LIBRIS XL - vad händer?

Vi tog i december beslut om att driftsätta det nya katalogiseringsverktyget stegvis. Detta för att få kontroll över den data som förs in i systemet och sedan återkonverteras till MARC-format. Vi arbetar nu med beståndsposten. Tester pågår internt mot KB:s katalog Regina och ska sedan utökas till våra testpersoner och våra testbibliotek.

Testerna rör export och återkonvertering till andra bibliotekssystem, men också ett förbättrat registreringsgränssnitt som gör det enklare för biblioteken. Vi har samlat synpunkter från höstens tester och anpassat både texter och funktion.  Vi arbetar även med att lägga till situationsanpassade hjälptexter.

En första version av beståndsregistreringen kommer att driftsättas när vi säkerställt funktion. Den kommer inte att ersätta alla behov som går att lägga in i Voyagers beståndsregistrering, utan detta kommer i senare versioner.

Vi kommer att följa samma stegvisa förfarande i vårt fortsatta arbete med det nya katalogiseringsverktyget, det vill säga efter beståndspostshanteringen går vi vidare med auktoritetsdatat och slutligen med de bibliografiska posterna. Därefter är det dags för nya versioner. Det kommer att behövas en fortsatt vidareutveckling. Voyager finns kvar till dess alla nödvändiga funktioner är säkerställda.

Vi lanserar även ett nytt kund- och supportforum, Frågor & förslag, som du hittar i högermarginalen i betan: http://kat.libris.kb.se/. Det ersätter vårt tidigare forum för kontakt.

 

Beståndsposter  går att exportera till Regina. Något att fira!

Beståndsposter går att exportera till Regina. Något att fira!

Kommentera 26 februari, 2015 Harriet Aagaard

Slutredovisning av e-boksuppdraget

Den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS kan fungera som lagringsplats för e-böcker och på sikt vara en nationell e-bokstjänst. Det visar den försöksverksamhet som Kungl. biblioteket nyligen avslutat och slutrapporterat till regeringen.

Under projekttiden har en prototyp av en e-bokstjänst arbetats fram med ett helt flöde av e-böcker från distributörer som når biblioteken via LIBRIS. Prototypen har innehållit cirka 400 e-böcker och testats av utvalda bibliotek och återkopplingen har varit positiv!

Rapporten i sin helhet finns att nå via Kungl. biblioteket.

4 kommentarer 26 februari, 2015 Maia Dexander

Validitetsflaggning av publikationsposter - behövs det?

SwePub-projektgruppen besökte Chalmers bibliotek den 17 februari och passade på att ordna en halvdagsworkshop om validitetsflaggning av publikationsposter. Frågan har varit uppe vid olika tillfällen, t.ex. vid workshopen Kom igång med SwePub Analys i praktiken! Vi frågade om även några andra lärosäten från krokarna kunde tänka sig att delta i workshopen och fick en ivrig respons. Totalt var vi nästan 20 deltagare, bl.a. från Göteborg och Malmö.

Vi ville få svar på frågan om validitetsflaggning av publikationsposter behövs och i så fall för vilket syfte. Vill man godkänna eller utesluta poster från uttag till analyser? Flagga för kvalitetssäkrade eller för ogranskade poster? Skulle det behövas riktlinjer för användning av validitetsflaggning? Finns det behov av validitetsflaggningen om inte FOKUS-resurstilldelningsmodellen blir verklighet?

DeltagarValideringsworkshop 150217na blev indelade i tre grupper som utifrån dessa frågor skulle skapa en effektkarta och ta fram effektmål för vad man vill uppnå med validitetsflaggningen. De behövde även tänka igenom vilka målgrupper som skulle ha behov av denna märkning och vad för drivkrafter dessa grupper hade. Utifrån dessa kriterier föreslog deltagarna åtgärder som skulle behöva genomföras.

En mycket viktig fråga som ställdes var om validitetsflaggningen är tänkt att användas för lokala eller nationella behov. Utifrån det blir effektmålen, målgrupperna, drivkrafterna och åtgärderna olika. Ett exempel på effektmål var att flaggade poster representerar fullständig och tillförlitlig data. Huvudmålgruppen var granskande bibliotekarier och bibliometriker men även forskare, administrationen vid lärosäten och finansiärer togs upp. Drivkrafter var framför allt att det blir tydligt med vad som är kvalitetssäkrad data. Exempel på föreslagna åtgärder var stöd från formatspecifikationen, standarder, valideringskällor och APIer. En mycket tydlig definition efterfrågades för hur flaggningen ska användas, dels vid beskrivning av poster, dels i systemet.

Frågan om validitetsflaggning behövs fick dock inget entydigt svar. En del tyckte att genomförandet av den skulle innebära extra arbete för något som redan täcktes med de framtagna nationella riktlinjerna och lokala arbetsflöden. Andra tyckte att en sådan skulle vara nödvändig för att visa nivån på datakvalitet i SwePub men att då borde definitionerna och kravnivån vara vattentäta så att alla gör likadant.

Projektgruppen kommer nu att sammanställa resultatet från workshopen och se över hur validitetsflaggningen kan genomföras. Referensgruppen kommer att få ge input på ett lösningsförslag.

 

8 kommentarer 26 februari, 2015 Tuija Drake

KB rekryterar UX:are!

Vill du vara med och designa framtidens digitala biblioteksupplevelser? Vi står inför flera spännande uppdrag och behöver förstärka våra team med en engagerad och driven UX:are.

Läs om hur vi arbetar:
Vårt arbetssätt

Några av de projekt vi arbetar med just nu:
Tillgängliggöra svenska dagstidningar
Effektivisera katalogisering

Några av de tjänster vi utvecklar:
LIBRIS
Svenska dagstidningar

Låter det intressant? Skicka in din ansökan här!

12 kommentarer 23 februari, 2015 Johanna Olander

Gästbloggare: Sveriges depåbibliotek och lånecentral

Sveriges depåbibliotek och lånecentral är ett av Kungl. bibliotekets partnerbibliotek. Våra ordinarie uppgifter med depåfunktion, fjärrlån och kompletterande medieförsörjning har nu utökats med ett nytt uppdrag: att främja folkbibliotekens inträde i Libriskollektivet.

Att bli ett Librisbibliotek är en stor omställning. Flera aktörer är inblandade när postflöden från Libris och medieleverantörer ska synkroniseras med det egna systemet. En viss katalogiseringskunskap kommer att behövas. Blivande Librisbibliotek behöver ha erfarenhetsutbyte med andra bibliotek.

Depåbiblioteket har initierat en arbetsgrupp: Folkbibliotekens samarbete i Libris med representanter från flera folkbibliotek. Arbetet går ut på att skapa nätverk, lista kontaktpersoner och fadderbibliotek samt arrangera och medverka vid utbildningar i katalogisering och Dewey-klassifikation. Vid utbildningstillfälle i Libriskatalogisering i februari i Linköping medverkar lärare från KB, från Depåbiblioteket och Göteborgs stadsbibliotek. Detta kurstillfälle riktar sig till folkbibliotek i Östergötland och blir en början på samarbete och nätverk för personer som kommer att undervisa i landet. Tillsammans bygger vi upp en kursmodell som passar både forsknings- och folkbibliotek.

Vi vill uppmana bibliotek som har behov av utbildning i katalogisering eller Dewey att skicka önskemål till Sveriges depåbibliotek och lånecentral, mejla till sverigesdepabibliotek@umea.se. Vi kan då försöka ordna utbildningstillfällen nära er.

Vi vill också uppmana alla folkbibliotek som vill ställa upp som fadderbibliotek att anmäla sig. Ange vilket lokalt system ni arbetar i. På Depåbibliotekets webbplats kan man läsa om folkbibliotekssamarbetet och hitta kontakter.

Seija Jalkanen
Bibliotekarie på Sveriges depåbibliotek och lånecentral

Kommentera 19 februari, 2015 Helena Forssblad

Ett svenskt auktoritetsregister över publiceringskanaler?

proper-bunt-för-tidskrifter-10627827

De flesta svenska lärosäten är bekanta med och använder “den norska listan” i sina interna bibliometriska analyser. Hittills har det inte funnits en svensk motsvarighet till ett auktoritetsregister över publiceringskanaler. Men det är på väg att förändras. För att underlätta bedömningen av vilka publiceringskanaler som är vetenskapligt granskade och därmed kan medräknas vid analyser finns det behov av ett auktoriserat register med kvalitetsbedömda publiceringskanaler. Inom ramen för projektet Vidareutveckling av SwePub har vi utvecklat en prototyp till ett auktoritetsregister över publiceringskanaler som baseras på de norska, finska och danska auktoritetsregistren. Till dessa har vi lagt de tidskrifter som finns i SwePub men som saknas i de nordiska registren och matchat dem mot LIBRIS-poster med hjälp av ISSN-identifikatorn. Vi har alltså kommit en bit på vägen men det återstår fortfarande ca 15% av de publiceringskanaler som används i SwePub som inte har varit möjliga att mappa vare sig till det nordiska kanalregistret eller till LIBRIS.

Tillsvidare innehåller detta nordiska auktoritetsregister över publiceringskanaler enbart tidskrifter men på sikt kommer en lista över förlag att läggas till. Att skapa en förlagslista är lite mer komplicerat eftersom man då behöver utgå från ISBN som identifikator. Tyvärr saknar den annars utmärkta tjänsten Global Register of Publishers en API som skulle underlätta matchningen mot förlag. Därför får vi förlita oss på andra tjänster i stället, som ISBNdb och WorldCats xISBN med API:er som möjliggör en koppling mellan publikationsposter i SwePub och förlagslistorna från de nordiska länderna.

Tanken bakom registret är att markera de publiceringskanaler som är auktoriserade dvs är sakkunniggranskade men även andra vetenskapligt granskade publiceringskanaler kan komma att finnas med. Däremot är det inte tänkt att det svenska auktoritetsregistret ska nivåindelas som man har gjort i de nordiska länderna, även om uppgiften finns med och kan underlätta vid bedömningar och jämförelser.

Utöver själva auktoritetsregistret behövs också en tjänst för att kunna ta emot förslag på nya publiceringskanaler. Processen för verifiering och bedömning av inkomna förslag kommer att vara mycket arbetskrävande och kan ta flera månader i anspråk. Förslagen behöver markeras att de är under bedömning så att lärosätena kan arbeta vidare med registreringen av sina forskningspublikationer oavsett publiceringskanalens status i bedömningsprocessen.

Projektet vidareutveckling av SwePub kommer att ta fram ett förslag till förvaltningsmodell där underhållet av det svenska auktoritetsregistret över publiceringskanaler kommer att ingå. Projektet har hittills bidragit med metadataexpertis och teknisk kompetens men i samråd med Vetenskapsrådet (VR) föreslås att ansvaret för alla innehålls- och urvalsmässiga aspekter ligger hos VR. Projektet medverkar också tillsammans med VR i en nordisk arbetsgrupp som undersöker hur ett samarbete på nordisk nivå kan organiseras med fokus på gemensamt ansvar för internationella publiceringskanaler.

“Den svenska listan” går att nå via en API och den  SPARQL-query som den är baserad på kan modifieras utifrån det egna lärosätets behov.

 

 

13 kommentarer 13 februari, 2015 Tuija Drake

Camilla och Eva - nya i SwePub-projektet

Ambitionen i SwePub-projektet är att involvera och arbeta nära lärosätena. Därför är det roligt att nu få presentera Camilla och Eva som kommer in med sin erfarenheter och kunskaper.

Camilla Smith (till höger på bilden) som kommer närmast från Stockholms universitet, kommer att arbeta med många områden, bland annat register för publiceringskanaler och förvaltningsmodell.eva_camilla

Eva Sejmyr (till vänster på bilden) arbetar på Linköpings universitet och kommer ägna halva sin tid åt tjänsten som nu utvecklas för att göra innehållet så lättillgängligt att det blir ett stöd för bibliometriker och bibliotekarier att utföra sina uppgifter.

Härligt att ha er med i teamet! Välkomna hälsar Tuija, Jürgen och Marja!

5 kommentarer 30 januari, 2015 Marja Haapalainen

SPARQLing i Linköping

Projektgruppen för Vidareutveckling av SwePub tog en tur till Linköpings universitetsbibliotek för att snacka SPARQL fredagen den 16 januari. Projektgruppen ville testa på en skara kollegor på ett universitetsbibliotek med olika kunskaper om programmering, utveckling och publikationsdatabas hur man skulle kunna få djupare förståelse för vad SPARQL är för något och hur SPARQL går att använda för uttag av data. Det kommer att bli ett till testtillfälle vid KTH i början av februari. Efter det kommer projektgruppen samla in feedback och planera hur upplärning av SPARQL kan utföras vid lärosäten runt Sverige. Meningen är att de som arbetar med publikationsdatabaser och forskningsinformation vid lärosäten, oftast bibliotekarier, kan utnyttja SPARQL för att kunna laborera med data, göra uttag av data för kvalitetskontroll och validering samt för enklare analyser oavsett om det finns den typen av kunskaper inom biblioteket.

Det går att lära SPARQL (SPARQL Protocol and RDF Query Language) på egen hand. Det finns webbsidor såsom specifikation för SPARQL av World Wide Web Consortium (W3C) och böcker såsom Learning SPARQL. Det är dock svårt att komma igång, att skriva SPARQL query från början. Därför har SwePub-projektgruppen som mål att skapa underlag för lärosäten att kunna lära sig att göra uttag av data från SwePub Analys på ett enkelt sätt.

I Librisbloggen finns det redan ett par inlägg om hur det går att använda SPARQL för uttag av SwePub-data. Workshopen utgick från att berätta lite grundinformation om SPARQL för att få bättre förståelse för vad det egentligen handlar om. SPARQL är ett RDF-query language (Resource Description Format), semantiskt programspråk för databaser för att kunna hämta och modifiera data som lagras i RDF-format. En SPARQL-fråga består av trippletter: subjekt - predikat - objekt, t.ex. publikation(S) har(P) titel(O).

Förutsättningarna för SPARQL-workshopen var att ha Google Chrome installerad på sin dator och att ha skapat användarkonto hos SwePub Analys SPARQL endpoint och E&Q-verktyget (Explore & Query): http://hp07.libris.kb.se/ExploreAndQuery/AdminPage. Vi började med enklare SPARQL-queries för ta fram underlag för en viss forskare vid ett viss lärosäte med information om titel, outputtyper, innehållsmärkning och publikationsår. I E&Q-verktyget går det att skapa SPARQL-queries genom att klicka sig fram via olika variabler. Man behöver inte ha förkunskap om korrekta sökfraser utan man bygger automatiskt en sökfråga genom att klicka sig vidare från t.ex. SwePub MODS-fält för författare och lägga till andra attributer såsom publikationsår och -typ. Om man är osäker på hur man ska klicka sig vidare, går det att pröva sig fram; det går ju alltid att backa tillbaka. Det går att följa sin query genom att kolla det som graf. Då är det enklare att upptäcka om man har missat något, om vissa attributer inte är länkade till andra.

WS SPARQL LiU ResultatWS SPARQL LiU GrafWS SPARQL LiU QueryWS SPARQL LiU Datamodell

Genom att skapa och spara en query har man tagit fram en API. Om man vill ändra något i queryn, går det lätt att byta ut namn, lärosäte osv. för att få ett annat resultat. Queryn går att spara i valfritt format som CSV-fil t.ex. för att kunna köra den i sitt lokala system för uttag av data.

Vi kollade även hur man kunde skapa en top 25 -lista av publiceringskanaler vid ett visst lärosäte samt ämnesklassningar på nivå 3 dvs. femsiffernivå enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen mot abstract.

Reaktionerna från workshopen var att SPARQL är ett kraftigt men relativt enkelt sätt att göra uttag av data, speciellt inbäddad i E&Q-verktyget där man kunde skapa SPARQL-queries genom att klicka sig vidare samt visualisera sina queries. Det här sättet passar speciellt bra för mindre lärosäten där kompetensen inom programmering och utveckling kan vara svårt att hitta. Det gäller dock att testa vidare för att få djupare förståelse för SPARQL.

Nyfiken och intresserad? Läs tidigare inläggen i Librisbloggen och fråga gärna SwePub-projektgruppen för mer information. Det finns lathund för att använda SPARQL i E&Q-verktyget samt dokumentation för att skapa API utifrån SwePub-data. Lycka till!

4 kommentarer 22 januari, 2015 Tuija Drake

Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub Analys version 1.1

Under mars-december 2014 har projektet Vidareutveckling av SwePub arbetat med att sammanställa praxis för leverans av data till SwePub Analys.

Idag släpps version 1.1 av Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub, samt de tillhörande outputstyperna i Outputs för leverans till SwePub.

12 kommentarer 19 december, 2014 Jessica Lindholm

SwePub Analys och underlag till bibliometriska analyser - två exempel i lägesrapporten

Nu när projektet har kommit halvvägs gör vi en första samlad avstämning av systemet SwePub Analys för att se hur det kan fungera som dataunderlag för bibliometriska analyser i praktiken. Vi gör det i en lägesrapport utifrån frågeställningen:  Hur publiceras svensk forskning inom 'statsvetenskap/juridik' och 'biologi'?

Vi gör denna mätning på nationell nivå mot de kriterier vi har tagit fram inom projektet. Syftet är att synliggöra förutsättningar och problem med att använda SwePub-data som underlag till analyser.

En heltäckande källa är en förutsättning för bra analyser och vi är därför glada över att följande har anslutit: Karolinska Institutet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Handelshögskolan i Stockholm.

Många lärosäten är aktiva på olika sätt med att se över kvaliteten på sitt data, men hur mycket arbete med datakvalitet återstår för att data ska vara tillräckligt valid för att kunna ingå i en analys?

Hur stor andel poster som är klassade inom tex biologi utesluts pga felaktigheter eller saknad data?

Hur stora felmarginaler skapar dubbletter?

Hur mycket citeringsanalys kan man göra?

Vi har arbetat kring konkreta behov av analyser man vill göra inom den av Vetenskapsrådet föreslagna Fokus-modellen (Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige).  Syftet med att använda SwePub Analys som huvudkälla för underlag om forskningsoutput, är att ge en samlad bild av publiceringsvolym och publiceringsprofil för olika forskningsämnen. Publiceringsprofiler visar hur och var man publicerar sin forskning inom respektive forskningsämne.

SwePub Analys har potential att bli ett tungt strategiskt verktyg när svensk forskning är samlad på en plats och det går att göra enhetliga jämförelser baserad på att all forskningsoutput är ämnesklassificerad enligt samma standard.

Följ länkarna för att komma till rapporten och dess bilagor.

SwePub Analys och underlag till bibliometriska analyser: två exempel.
Bilaga 1: Publiceringsprofil för 'statsvetenskap och juridik'
Bilaga 2: Publiceringsprofil för 'biologi' 

 

8 kommentarer 19 december, 2014 Marja Haapalainen

Föregående sida


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler