknande titlar och termer
  • Ta fram plattform för idégenering så att biblioteken kan bidra
  • Designa, utveckla och iterera MVP

Samverkan och delaktighet
Med avstamp i att skapa delaktighet vill vi ta hjälp från bibliotek och andra aktörer att bidra med idéer i utvecklingen av Cherry och vi tror att det kan komma att ske på ett smidigt sätt genom att skicka in bidrag. Vi kommer i god tid innan informera om hur och när det sker. Arbetet på KB/LIBRIS genomförs tvärfunktionellt med den kompetens som behövs för insatsen.

Innehåll
Frågan om innehåll i LIBRIS har tagits upp i flera utredningar, bland annat när det gäller hur man kan tillgängliggöra de e-resurser som upphandlats via BIBSAM, se Samsök under luppen och Långsiktig uppföljning av Samsök. Man har även tittat på hur behoven ser ut för olika bibliotekstyper och deras användare. Det har visat sig att behoven och förutsättningarna är väldigt olika för olika bibliotekstyper när det gäller vilka datakällor som kan vara relevanta för att berika LIBRIS med innehåll. Man kan därför behöva gruppera innehållet i tvärsnitt som tillgodoser de olika behoven, se rapport Arbetsgruppen för innehåll i databrunnar.

När det kommer till prioriteringen av innehåll i Cherry arbetar vi som vi tidigare beskrivits hypotesdrivet och tar in det data som passar den aktuella hypotesen. Eftersom den första hypotesen är att inspirera lustläsare till att läsa böcker kommer vi att börja med metadata från LIBRIS och databerikning (recensioner, omslagsbilder, etc.). Vilket innehåll som kommer sen beror på vilken hypotes vi väljer att prioritera. Allt eftersom vi användningstestar kommer vi komma närmare frågan om hur behovet ser ut och vilka datamängder som bör prioriteras.

Tidplan och fortsatt arbete
Cherry, den första MVP:n, är som sagt ett sätt att testa arkitektur, innehåll och delaktighet. Arbetet pågår lågintensivt under våren, med en fokusvecka i maj. Till hösten arbetar vi vidare med hypoteser kopplade till uppgiftsdrivna och intressedrivna användare. Arbetet kommer sedan fortsätta hypotesdrivet allt eftersom vi får in större datamängder. Parallellt pågår arbetet med utveckling av centralt index för det svenska fria materialet.

Tillgänglighet via API:er
Allt fritt innehåll och även viss funktionalitet kommer naturligtvis att tillgängliggöras via API:er för bibliotek och andra aktörer att bygga vidare på.

Vi kommer löpande att informera om projektet i Librisbloggen.

Cherry, stor

6 kommentarer 10 mars, 2015 Maia Dexander

Utvecklare sökes!

Projekt vidareutveckling av SwePub planerar för en fortsättning till hösten och söker därför en utvecklare. Arbetet är främst inriktat på den tekniska utvecklingen inom projektet men du kommer att delta i hela processen från kravfångst, analys, interaktions- och systemdesign, tester till driftssättning. Läs mer om hur vi arbetar: Vårt arbetssätt.

Välkommen med din ansökan!

6 kommentarer 5 mars, 2015 Marja Haapalainen

LIBRIS XL - vad händer?

Vi tog i december beslut om att driftsätta det nya katalogiseringsverktyget stegvis. Detta för att få kontroll över den data som förs in i systemet och sedan återkonverteras till MARC-format. Vi arbetar nu med beståndsposten. Tester pågår internt mot KB:s katalog Regina och ska sedan utökas till våra testpersoner och våra testbibliotek.

Testerna rör export och återkonvertering till andra bibliotekssystem, men också ett förbättrat registreringsgränssnitt som gör det enklare för biblioteken. Vi har samlat synpunkter från höstens tester och anpassat både texter och funktion.  Vi arbetar även med att lägga till situationsanpassade hjälptexter.

En första version av beståndsregistreringen kommer att driftsättas när vi säkerställt funktion. Den kommer inte att ersätta alla behov som går att lägga in i Voyagers beståndsregistrering, utan detta kommer i senare versioner.

Vi kommer att följa samma stegvisa förfarande i vårt fortsatta arbete med det nya katalogiseringsverktyget, det vill säga efter beståndspostshanteringen går vi vidare med auktoritetsdatat och slutligen med de bibliografiska posterna. Därefter är det dags för nya versioner. Det kommer att behövas en fortsatt vidareutveckling. Voyager finns kvar till dess alla nödvändiga funktioner är säkerställda.

Vi lanserar även ett nytt kund- och supportforum, Frågor & förslag, som du hittar i högermarginalen i betan: http://kat.libris.kb.se/. Det ersätter vårt tidigare forum för kontakt.

 

Beståndsposter  går att exportera till Regina. Något att fira!

Beståndsposter går att exportera till Regina. Något att fira!

Kommentera 26 februari, 2015 Harriet Aagaard

Slutredovisning av e-boksuppdraget

Den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS kan fungera som lagringsplats för e-böcker och på sikt vara en nationell e-bokstjänst. Det visar den försöksverksamhet som Kungl. biblioteket nyligen avslutat och slutrapporterat till regeringen.

Under projekttiden har en prototyp av en e-bokstjänst arbetats fram med ett helt flöde av e-böcker från distributörer som når biblioteken via LIBRIS. Prototypen har innehållit cirka 400 e-böcker och testats av utvalda bibliotek och återkopplingen har varit positiv!

Rapporten i sin helhet finns att nå via Kungl. biblioteket.

4 kommentarer 26 februari, 2015 Maia Dexander

Validitetsflaggning av publikationsposter - behövs det?

SwePub-projektgruppen besökte Chalmers bibliotek den 17 februari och passade på att ordna en halvdagsworkshop om validitetsflaggning av publikationsposter. Frågan har varit uppe vid olika tillfällen, t.ex. vid workshopen Kom igång med SwePub Analys i praktiken! Vi frågade om även några andra lärosäten från krokarna kunde tänka sig att delta i workshopen och fick en ivrig respons. Totalt var vi nästan 20 deltagare, bl.a. från Göteborg och Malmö.

Vi ville få svar på frågan om validitetsflaggning av publikationsposter behövs och i så fall för vilket syfte. Vill man godkänna eller utesluta poster från uttag till analyser? Flagga för kvalitetssäkrade eller för ogranskade poster? Skulle det behövas riktlinjer för användning av validitetsflaggning? Finns det behov av validitetsflaggningen om inte FOKUS-resurstilldelningsmodellen blir verklighet?

DeltagarValideringsworkshop 150217na blev indelade i tre grupper som utifrån dessa frågor skulle skapa en effektkarta och ta fram effektmål för vad man vill uppnå med validitetsflaggningen. De behövde även tänka igenom vilka målgrupper som skulle ha behov av denna märkning och vad för drivkrafter dessa grupper hade. Utifrån dessa kriterier föreslog deltagarna åtgärder som skulle behöva genomföras.

En mycket viktig fråga som ställdes var om validitetsflaggningen är tänkt att användas för lokala eller nationella behov. Utifrån det blir effektmålen, målgrupperna, drivkrafterna och åtgärderna olika. Ett exempel på effektmål var att flaggade poster representerar fullständig och tillförlitlig data. Huvudmålgruppen var granskande bibliotekarier och bibliometriker men även forskare, administrationen vid lärosäten och finansiärer togs upp. Drivkrafter var framför allt att det blir tydligt med vad som är kvalitetssäkrad data. Exempel på föreslagna åtgärder var stöd från formatspecifikationen, standarder, valideringskällor och APIer. En mycket tydlig definition efterfrågades för hur flaggningen ska användas, dels vid beskrivning av poster, dels i systemet.

Frågan om validitetsflaggning behövs fick dock inget entydigt svar. En del tyckte att genomförandet av den skulle innebära extra arbete för något som redan täcktes med de framtagna nationella riktlinjerna och lokala arbetsflöden. Andra tyckte att en sådan skulle vara nödvändig för att visa nivån på datakvalitet i SwePub men att då borde definitionerna och kravnivån vara vattentäta så att alla gör likadant.

Projektgruppen kommer nu att sammanställa resultatet från workshopen och se över hur validitetsflaggningen kan genomföras. Referensgruppen kommer att få ge input på ett lösningsförslag.

 

8 kommentarer 26 februari, 2015 Tuija Drake

KB rekryterar UX:are!

Vill du vara med och designa framtidens digitala biblioteksupplevelser? Vi står inför flera spännande uppdrag och behöver förstärka våra team med en engagerad och driven UX:are.

Läs om hur vi arbetar:
Vårt arbetssätt

Några av de projekt vi arbetar med just nu:
Tillgängliggöra svenska dagstidningar
Effektivisera katalogisering

Några av de tjänster vi utvecklar:
LIBRIS
Svenska dagstidningar

Låter det intressant? Skicka in din ansökan här!

13 kommentarer 23 februari, 2015 Johanna Olander

Föregående sida


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler