Verktyg att hantera dubbletter inom SwePub Analys

Dubbletter är något som alla system i alla år har fått hantera. I SwePub finns det dubbletter från olika lärosäten, som en naturlig följd av att alla lägger in publikationer som deras forskare har medverkat i, men även lärosätenas lokala dubbletter. Inom projektet Vidaretuveckling av SwePub har vi tagit fram ett verktyg, Adjudication tool, för att stödja bedömning av dubbletter. För att testa om verktyget fungerar i verkligheten bad vi två lärosäten att prova verktyget på lokala dubbletter. Dessa piloter var Södertörns Högskola och Örebro Universitet.

I visualiseringsverktyget Spotfire finns det en egen score board för dubbletter. Vi har satt algoritmer för dubbletter så att alla potentiella dubblettposter som får över 1,1 vikt i matchningen av identifikatorer, titel, författare och författarantal, publiceringsdatum och källa räknas automatiskt som dubbletter och alla som går under 0,8 räknas automatiskt som icke-dubbletter. Här väger olika faktorer olika, t.ex.ISI-id och DOI har större vikt än ISBN i dubblettmatchningen. Frågan är hur man kan bedöma potentiella dubbletter mellan spannet 0,8 och 1,1, den så kallade gråzonen. Därför har vi tagit fram ett verktyg för att bedöma dubbletter manuellt. Från potentiella dubblettpar i Spotfire finns det länk vidare till dubblettverktyget Adjudication tool där man får upp båda poster för att kunna jämföra och bedöma om de är äkta dubbletter, dubbletter som handlar om samma forskning fast i olika publikationskanaler, eller icke-dubbletter.

Grey zone histogram

Inom Fokus - Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige är det meningen att endast ett uttag av forskningsresultatet lämnas till bedömningspanelerna. Då behöver det bedömas om potentiella dubbletter gäller för samma eller olika forskningsresultat,  “same creative work” eller “different creative work”.

Var går gränsen för “same creative work”?

Båda pilotlärosätena konstaterade att det är svårt att bedöma om publikationerna var baserade på samma forskningsresultat, “same creative work”. Ofta publiceras ett forskningsresultat först som konferensbidrag och efter ett eller två år som artikel. Under dessa åren har det förmodligen skett en del processerande av arbetet. Om man inte jämför själva texterna är det svårt att bedöma hur mycket förändringar har skett under tiden mellan två publikationer. Oftast har man inte tillgång till ett konferensbidrag utan då behöver man fråga forskaren. En abstract kan vara till hjälp men två lika abstract i två olika publikationer garanterar inte att det är lika med “same creative work”.

När är två publikationer så pass olika att de kan betraktas som två olika verk? Båda testbiblioteken efterfrågade tydliga riktlinjer från Vetenskapsrådets håll om vad som är “same creative work”. Ska man utgå från t.ex. samma publikationstyp eller år? Det skulle också underlätta att veta vilka publikationstyper inom vissa ämnen som gäller för medräkningen i uttagen för bedömningspaneler så att man vet var man ska lägga sitt krut.

Utan tydliga instruktioner känns det obekvämt för dem som arbetar med kvalitetssäkringen av forskningsinformation att bedöma “same creative work” med kännedomen att det kommer att påverka resursfördelningen. Individuellt gjorda bedömningar utan tydliga instruktioner kan dessutom leda till ojämna uttag beroende på vem som har gjort bedömningen. Annars är det lätt att den ena granskares bedömning skiljer sig från den andras eftersom det i de flesta fall inte finns säker vetskap om två publikationer är lika.

Adjudication tool

Dubbleringsfaktorer

Det finns några faktorer som lätt bidrar till att poster fastnar i dubblettkontrollen. En är identifikator, oftast ISBN, som felaktigt har registrerats på det enskilda bidragets nivå och inte på värdpublikationens nivå. Detta görs i syfte för att öka tillgång men i dubbletthanteringen har det motsatt påverkan. Det bör finnas möjlighet i de lokala systemen att i stället markera ISBN för det relaterade verket i dessa fall, som det beskrivs i formatspecifikationerna för SwePub MODS (kapitlen 4 & 17 i versionen 2.5). Det ska även slås fast i de nationella riktlinjerna för dataleverens till SwePub Analys.

Det är inte heller ovanligt att felaktigt inmatad information orsakar dubbletter som t.ex. manuellt inmatade identifikatorer. Den mänskliga faktorn är ett faktum som vi måste vara medvetna om. Även maskinella importer skapar dubbletter om det inte vid import uppmärksammas poster som redan finns manuellt inmatade men utan identifikatorer såsom ISI och DOI.

En annan faktor som ökar risk för dubbletter är att samma verk läggs in som två olika publikationstyper. Den ena har lagts in som konferensbidrag i proceedings medan den andra har lagts in som kapitel i bok. Där gäller det att hålla koll på vad som är korrekt publikationstyp i sammanhanget. Ibland kan en proceeding till exempel innehålla både konferensbidrag och kapitlar i boken så det kan krävas att fråga forskaren vad som är fallet med hens verk.

Pröva på!

Testlärosätena var nöjda med att upptäcka äkta dubbletter med hjälp av dubblettverktyget. Att bedöma två poster som dubbletter i SwePub:s dubblettverktyg orsakar dock ingen automatisk ihopslagning, varken i SwePub eller lokalt, utan resulterar enbart till att äkta dubbletter hamnar på en “blacklist”, icke-dubbletter på en “whitelist” och dubbletter med samma forskning fast i olika kanaler hamnar på både och. Det påverkar alltså enbart uttagen för analyser. Inga poster försvinner och inga poster slås ihop. Vill man göra åtgärder lokalt, finns det API för att få lista på sina dubbletter.

Vi vill tacka Södertörn och Örebro för att ni ställde upp som piloter! Vi fick värdefull information till  underlaget om behovet av definition av “creative work” som vi tog fram till Vetenskapsrådet. Om fler vill pröva på dubblettverktyget, finns det instruktioner och en egen score board för DuplicateExploreMatches. För dem som vill börja med ett mindre antal dubbletter har vi skapat ett bokmärke där vi har begränsat dubbletterna att gälla lokala sakkuniggranskade publikationer fr.o.m. 2012.

6 kommentarer 31 oktober, 2014 Tuija Drake

Mötesplats IFFIS

IFFIS, Infrastruktur för forskningsinformation i Sverige, samlade 225 deltagare från ca 50 olika lärosäten och myndigheter för en första konferens på Sheraton i Stockholm den 21 oktober 2014. Det blev en mycket lyckad dag!
IFFIS14 021IFFIS14 080IFFIS14 093IFFIS14 105IFFIS14 016IFFIS14 030

 

 

 

 

 

 

 

IFFIS som mötesplats  fyllde sitt syfte. Deltagarna behövde träffas och utbyta erfarenheter och jämföra arbetssätt. Många deltagare uttryckte just fördelen med att konferensen lockat många olika yrkeskategorier. Man uppskattade att kunna prata direkt med folk som är ansvariga för system, projekt och verksamheter och en person menade att  ”det kändes som att man kunde vara med och påverka”.

De två inbjudna brittiska talarna, Rachel Curwen från University of York och Catherine Grout från JISC i London, berättade inspirerande om utmaningar med att få alla olika användare att verkligen använda systemen och hur man kan kooordinera forskningsinformation på ett nationellt plan.

Eftermiddagen öppnade upp för fritt mingel och diskuterande i en open space miljö. De två SwePub-stationerna var välbesökta och projektgruppen Vidareutveckling av SwePub fick många frågor. Även till de andra stationerna strömmade de folk som tog chansen att påverka och komma med synpunkter.

Presentationerna och programmet finns här!

Konferensens moderator Eva Krutmeijer har skrivit en längre sammanfattning av IFFIS. Läs den gärna på KB.se.

5 kommentarer 29 oktober, 2014 Marja Haapalainen

Katalogprojektet i slutspurt

Fokus i katalogiseringsprojektet är nu att få formuläret i katalogiseringsverktyget att fungera för flera materialtyper. Under våren undersökte vi katalogiseringsflödet för monografier och gick under tidig höst vidare med seriella publikationer. Detta arbetssätt var dock för långsamt för att vi skulle hinna få ett formulär som fungerar för flera materialtyper färdigt före driftsättning i januari.

Vår strategi har därför ändrats och vi har lagt upp alla tänkbara fält i formuläret utan att ägna tid åt layout eftersom den inbördes ordningen ändras hela tiden. Det formulär ni nu möts av är därför en helt lodrätt uppsättning fält som ännu inte är inordnade i någon funktionell layout.

För att skapa ett lättarbetat formulär har vi lagt ner mycket arbete på att skapa mönster för hantering, tex stänga, ta bort och  lägga till fält. När vi får ordning på datat och på bakomliggande mönster kommer vi att inordna formuläret i en bra layout.

För att kunna lämna Marc21 som lagringsformat har Marc-datat mappats till den nya  datastrukturen JSON-LD. En mycket viktig del i formatmappningen är återkonverteringen till Marc21 eftersom vi under överskådlig tid kommer att vara bundna av att både kunna ta emot, och att leverera data som Marc21. Återkonverteringsarbetet är ännu inte klart, men för att visa vart vi är på väg har vi nu implementerat en första version av förhandsgranskning av posterna i Marc21.

I backend har vi introducerat Apache Camel som vi använder för att hantera flödet av data mellan de olika komponenterna – lagring, fulltextindex och triplestore. Vi lägger mycket tid på att hitta rätta lösningar och förutsättningar för att snabbt kunna importera och bearbeta stora mängder data.

Vi slipar också på detaljerna kring hur vi ska kunna koppla samman LibrisXL med det gamla systemet, så att vi under en period kan samköra dem. Detaljerna innefattar hur XL ska leverera uppdaterat data till det gamla systemet och på vilket sätt XL ska ta emot uppdateringar. När vi driftsätter Libris XL och katalogiseringsverktyget i en första version kommer det att finnas en hel del att fortsätta utveckla. Det innebär att katalogiseringsverktyget inte kommer att täcka det fullständiga katalogiseringsbehovet. Specialmaterial kommer fortsatt att kunna katalogiseras i Voyager tills dess att vi har täckt upp även för detta.

Vi har också påbörjat arbete med autenticering och auktorisering av användare, både mot backend och katalogklient.

Följ utvecklingen i betan: http://kat.libris.kb.se/

2 kommentarer 29 oktober, 2014 Harriet Aagaard

E-böcker är ett populärt ämne

Det diskuteras flitigt kring vårt uppdrag att förmedla e-böcker via Libris, både internt på KB och externt i biblioteksvärlden. Här tänkte jag gå igenom några olika scenarier för realisering av förmedling av e-böcker via Libris.

Scenario 1:

Låntagarna kan söka bland alla förlags e-böcker via en gemensam nationell site, där utlåning sker direkt via KBs/ett nationellt lånekort. Det här scenariot förutsätter dels ett avtal mellan förlagen och SKL för att KB ska få tillgång till e-böckerna och dels en överenskommelse generellt mellan biblioteken att en central portal är den bästa lösningen för låntagarna.

Scenario 2:

Urvals-/inköpsprocessen till den lokala katalogen görs via en nationell portal (i stället för Atingo, Elib eller annan kommersiell systemleverantör) som utvecklas och underhålls av Libris och där alla titlar från alla förlag samlas. Det här scenariot kräver, liksom scenario 1 avtal med förlagen för att kunna realiseras. Det finns rimligtvis även konkurrensaspekter att ta ställning till. Eventuellt genomförande behöver föregås av analys av bibliotekens befintliga administrativa processer, liksom undersökning av biblioteks behov i form av stöd för att kunna göra relevant urval.

Scenario 3:

Det finns möjlighet att välja bland upphovsrättsligt obegränsade e-böcker (äldre digitaliserade titlar) via en e-hubb för fritt material som utvecklas av Libris, för urval av titlar och skapande av beståndsposter för integration i lokal katalog. Libris hostar fria e-böcker och tillhandahåller öppna api-er för direktåtkomst via länkar i lokalt katalogsystem.

Scenario 4:

Låntagarna får tillgång till äldre upphovsrättsligt fria e-böcker (som digitaliserats av KB och andra bibliotek, inkl. andra fria källor som t ex Litteraturbanken) direkt via en nationell site som utvecklas av Libris. Målsättningen är att allt fritt material samlas på en site där texterna blir fulltext-sökbara. Antalet datakällor och tillgängliga titlar växer successivt.

Scenario 5:

KB/Libris tillhandahåller äldre upphovsrättsligt obegränsade e-böcker (som digitaliserats av KB och andra bibliotek, inkl. andra fria källor som t ex Litteraturbanken) via en befintlig ebok-plattform för integration i lokal katalog.

Inom det aktuella uppdraget har vi valt att gå vidare med att utveckla det datalager som ligger till grund för scenario 3 och 4 + en söksite enligt scenario 4. Vi fortsätter också att undersöka möjligheterna/behov av scenario 5.

Det utvecklingsarbete som vi har påbörjat har en arkitektur som består av tre delar: en integrationsapplikation/data-lager, ett api-lager och ett front-/webbapplikationslager. Samma integrations- och api-lager ligger till grund för både scenario 3 och 4. Det här är början på ett centralt index där det blir möjligt att söka i fulltexter bland alla fria titlar i framtiden! Det här möjliggör textanalys och hel del annat intressant som biblioteken kommer att kunna ta del av.

Som en del av uppdraget genomför vi enkäter med Libris-bibliotek. Det underlaget kan vi sedan använda för att avgöra fortsatt riktning, ska vi utveckla en site för urval av fria titlar som en del av ett fortsatt uppdrag? Vi kommer också att arbeta med användartester där vi tittar närmare på interaktionen med materialet, hur fungerar läsning i webbläsaren, navigering, förhållande mellan bild och text och annat spännande!

Fortsättning följer…

7 kommentarer 23 oktober, 2014 Katarina Stempel

Minnesanteckningar från senaste mötet i Libris styrgrupp 5 september 2014

Nu finns minnesanteckningarna från senaste mötet i styrgruppen för Libris nationella infrastruktur publicerade:

http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/styrgrupp-libris/Minnesanteckningar/Styrgrupp-Libris-nationella-infrastruktur-5-september-2014/

Kommentera 21 oktober, 2014 Maria Kadesjö

Elib, Atingo och e-böcker via Libris Förvärvsrutin

Från och med vecka 43 kommer även Elib - liksom tidigare bland annat Atingo/Publit - att kunna leverera katalogposter för e-böcker och digitala ljudböcker via Libris Förvärvsrutin.

Detta innebär att de Librisbibliotek som är Elibkunder automatiskt kan få katalogposter med biblioteksbestånd överförda till Libris och därifrån hämta hem posterna till sina lokala system. Rutinen är utformad att känna av när den beställda e-boken inte längre är tillgänglig. Kataloginformationen berikas också med bland annat koder för barn- och skönlitteratur och SAB-baserade hyllsigna. Det kan dröja några veckor innan denna berikning slår igenom helt.

De Librisbibliotek som är Elibkunder ska kontakta Libris Kundservice (libris@kb.se) för att ansluta till förvärvsrutinen. Vi behöver följande uppgifter:

  • bibliotekets namn och Librissigel,
  • bibliotekets ServiceID [1] i Elibs nya plattform/modell, samt
  • e-postadress för utskick av meddelande i samband med inmatchning/inläsning i Libris.

[1]. Ni hittar ert SeviceID genom att logga in på admin.elib.se. Gå in på fliken ”Bibliotek (ny)” och sedan menyn ”Inställningar”. Där finns ett fält som heter ServiceID och det består av fyra siffror. ID:et visas också i slutet av webbadressen när ni klickat in er på en meny sl=XXXX, där XXXX är ID:et. Observera att det inte finns någon Libriskoppling till Elibs gamla plattform/modell.

Atingokunder ansluter liksom tidigare via webbformulär.

De beståndsposter som skapas innehåller information om såväl distributör (Elib resp. Atingo) som tillgänglighet.

Uppgift om distributör kan i det lokala systemet användas för att ange hur kataloginformationen ska kopplas till åtkomst från rätt leverantör (exempel: 024 7_ #a [medieid] #2 Distributör: Elib). Metoden innebär dessutom att det i bibliotekets beståndspost framgår om man har e-boken både från Elib och från Atingo.

Beståndsposterna speglar också om en tidigare beställd titel inte längre är tillgänglig (exempel: 852 __ $h Ej tillgänglig) #x deleted). Koden ”deleted” kan då användas för att i Libris webbsök och det lokala systemet undertrycka publik visning.

Katalogposterna beräknas också successivt kunna berikas med såväl koder för barn- och skönlitteratur som hyllsigna. Denna information genereras automatiskt utifrån de kategorikoder (BIC resp. Thema) som finns i det metadata som hämtas från distributörerna.

Vi ser fram emot att kunna testa Libris Förvärvsrutin för Elib tillsammans med ett första Librisbibliotek.

11 kommentarer 16 oktober, 2014 Christer

Namngivningstävling

namngivning_swepub_analysÄr du bra på att hitta på namn? Vi skapar ett datalager och API för uttag av data om svensk forskning för analys.

Nu behöver vi hjälp med att döpa systemet som går under arbetsnamnet SwePub Analys.

Skicka ditt namnförslag med motivering till jessica.lindholm[at]mah.se, senast 28/11. En finfin present utlovas till det vinnande förslaget!

Kommentera 16 oktober, 2014 Jessica Lindholm

KB rekryterar utvecklare!

KB står inför flera spännande uppdrag och behöver förstärka våra team med engagerade och drivna utvecklare.

Läs om hur vi arbetar:
Vårt arbetssätt

Projekt som vi arbetar med just nu:
Höja datakvalitet för forskningsdata
Tillgängliggöra svenska dagstidningar
Ta fram ny systemarkitektur baserad på länkade data
Effektivisera katalogisering

Några av de tjänster vi utvecklar:
Svenska dagstidningar
SMDB
LIBRIS

Några av de hack vi deltagit i:
Länkade öppna data
Hack ‘n’ Slash
ArkHack 2.0

Låter det intressant? Skicka in din ansökan här!

12 kommentarer 6 oktober, 2014 Johanna Olander

Maximera inlärning och kreativitet och bygg innovativa lösningar

Ni märker säkert av den snabba förändringstakten i samhället varje dag, framförallt när det rör digitala tjänster och plattformar. Vi behöver agera allt snabbare för att stå oss i konkurrensen med andra aktörer och få ut meningsfulla tjänster till våra användare. Gårdagens antaganden fungerar inte längre när vi pratar om design och utveckling, eftersom mjukvara är föränderlig. Den behöver uppdateras och förändras hela tiden för att hålla måttet. Man behöver pusha små bitar till människor varje dag. Ta små risker, rulla ut och lära sig snabbt.

Det ändrar sättet hur vi ser på saker och hur vi behöver arbeta för att möta den allt snabbare förändringstakten. Det har vi tagit fasta på. Vi har inspirerats av Jeff Gothelf och Lean UX och påbörjat vår förändringsresa i hur vi maximerar inlärning och kreativitet och bygger innovation. Det är tre saker vi framförallt vill lyfta fram som kärnan i vårt arbetssätt:

  • Tvärfunktionella självorganiserade team
  • Ta små risker
  • Tydlig definition av framgång

Tvärfunktionella självorganiserade team
Vi har sedan länge arbetat i tvärfunktionella självförsörjande team för att undvika silotänk och inneffektiva arbetssätt där man överlämnar uppgifter (beställningar) till varandra. Istället har vi valt att lyfta fram kollaboration genom att arbeta i t ex designstudios med den kompetens som behövs för att ta fram en produkt, dvs ämnesexperter, UX:are, grafiska designers, projektledare, utvecklare och kommunikatörer jobbar alla tillsammans med att ta fram vision och skisser på hur användarupplevelsen ska se ut. Det har visat sig väldigt effektivt eftersom hela teamet känner till uppgiften och tar gemensamt ansvar för att lösa den. Teamet väljer själva process och verktyg som passar för ändamålet, eftersom olika projekt har olika förutsättningar. Att arbeta i självorganiserade team skapar engagemang och en stark vilja att på kort tid ta fram tjänster som fungerar för användaren.

Ta små risker
Tidigare baserades vår designprocess på traditionell UX, dvs research - idégenerering - utvärdering, men nu har vi börjat testa processen för Lean UX som utgår från bygga - mäta - lära. Vi experimenterar oss fram, tar små risker, rullar ut och lär oss snabbt. En av metoderna vi arbetar med är MVP (minimal viable product), det har visat sig vara en effektiv metod för att få ut värdefulla tjänster snabbt. Idén är att utifrån minsta möjliga ansträngning ta fram något värdefullt och testbart för användaren, dra lärdomar om deras beteende och därefter iterera på nytt. Läs gärna om hur vi experimenterar i visningsgränssnitt för digitala dagstidningar och Swepub. Vi jobbar aktivt med att ha en kultur som ser misslyckandet som en lärdom.

Tydlig definition av framgång
Det finns två olika sätt att se på hur uppgiften tar sig till teamet. Antingen top-down då ledare eller kravställare definierar vad som ska byggas, eller bottom-up då teamet formulerar lösningsförslag på den effekt som ska uppnås. Det senare alternativet skapar engagemang och en vilja att lösa något. Det handlar alltså om att ge teamet ett problem att lösa inte en lösning att implementera (tex öka antalet utlån, minska antalet besökare på biblioteket), dvs en tydlig definition av framgång. Det ger teamet möjlighet att tänka själv, skapar engagemang och energi och snabbar upp utvecklingstakten. Själva kärnan i innovationen är teamet.

Vad blir förändringen?
Förändringen påverkar team, kravställare, bibliotek och ger meningsfulla tjänster för användare. Teamen blir mer självständiga och tar ansvar för att uppnå en effekt istället för en lösning. Arbetssättet med MVP som metod innebär att vi i större utsträckning kommer kunna komma ut och utveckla tjänster tillsammans med biblioteken, eftersom utvecklingsarbetet sker i korta cykler. Kravställare och bibliotek kan därmed involveras i teamen och delta aktivt i utvecklingen. Vi ser till att det vi levererar ger värde för användaren genom att vi rullar ut och lär oss snabbt.

Vi är i början av vår förändringsresa och testar oss fram hela tiden. Arbetet stannar såklart inte här, utan processen utvecklas kontinuerligt för att kunna svara mot omvärldens behov. Om ni vill veta mer om vårat arbetssätt är ni välkomna att delta på workshopen: Bygga - mäta - lära! Designa en bakelse på en förmiddag på Libris inspirationsdagar!
DSC_0007_medium

8 kommentarer 1 oktober, 2014 Johanna Olander

Vi tar med e-boken på Bok och Bibliotek 2014

Bild från invigningen av Bok och Bibliotek 2014

Bild från invigningen av Bok och Bibliotek 2014

Att tillgängliggöra e-böcker via Libris

Under vår presentation  under Bokmässan tar Maria Hedenström, avdelningschef på KB, och jag tillfället i akt att berätta om e-boksuppdraget som vi fått från Kulturdepartementet.

Vi gör det i Frågor&Svar-stil:

Vad är en e-bok?
En e-bok är en ett format av en bok som kan läsas på en skärm. T ex en dator, läsplatta eller smart mobil. En e-bok räknas dock inte som bok rent juridiskt, utan som tjänst eller licens. Vilket i sin tur innebär att man inte äger en e-bok. Man får inte göra vad man vill med den. Är den lånad försvinner den efter lånetiden. Är den köpt finns kvar där man laddat ner den, men kan varken säljas eller skänkas.

Vad är det för typ av uppdrag KB har fått för e-boken?
KB har fått i uppdrag av Kulturdepartementet att inleda en försöksverksamhet med att till-gängliggöra e-böcker via Libris till det allmänna biblioteksväsendet. Vi ska redovisa uppdraget 22/2 2015.

Processkarta e-boksflöde, Bild Katarina Stempel

Processkarta e-boksflöde, Bild Katarina Stempel

Vilka leverantörer tänker man ansluta?
För att inom givna ramar och tidspann testa uppdragets innehåll hela vägen arbetar vi med den fritt tillgängliga e-litteraturen. Då föll valet på Litteraturbanken, och vi har glädjande fått OK från dem att använda några av deras e-böcker i testen.

Har det någon betydelse om man är ett Librisregistrerande bibliotek för den funktionalitet som KB utvecklar?
Egentligen inte, men vi tror att det rent flödestekniskt skulle förenklas av att man är bibliotek som registrerar i Libris. Vilket är orsaken till att vi framför allt kommer att vända oss till Librisregistrerande bibliotek för användar- och biblioteks-tester inom uppdraget.

Vad kommer detta att innebära för biblioteksbesökarna?
För biblioteksbesökarna kommer det att innebära att de kan söka och låna en e-bok direkt via sitt lokala bibliotek utan att behöva omdirigeras bort till andra webbtjänster. Samtidigt har besökaren chans att se vilka andra format viss bok finns i på sitt bibliotek.

Vad kommer det att kosta för ett folkbibliotek?
Den teknik KB utvecklar och tillhandahåller kostar ingenting för den som använder den. Om vi får fortsatt finansiering att utveckla en teknisk plattform för tillgängliggörande av e-böcker kommer folkbiblioteken kunna ta del av den utan kostnad.

Finns det något samarbete med SKL i licensieringsfrågan för folkbiblioteken?
Det finns kanske mer parallell verksamhet än samarbete. På KB jobbar vi på med försöksverksamheten. SKL, som har en mycket viktig roll, jobbar med förhandlingar i licensfrågan för folkbiblioteken. Rent tekniskt måste dessa inte bakas ihop just nu. Däremot träffas vi, informerar varandra, och följer varandras arbete. Våra testbibliotek till försöksverksamheten ingår t ex i SKL’s referensgrupp i e-boksfrågan.

Finns det något samarbete med andra aktörer?
Ja, vi samarbetar med andra aktörer. Och det är framför allt distributörer/metadataägare, med information in i vår processkarta, vi samarbetar med å ena sidan. Och vi samarbetar även med kontakter vi behöver i andra änden av processkartan, d v s testbiblioteken. Om uppdraget får växa kommer samarbeten att naturligt behöva berikas. Vi träffar kollegor från Publit, Litteraturbanken, Malmö stadsbibliotek, Atingo, Elib m fl. Det finns många att lyssna på och som visat stort intresse. Naturligt nog tycker många som vi, att en nationell samlad ingång med öppen metadata och hantering är det bästa för framtida e-bokssverige.

Vad händer efter projekttiden?
Vi ska återrapportera till Kulturdepartementet. Förväntan och den mest naturliga riktningen är att KB tilldelas medel för att föra in e-bokshanteringen i reguljär verksamhet. Det är KB som har det övergripande uppdraget idag och det är precis där det hör hemma.

Hur ser de möjliga framtidsscenarierna ut?
Vi ser ett scenario där vi kan erbjuda en One-Stop-Shop för e-böcker. Där folkbibliotek (precis som planeras i testen) kan söka e-böcker, ta hem information, metadata och poster för att hantera sitt urval på liknande sätt som övrig mediehantering. Själva lånet ska också kunna göras här.

E-bokens ljusa framsida och praktiska baksida

Från KB fick vi även möjlighet att delta i en paneldiskussion om e-boken under Bokmässan. Medverkade gjorde: Ann Steiner, Kristina Ahlinder, Katarina Dorbell och jag.
I min initiala presentation nämnde jag, utöver att jag är e-bokssamordnare på KB

  • att jag har ett förflutet som chef för såväl folkbibliotek som forskningsbibliotek, vilket också inkluderar ansvar för mediebudgetar
  • att uppdraget innebär att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via Libris till det allmänna biblioteksväsendet
  • att vår förhoppning är att folkbiblioteken med bättre tillgång till e-böcker ska kunna arbeta effektivare med läsfrämjande verksamhet

Man kan se hela inslaget i efterhand här:

http://urplay.se/Produkter/185141-UR-Samtiden-Bokmassan-2014-E-bokens-fram-och-baksida?play_category=f%C3%B6rel%C3%A4sningar+och+debatt

3 kommentarer 30 september, 2014 Gunnel Stjernvall

Föregående sida


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler