E-böcker är ett populärt ämne

Det diskuteras flitigt kring vårt uppdrag att förmedla e-böcker via Libris, både internt på KB och externt i biblioteksvärlden. Här tänkte jag gå igenom några olika scenarier för realisering av förmedling av e-böcker via Libris.

Scenario 1:

Låntagarna kan söka bland alla förlags e-böcker via en gemensam nationell site, där utlåning sker direkt via KBs/ett nationellt lånekort. Det här scenariot förutsätter dels ett avtal mellan förlagen och SKL för att KB ska få tillgång till e-böckerna och dels en överenskommelse generellt mellan biblioteken att en central portal är den bästa lösningen för låntagarna.

Scenario 2:

Urvals-/inköpsprocessen till den lokala katalogen görs via en nationell portal (i stället för Atingo, Elib eller annan kommersiell systemleverantör) som utvecklas och underhålls av Libris och där alla titlar från alla förlag samlas. Det här scenariot kräver, liksom scenario 1 avtal med förlagen för att kunna realiseras. Det finns rimligtvis även konkurrensaspekter att ta ställning till. Eventuellt genomförande behöver föregås av analys av bibliotekens befintliga administrativa processer, liksom undersökning av biblioteks behov i form av stöd för att kunna göra relevant urval.

Scenario 3:

Det finns möjlighet att välja bland upphovsrättsligt obegränsade e-böcker (äldre digitaliserade titlar) via en e-hubb för fritt material som utvecklas av Libris, för urval av titlar och skapande av beståndsposter för integration i lokal katalog. Libris hostar fria e-böcker och tillhandahåller öppna api-er för direktåtkomst via länkar i lokalt katalogsystem.

Scenario 4:

Låntagarna får tillgång till äldre upphovsrättsligt fria e-böcker (som digitaliserats av KB och andra bibliotek, inkl. andra fria källor som t ex Litteraturbanken) direkt via en nationell site som utvecklas av Libris. Målsättningen är att allt fritt material samlas på en site där texterna blir fulltext-sökbara. Antalet datakällor och tillgängliga titlar växer successivt.

Scenario 5:

KB/Libris tillhandahåller äldre upphovsrättsligt obegränsade e-böcker (som digitaliserats av KB och andra bibliotek, inkl. andra fria källor som t ex Litteraturbanken) via en befintlig ebok-plattform för integration i lokal katalog.

Inom det aktuella uppdraget har vi valt att gå vidare med att utveckla det datalager som ligger till grund för scenario 3 och 4 + en söksite enligt scenario 4. Vi fortsätter också att undersöka möjligheterna/behov av scenario 5.

Det utvecklingsarbete som vi har påbörjat har en arkitektur som består av tre delar: en integrationsapplikation/data-lager, ett api-lager och ett front-/webbapplikationslager. Samma integrations- och api-lager ligger till grund för både scenario 3 och 4. Det här är början på ett centralt index där det blir möjligt att söka i fulltexter bland alla fria titlar i framtiden! Det här möjliggör textanalys och hel del annat intressant som biblioteken kommer att kunna ta del av.

Som en del av uppdraget genomför vi enkäter med Libris-bibliotek. Det underlaget kan vi sedan använda för att avgöra fortsatt riktning, ska vi utveckla en site för urval av fria titlar som en del av ett fortsatt uppdrag? Vi kommer också att arbeta med användartester där vi tittar närmare på interaktionen med materialet, hur fungerar läsning i webbläsaren, navigering, förhållande mellan bild och text och annat spännande!

Fortsättning följer…

4 kommentarer 23 oktober, 2014 Katarina Stempel

Minnesanteckningar från senaste mötet i Libris styrgrupp 5 september 2014

Nu finns minnesanteckningarna från senaste mötet i styrgruppen för Libris nationella infrastruktur publicerade:

http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/styrgrupp-libris/Minnesanteckningar/Styrgrupp-Libris-nationella-infrastruktur-5-september-2014/

Kommentera 21 oktober, 2014 Maria Kadesjö

Elib, Atingo och e-böcker via Libris Förvärvsrutin

Från och med vecka 43 kommer även Elib - liksom tidigare bland annat Atingo/Publit - att kunna leverera katalogposter för e-böcker och digitala ljudböcker via Libris Förvärvsrutin.

Detta innebär att de Librisbibliotek som är Elibkunder automatiskt kan få katalogposter med biblioteksbestånd överförda till Libris och därifrån hämta hem posterna till sina lokala system. Rutinen är utformad att känna av när den beställda e-boken inte längre är tillgänglig. Kataloginformationen berikas också med bland annat koder för barn- och skönlitteratur och SAB-baserade hyllsigna. Det kan dröja några veckor innan denna berikning slår igenom helt.

De Librisbibliotek som är Elibkunder ska kontakta Libris Kundservice (libris@kb.se) för att ansluta till förvärvsrutinen. Vi behöver följande uppgifter:

  • bibliotekets namn och Librissigel,
  • bibliotekets ServiceID [1] i Elibs nya plattform/modell, samt
  • e-postadress för utskick av meddelande i samband med inmatchning/inläsning i Libris.

[1]. Ni hittar ert SeviceID genom att logga in på admin.elib.se. Gå in på fliken ”Bibliotek (ny)” och sedan menyn ”Inställningar”. Där finns ett fält som heter ServiceID och det består av fyra siffror. ID:et visas också i slutet av webbadressen när ni klickat in er på en meny sl=XXXX, där XXXX är ID:et. Observera att det inte finns någon Libriskoppling till Elibs gamla plattform/modell.

Atingokunder ansluter liksom tidigare via webbformulär.

De beståndsposter som skapas innehåller information om såväl distributör (Elib resp. Atingo) som tillgänglighet.

Uppgift om distributör kan i det lokala systemet användas för att ange hur kataloginformationen ska kopplas till åtkomst från rätt leverantör (exempel: 024 7_ #a [medieid] #2 Distributör: Elib). Metoden innebär dessutom att det i bibliotekets beståndspost framgår om man har e-boken både från Elib och från Atingo.

Beståndsposterna speglar också om en tidigare beställd titel inte längre är tillgänglig (exempel: 852 __ $h Ej tillgänglig) #x deleted). Koden ”deleted” kan då användas för att i Libris webbsök och det lokala systemet undertrycka publik visning.

Katalogposterna beräknas också successivt kunna berikas med såväl koder för barn- och skönlitteratur som hyllsigna. Denna information genereras automatiskt utifrån de kategorikoder (BIC resp. Thema) som finns i det metadata som hämtas från distributörerna.

Vi ser fram emot att kunna testa Libris Förvärvsrutin för Elib tillsammans med ett första Librisbibliotek.

10 kommentarer 16 oktober, 2014 Christer

Namngivningstävling

namngivning_swepub_analysÄr du bra på att hitta på namn? Vi skapar ett datalager och API för uttag av data om svensk forskning för analys.

Nu behöver vi hjälp med att döpa systemet som går under arbetsnamnet SwePub Analys.

Skicka ditt namnförslag med motivering till jessica.lindholm[at]mah.se, senast 28/11. En finfin present utlovas till det vinnande förslaget!

Kommentera 16 oktober, 2014 Jessica Lindholm

KB rekryterar utvecklare!

KB står inför flera spännande uppdrag och behöver förstärka våra team med engagerade och drivna utvecklare.

Läs om hur vi arbetar:
Vårt arbetssätt

Projekt som vi arbetar med just nu:
Höja datakvalitet för forskningsdata
Tillgängliggöra svenska dagstidningar
Ta fram ny systemarkitektur baserad på länkade data
Effektivisera katalogisering

Några av de tjänster vi utvecklar:
Svenska dagstidningar
SMDB
LIBRIS

Några av de hack vi deltagit i:
Länkade öppna data
Hack ‘n’ Slash
ArkHack 2.0

Låter det intressant? Skicka in din ansökan här!

12 kommentarer 6 oktober, 2014 Johanna Olander

Maximera inlärning och kreativitet och bygg innovativa lösningar

Ni märker säkert av den snabba förändringstakten i samhället varje dag, framförallt när det rör digitala tjänster och plattformar. Vi behöver agera allt snabbare för att stå oss i konkurrensen med andra aktörer och få ut meningsfulla tjänster till våra användare. Gårdagens antaganden fungerar inte längre när vi pratar om design och utveckling, eftersom mjukvara är föränderlig. Den behöver uppdateras och förändras hela tiden för att hålla måttet. Man behöver pusha små bitar till människor varje dag. Ta små risker, rulla ut och lära sig snabbt.

Det ändrar sättet hur vi ser på saker och hur vi behöver arbeta för att möta den allt snabbare förändringstakten. Det har vi tagit fasta på. Vi har inspirerats av Jeff Gothelf och Lean UX och påbörjat vår förändringsresa i hur vi maximerar inlärning och kreativitet och bygger innovation. Det är tre saker vi framförallt vill lyfta fram som kärnan i vårt arbetssätt:

  • Tvärfunktionella självorganiserade team
  • Ta små risker
  • Tydlig definition av framgång

Tvärfunktionella självorganiserade team
Vi har sedan länge arbetat i tvärfunktionella självförsörjande team för att undvika silotänk och inneffektiva arbetssätt där man överlämnar uppgifter (beställningar) till varandra. Istället har vi valt att lyfta fram kollaboration genom att arbeta i t ex designstudios med den kompetens som behövs för att ta fram en produkt, dvs ämnesexperter, UX:are, grafiska designers, projektledare, utvecklare och kommunikatörer jobbar alla tillsammans med att ta fram vision och skisser på hur användarupplevelsen ska se ut. Det har visat sig väldigt effektivt eftersom hela teamet känner till uppgiften och tar gemensamt ansvar för att lösa den. Teamet väljer själva process och verktyg som passar för ändamålet, eftersom olika projekt har olika förutsättningar. Att arbeta i självorganiserade team skapar engagemang och en stark vilja att på kort tid ta fram tjänster som fungerar för användaren.

Ta små risker
Tidigare baserades vår designprocess på traditionell UX, dvs research - idégenerering - utvärdering, men nu har vi börjat testa processen för Lean UX som utgår från bygga - mäta - lära. Vi experimenterar oss fram, tar små risker, rullar ut och lär oss snabbt. En av metoderna vi arbetar med är MVP (minimal viable product), det har visat sig vara en effektiv metod för att få ut värdefulla tjänster snabbt. Idén är att utifrån minsta möjliga ansträngning ta fram något värdefullt och testbart för användaren, dra lärdomar om deras beteende och därefter iterera på nytt. Läs gärna om hur vi experimenterar i visningsgränssnitt för digitala dagstidningar och Swepub. Vi jobbar aktivt med att ha en kultur som ser misslyckandet som en lärdom.

Tydlig definition av framgång
Det finns två olika sätt att se på hur uppgiften tar sig till teamet. Antingen top-down då ledare eller kravställare definierar vad som ska byggas, eller bottom-up då teamet formulerar lösningsförslag på den effekt som ska uppnås. Det senare alternativet skapar engagemang och en vilja att lösa något. Det handlar alltså om att ge teamet ett problem att lösa inte en lösning att implementera (tex öka antalet utlån, minska antalet besökare på biblioteket), dvs en tydlig definition av framgång. Det ger teamet möjlighet att tänka själv, skapar engagemang och energi och snabbar upp utvecklingstakten. Själva kärnan i innovationen är teamet.

Vad blir förändringen?
Förändringen påverkar team, kravställare, bibliotek och ger meningsfulla tjänster för användare. Teamen blir mer självständiga och tar ansvar för att uppnå en effekt istället för en lösning. Arbetssättet med MVP som metod innebär att vi i större utsträckning kommer kunna komma ut och utveckla tjänster tillsammans med biblioteken, eftersom utvecklingsarbetet sker i korta cykler. Kravställare och bibliotek kan därmed involveras i teamen och delta aktivt i utvecklingen. Vi ser till att det vi levererar ger värde för användaren genom att vi rullar ut och lär oss snabbt.

Vi är i början av vår förändringsresa och testar oss fram hela tiden. Arbetet stannar såklart inte här, utan processen utvecklas kontinuerligt för att kunna svara mot omvärldens behov. Om ni vill veta mer om vårat arbetssätt är ni välkomna att delta på workshopen: Bygga - mäta - lära! Designa en bakelse på en förmiddag på Libris inspirationsdagar!
DSC_0007_medium

8 kommentarer 1 oktober, 2014 Johanna Olander

Vi tar med e-boken på Bok och Bibliotek 2014

Bild från invigningen av Bok och Bibliotek 2014

Bild från invigningen av Bok och Bibliotek 2014

Att tillgängliggöra e-böcker via Libris

Under vår presentation  under Bokmässan tar Maria Hedenström, avdelningschef på KB, och jag tillfället i akt att berätta om e-boksuppdraget som vi fått från Kulturdepartementet.

Vi gör det i Frågor&Svar-stil:

Vad är en e-bok?
En e-bok är en ett format av en bok som kan läsas på en skärm. T ex en dator, läsplatta eller smart mobil. En e-bok räknas dock inte som bok rent juridiskt, utan som tjänst eller licens. Vilket i sin tur innebär att man inte äger en e-bok. Man får inte göra vad man vill med den. Är den lånad försvinner den efter lånetiden. Är den köpt finns kvar där man laddat ner den, men kan varken säljas eller skänkas.

Vad är det för typ av uppdrag KB har fått för e-boken?
KB har fått i uppdrag av Kulturdepartementet att inleda en försöksverksamhet med att till-gängliggöra e-böcker via Libris till det allmänna biblioteksväsendet. Vi ska redovisa uppdraget 22/2 2015.

Processkarta e-boksflöde, Bild Katarina Stempel

Processkarta e-boksflöde, Bild Katarina Stempel

Vilka leverantörer tänker man ansluta?
För att inom givna ramar och tidspann testa uppdragets innehåll hela vägen arbetar vi med den fritt tillgängliga e-litteraturen. Då föll valet på Litteraturbanken, och vi har glädjande fått OK från dem att använda några av deras e-böcker i testen.

Har det någon betydelse om man är ett Librisregistrerande bibliotek för den funktionalitet som KB utvecklar?
Egentligen inte, men vi tror att det rent flödestekniskt skulle förenklas av att man är bibliotek som registrerar i Libris. Vilket är orsaken till att vi framför allt kommer att vända oss till Librisregistrerande bibliotek för användar- och biblioteks-tester inom uppdraget.

Vad kommer detta att innebära för biblioteksbesökarna?
För biblioteksbesökarna kommer det att innebära att de kan söka och låna en e-bok direkt via sitt lokala bibliotek utan att behöva omdirigeras bort till andra webbtjänster. Samtidigt har besökaren chans att se vilka andra format viss bok finns i på sitt bibliotek.

Vad kommer det att kosta för ett folkbibliotek?
Den teknik KB utvecklar och tillhandahåller kostar ingenting för den som använder den. Om vi får fortsatt finansiering att utveckla en teknisk plattform för tillgängliggörande av e-böcker kommer folkbiblioteken kunna ta del av den utan kostnad.

Finns det något samarbete med SKL i licensieringsfrågan för folkbiblioteken?
Det finns kanske mer parallell verksamhet än samarbete. På KB jobbar vi på med försöksverksamheten. SKL, som har en mycket viktig roll, jobbar med förhandlingar i licensfrågan för folkbiblioteken. Rent tekniskt måste dessa inte bakas ihop just nu. Däremot träffas vi, informerar varandra, och följer varandras arbete. Våra testbibliotek till försöksverksamheten ingår t ex i SKL’s referensgrupp i e-boksfrågan.

Finns det något samarbete med andra aktörer?
Ja, vi samarbetar med andra aktörer. Och det är framför allt distributörer/metadataägare, med information in i vår processkarta, vi samarbetar med å ena sidan. Och vi samarbetar även med kontakter vi behöver i andra änden av processkartan, d v s testbiblioteken. Om uppdraget får växa kommer samarbeten att naturligt behöva berikas. Vi träffar kollegor från Publit, Litteraturbanken, Malmö stadsbibliotek, Atingo, Elib m fl. Det finns många att lyssna på och som visat stort intresse. Naturligt nog tycker många som vi, att en nationell samlad ingång med öppen metadata och hantering är det bästa för framtida e-bokssverige.

Vad händer efter projekttiden?
Vi ska återrapportera till Kulturdepartementet. Förväntan och den mest naturliga riktningen är att KB tilldelas medel för att föra in e-bokshanteringen i reguljär verksamhet. Det är KB som har det övergripande uppdraget idag och det är precis där det hör hemma.

Hur ser de möjliga framtidsscenarierna ut?
Vi ser ett scenario där vi kan erbjuda en One-Stop-Shop för e-böcker. Där folkbibliotek (precis som planeras i testen) kan söka e-böcker, ta hem information, metadata och poster för att hantera sitt urval på liknande sätt som övrig mediehantering. Själva lånet ska också kunna göras här.

E-bokens ljusa framsida och praktiska baksida

Från KB fick vi även möjlighet att delta i en paneldiskussion om e-boken under Bokmässan. Medverkade gjorde: Ann Steiner, Kristina Ahlinder, Katarina Dorbell och jag.
I min initiala presentation nämnde jag, utöver att jag är e-bokssamordnare på KB

  • att jag har ett förflutet som chef för såväl folkbibliotek som forskningsbibliotek, vilket också inkluderar ansvar för mediebudgetar
  • att uppdraget innebär att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via Libris till det allmänna biblioteksväsendet
  • att vår förhoppning är att folkbiblioteken med bättre tillgång till e-böcker ska kunna arbeta effektivare med läsfrämjande verksamhet

Man kan se hela inslaget i efterhand här:

http://urplay.se/Produkter/185141-UR-Samtiden-Bokmassan-2014-E-bokens-fram-och-baksida?play_category=f%C3%B6rel%C3%A4sningar+och+debatt

3 kommentarer 30 september, 2014 Gunnel Stjernvall

Behov av utökade resurser för kvalitetssäkring av forskningsoutput

Under sommaren gick Projekt Vidareutveckling av SwePub ut med en enkät för att få underlag till hur resursbehovet ser ut på lärosätena Inför kvalitetssäkring av SwePub Analys.  Svarfrekvensen var utmärkt. Det kom in 31 svar varav 30 var från lärosäten och myndigheter som lämnar in data till SwePub. Av de här 30 är 27 lärosäten aktuella för Vetenskapsrådets lista över lärosäten som kommer att ingå i FOKUS - Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige som totalt inkluderar 34 lärosäten. Så här ser enkätssvaren ut visualiserade i analysverktyget Spotfire. I vissa fall saknas data och då är diagrammen missvisande. Ett av lärosätena sticker ut med att ha minimalt med personer som arbetar med datakvalitet men som klarar av den stora publikationsmängden med effektiva maskinella lösningar.

Resurser idag (heltid) och årlig produktion

Resursbehov, årlig

Det är slående hur få heltidsekvivalenter arbetar med datakvalitet i de lokala systemen, en heltidsekvivalent per 1500 publikationer i genomsnitt. För små och mellanstora lärosäten blir det knappt en heltidsekvivalent för arbetsuppgifter inom forskningsdatakvalitet. Om man tänker på arbetet som läggs ner på bibliotekskatalogposter i jämförelse är det troligen en bråkdel. Därmed är det inte förvånande att de flesta lärosätena har behov av att utöka resurser för att uppnå analysnivå, i genomsnitt en heltid till. Några få av de mindre högskolorna som har publikationer under 500 per år känner att de har läget under kontroll. Desto större mängd publikationer per år, desto mer behov av ytterligare resurser för kvalitetssäkring. Kanske inte så överraskande att kompletterande och retroaktiva åtgärder för kvalitetssäkrat data enligt Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub och SwePub MODS-formatspecifikation kräver stora arbetsinsatser för de lärosätena som har stora mängder publikationer. Dock är dessa arbetsinsatser mycket beroende på de lokala systemen och hur enkelt det går att anpassa dem enligt den nationella praxisen och formatspecifikationen. Dessutom behöver lokal praxis uppdateras och information gentemot forskare spridas. Det är dock inte bara under övergångsperioden som mer resurser behövs utan även för det löpande arbetet. För visualisering av resursbehov i jämförelse med hur många som arbetar med forskningsinformation vid lärosätena idag har vi baserat den på en tolkning av fritextsvaren på resursbehov.

Resursbehov

Resurser, behov

 

Det är uppenbart att den komplettering som kräver största arbetsinsatser är ämnesklassificering, speciellt för de lärosätena som har medicin och konst om det bestäms att ämnesklassificering efter SCB/UKÄ-kategorierna på nivå 3 dvs. 5-siffernivå krävs för de ämnen. Det önskas snabbt beslut och riktlinjer för dessa. Komplettering med alla eventuella publikationsidentifikatorer är också mycket arbetskrävande. De mindre lärosätena har inte alltid ens tillgång till Scopus eller ISI-id från WoS. Många har däremot DOI i sina lokala system. Beroende på systemet hoppas en del att kunna lösa identifikationskompletteringar med mappningar mellan olika publikationsidentifikatorer lokalt men en del önskar att det i stället kunde skötas centralt. En del kompletteringsarbete krävs även för fulltextlänkning och införing av nya publiceringstyper. Affiliering till externa lärosäten oroar mest dem som inte har haft möjlighet att lägga till den tidigare.

Att uppskatta hur mycket resurser det behövs inför integrering med Prisma/SweCRIS visar sig vara svårt. Att även forskares tidigare publikationer på andra lärosäten ska registreras lokalt inför projektansökningar i Prisma kräver retroaktiva arbetsinsatser för många av lärosäten. En del tillåter det redan men behöver kvalitetssäkra det och kontrollera affilieringar, en del behöver retroaktivt lägga till det. Här finns önskemål om att detta kunde styras centralt eller maskinellt föras in från andra system. De flesta har redan tankar på att införa ORCID vid sina lärosäten men många av lärosätena tänker låta forskare göra införskaffandet av ORCID-id själva, dock med stöd. Nästan alla kommer ändå behöva ytterligare resurser för hantering av ORCID-id, även de som idag arbetar med införandet.

Överhuvudtaget efterfrågas tydliga beslut, riktlinjer och formatkrav samt önskas en del maskinella lösningar inför kvalitetssäkring av SwePub Analys. Titta gärna på resultatet av enkätssvaren i detalj i analysverktyget Spotfire. Resultatet från enkäten kommer att användas av Vetenskapsrådet som underlag i kostnadsberäkning för det nya systemet.

 

9 kommentarer 26 september, 2014 Tuija Drake

Höstens aktiviteter i projekt Vidareutveckling av SwePub

Projekt Vidareutveckling av Swepub har dragit igång på allvar och vi har som vanligt flera aktiviteter igång och siktet inställt på det nya systemet SwePub Analys . Det är mycket kvar att göra och knappt ett år kvar av projekttiden. 

Vad ska vi göra nu närmast?

  • Nyrekryterade Tuija Drake jobbar med datakvalitet  i samverkan med lärosätena. Hon har redan inlett en dialog med flera. Har ni specifika frågor kring ert data är det bara att kontakta henne! Arbetet  kommer att leda till underlag för hur framtida kontroll och validering av data kan göras.
  • Vi startar en fokusgrupp analys som tar fram scenarier för olika analyser och datauttag. I scenarierna ska det ingå underlag över vilka data som behövs till Fokus (Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige) och nationella analyser av svensk forskning samt till lärosätenas analyser och behov av statistik inför externa utvärderingar mm. Deltagare här är bibliometriker från lärosäten och analytiker från Vetenskapsrådet.
  • Arbetsgruppen Praxis under ledning Jessica Lindholm, fortsätter arbetet med Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub av forskningspublikationer för analys. Arbetet avslutas i december-14.
  • Inom den tekniska utvecklingen blir det fokus på  dubbletthantering och skapande av en datamodell som underlättar uttag av data för planerade analyser, samt koppling till andra datakällor.
  • Vi har en deadline i december som berör alla parter i projektet. Då ska vi visualisera data i SwePub Analys i en första mer samlad avstämning mot de framtagna kriterierna i projektet. Det kommer att göras på nationell nivå. Syftet är att synliggöra problemområden och utvärdera förutsättningarna för att använda data i analyser. 

Vi har en hel del på gång i höst i form av olika spännande arrangemang. Kom och träffa oss i projektgruppen på: 

 

 

3 kommentarer 23 september, 2014 Marja Haapalainen

Påbörjat arbete med att förmedla e-böcker

Som vi tidigare berättat om har KB fått i uppdrag av regeringen att förmedla e-böcker genom Libris. Vi har påbörjat arbetet med att se hur det här uppdraget skulle kunna realiseras. E-boksfrågan är komplex. Biblioteken vill att låntagarna ska få tillgång till ett så stort och varierat sortiment titlar som möjligt, till en kostnad som inte överstiger deras medie-inköpsbudget. Låntagarna vill att så många titlar som möjligt ska vara tillgängliga, så snart efter utgivning som möjligt. De vill få direkt åtkomst till fulltexterna utan att behöva skapa konton och logga in i flera led. Distributörer och förlag/rättighetsinnehavare vill ha ersättning från biblioteken för utlåningen.

Mycket har hunnit hända sedan KB presenterade E-boksutredningen När kommer boomen? och förstudien Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek. Det pågår förhandlingar mellan SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som representerar folkbibliotekens intressen och förlag angående ersättningsmodeller för utlåning av e-böcker. Det finns nu också kommersiella distributörer som erbjuder de tjänster som folkbiblioteken efterfrågar, i form av möjligheten att välja titlar från flera olika distributörer och göra dessa tillgängliga för sina låntagare. Atingo förmedlar redan e-böcker till många bibliotek och Elib utvecklar en ny tjänst för e-boksförmedling. Ingen av dessa plattformar kan förstås garantera långsiktig tillgång till alla titlar, från alla distributörer och ingen kan erbjuda biblioteken tillgång till äldre titlar som inte har upphovsrättsliga begränsningar utan kostnad. Trots olika intressen verkar det finnas en gemensam målsättning att allmänheten ska få upp ögonen för e-böcker.

Vårt uppdrag går ut på att bygga en central infrastruktur för att förmedla e-böcker till biblioteken. Vi tror att KBs roll skulle kunna vara att se till att tillgången till e-böcker kan säkras över tid och vi vill börja med att se till att titlar som inte har upphovsrättsliga begränsningar kan förmedlas direkt till biblioteken. På så sätt kan vi börja med en mindre datamängd och implementera ett system som vi sedan testar och fortsätter att utveckla genom att successivt öka mängden distributörer och tillgängliga titlar över tid i flera utvecklingsiterationer. Det gör också att vi kan få med oss distributörer och bibliotek att testa med redan från början av utvecklingsarbetet. Vi implementerar ett avgränsat, fungerande flöde, vilket gör det möjligt för oss att utvärdera för att sedan ta med oss lärdomar och avgöra fortsatt inriktning.

Sammanfattningsvis ser vi att det finns en tidsaspekt för den nationella infrastrukturen för e-böcker där den första fasen går ut på att påbörja arbetet med en central plattform och inkluderar en datamängd som i första hand utgörs av fria titlar (detta uppdrag), en andra tidsmässig fas där överenskommelser mellan SKL och förlag formas och en tredje fas där det blir möjligt att realisera en central lösning med flera involverade distributörer och som även inkluderar utlåning av titlar med varierande rättighetsmässiga begränsningar. Huruvida den lösningen blir ett uppdrag för KB, om det blir ett samarbete med, eller utveckling av någon av de befintliga kommersiella plattformarna återstår att se.

Utvecklingen som vi gör inom ramen för det aktuella uppdraget består i sin tur i tre delar. Vi kommer att läsa in och exponera e-böcker, vilket innebär att vi kan göra materialet åtkomligt för andra system via APIer (maskinläsbara gränssnitt). Vi kommer också att jobba med metadata och beskrivningar för sökning och länkar till fulltexterna i Libris befintliga katalogsystem och vi kommer även att bygga en site för visning och interaktion med innehållet.

Den långsiktiga visionen, som vi kallat för den ”samlade ingången” är en ny söktjänst som gör det möjligt att hitta material av alla typer och där sökning görs både i metadata (vissa beskrivande fält som t ex titel, författare osv) och i fulltexter (så att man även kan få träff i innehållstexter). Den har vi hela tiden i åtanke när vi bygger våra system och gränssnitt, för möjligheten att bygga vidare, återanvända och ta med oss lärdomar.

Projektarbetet med att tillgängliggöra e-böcker kommer att pågå under hösten och avslutas i februari 2015.

11 kommentarer 17 september, 2014 Katarina Stempel

Föregående sida


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler