LIBRIS XL frågor och svar samt releaseplan

Katalogprojektet håller just nu på att sy ihop de sista delarna för att integrationen mellan LIBRIS XL och Voyager ska fungera. Vi har tidigare utlovat att Voyager inte kommer att stängas ner innan LIBRIS XL uppfyller de krav som finns för att katalogisera alla de materialtyper som idag hanteras i Voyager. För att undvika en Big-bang driftsättning jobbar vi nu på en lösning för att de båda systemen ska fungera parallellt. Vi kommer inom kort att påbörja interna tester för att kontrollera att synkroniseringen mellan systemen fungerar utan att det blir rundgång i dataöverföringen.

Den allra största förändringen i det pågående projektet är förstås den del som handlar om formatet. I LIBRIS XL mappar vi MARC-datat och lagrar det i en datastruktur som bygger på länkade data, JSON-LD. En mycket viktig del i detta formatarbete är att återkonverteringen till MARC21 fungerar eftersom vi under överskådlig tid kommer att vara bundna av att både kunna ta emot och att leverera data i MARC21.

Efter julhelgerna börjar vi testa återkonverteringen och hur det påverkar lokala system. Vi kommer att inleda arbetet med KB:s lokala system Regina. När detta fungerar går vi vidare med de bibliotek som har anmält sig till systemtester och som har möjlighet att sätta upp en testmiljö av det lokala systemet. En inte obetydlig del av formatarbetet handlar om att normalisera data och på så sätt tämja det yviga MARC-formatet. Detta kan få konsekvenser vid återkonverteringen och vi behöver undersöka hur det påverkar de lokala systemen. Tanken är därför att vi tar det stegvis och inleder med försök av beståndsposterna. De MARC21-poster som exporteras från LIBRIS XL kommer att normaliseras och kan därför se något annorlunda ut än de gör idag. För en tid sedan skickade vi ut en fråga om vilka förutsägbara konsekvenser en normalisering av fält 260 till fält 264 skulle få. De bibliotek som har byggt egna lösningar och använt sig av 260 skulle med ett sådant förfarande behöva göra vissa insatser för att en återkonvertering med enbart 264 ska fungera.

Den kommande driftsättningen kommer den att ske stegvis. Vi behöver ha kontroll över den data som förs in i systemet och sedan återkonverteras till MARC-format. Vi kommer därför att följa samma förfarande som i de stegvisa testerna, det vill säga att först driftsätta beståndspostshantering för att sedan gå vidare med auktoritetsdatat och slutligen de bibliografiska posterna.

Frågor och svar (från LIBRIS inspirationsdagar)
Vi passar på att besvara de frågor om LIBRIS XL som inkom vid Libris inspirationsdagar.
Rent generellt gäller den bakomliggande tekniska infrastrukturen och datamodellen (med länkade data och RDF) i huvudsak är på plats, vilket bland annat innebär att systemet rent tekniskt är förberett för att hantera en övergång till de nya katalogiseringsreglerna, RDA.

• Hur kommer batch-exporten till lokala system att påverkas i och med övergången till LIBRIS XL?
Återkonverteringen kan medföra förändringar i MARC-datat. Vad gäller andra exportrutiner så kommer batch-exporterna att fungera som tidigare så länge Voyager fungerar. På sikt ser vi dock gärna att fler bibliotek går över till med direkt import som till exempel OAI-PMH.

• Följer behörigheterna med från Voyager in i LIBRIS XL? Det vill säga en inloggning ger rätt att registrera för mer än ett sigel? Personlig eller organisatorisk inloggning?
Man loggar in i LIBRIS XL med samma användar-ID och lösenord som i Biblioteksdatabasen. I biblioteksdatabasen är det fullt möjligt att ha använda både personlig och organisatorisk inloggning. Vi siktar dock på att alla användare så småningom går över till personliga inlogg. Det kommer också att bli möjligt att registrera för fler sigler om man har behörighet till det.

• Hade gärna sett lite närmare presentation av funktionaliteten i LIBRIS XL. Linked data i all ära men det rena katalogiseringsfunktionaliteten tror jag i detta skede är mer intressant för den stora skaran användare.
Gränssnittet i nya katalogiseringsverktyget är i princip helt datadrivet. Vår ambition var att visa katalogiseringsverktyget vid inspirationsdagarna, men vid just den tidpunkten höll vi på att byta ut formulärets layout, vilket medförde att det var i princip omöjligt att göra en demo. Det är baksidan av att utveckla inför öppen ridå, vi har inga snygga demomiljöer utan visar upp den pågående testmiljön, vilken ibland är trasig beroende på var vi befinner oss i utvecklingsarbetet. Vi har vid tidigare tillfällen visat katalogiseringsverktyget i livedemos vilket varit mycket uppskattat. Men vi tror också att det är viktigt att vi pratar om de principer som styr hur gränssnittet ser ut och fungerar. För er som missade chansen vid inspirationsdagarna finns den nu att se inspelad. http://www.kb.se/aktuellt/utbildningar/2014/LIBRIS-inspirationsdagar/

• Utbildning/samarbeten systembibliotekarie/utvecklare för LIBRIS XL. Förslag: några få återkommande workshops/mash-ups för att spåna fram förslag, behov och applikationer som biblioteken/lärosätena kan bygga på LIBRIS XL. Kanske regionalt. Kanske LIBRIS inte behöver vara styrande i arbetet men givetvis vara med!
Det här tycker vi är en mycket bra idé! Vi hoppas att detta initiativ kan tas från biblioteken och att vi kan ställa upp och delta workshops och hackathon under 2015. Vi kommer under 2015 att göra vårt bästa för att ta oss tid att hålla workshops om Libris nya datamodell enligt det koncept som gjordes under inspirationsdagarna.

• Vem städar i LIBRIS XL? Hur många poster kan finnas för samma sak? Hur får man överblick över var man kan få tag i boken?
När man lyfter datat i den nya datamodellen och exponerar det som länkat blir många skavanker synliga. En del av detta städjobb kan vi göra maskinella städinsatser för, annat måste göras för hand. Frågan om överblick och åtkomst handlar – om vi tolkar frågan rätt – mer om hur datat presenteras i ett slutanvändargränssnitt. Det finns behov av att ersätta nuvarande LIBRIS Webbsök med ett modernt gränssnitt som bygger på de möjligheter som datamodellen i LBRIS XL ger, men det är kommande projekt.

• Kommer det bli enklare att lägga in originalskrift och diakriter i LIBRIS XL när det gäller icke-latinska språk?
Ambitionen är att det ska bli enklare och smidigare än i Voyager, men det är ännu inte riktigt integrerat i katalogiseringsverktyget. Webbmiljön och moderna webbläsare erbjuder stöd för att hantera såväl olika skriftarter som diakriter och andra specialtecken. Det finns också fungerande standardverktyg. Katalogiseringsverktyget är också en del av webben och då är det denna omgivande webbmiljö som en bättre integration ska bygga på, det vill säga vi undviker att bygga upp egna speciallösningar som inte fungerar utanför LIBRIS XL.

Fredrik och  Niklas planerar

Fredrik. Niklas och Markus planerar på LIBRIS inspirationsdagar

2 kommentarer 18 december, 2014 Harriet Aagaard

Nätverk för undervisning och stöd till Librisregistrerande bibliotek

Många nya bibliotek i hela landet blir Librisregistrerande bibliotek, de visar sitt bestånd i Libris. Nu är det framför allt folkbiblioteken som ansluter sig.

Libris biblioteksstöd svarar på frågor, tar emot ansökningar och slussar er in i Libris.

Vi bygger nu tillsammans med KB:s partnerbibliotek Sveriges depåbibliotek och lånecentral upp ett nätverk för stöd och undervisning i landet: Sveriges depåbibliotek. Folkbibliotekens samarbete i Libris.

Vi kommer att erbjuda kurser i Libriskatalogisering och introduktion till Librissystemen på KB och i landet. En  kurs på KB är planerad till mars och kommer att utannonseras.

Libris är ett samarbete! Tveka därför inte att ta kontakt med andra Librisbibliotek eller andra bibliotek på väg. Det ska vara enkelt att snabbt skicka iväg en fråga till någon kontaktperson. Kanske kan ni boka in en tid för rådgivning på något bibliotek i närheten.

Forskningsbiblioteken har varit med länge i Libris och kan bidra med sina erfarenheter. Folkbiblioteken tillför nya poster för medier där de har ett annat utbud än vad forskningsbiblioteken har. Det berikar Libris som nationell katalog.

I vår guide Registrera i Libris,  samlar vi information om vad det innebär att vara registrerande Librisbibliotek, här finns handledningar och manualer etc. Vi tipsar också om nätverk i landet.

Välkomna att kontakta oss.

1 kommentar 11 december, 2014 Helena Forssblad

Nya Librisregistrerande bibliotek

Många bibliotek börjar registrera sina samlingar i Libris och många är på gång.

30 bibliotek blev formellt klara 2014, därav 24 folkbibliotek.

Aneby bibliotek, Sigel: Aneb
Bollnäs bibliotek (HelGe), Sigel: Boln
Boxholms kommunbibliotek (Göta), Sigel: Box
Burlövs bibliotek, Sigel: Arlo
Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Sigel: Dag
Eskilstuna stadsbibliotek, Sigel:Es1
Finspångs bibliotek (Göta), Sigel: Fibi
Gnosjö bibliotek, Sigel: Gnos
Katrineholms stadsbibliotek, Sigel: Ksb
Kinda bibliotek (Göta), Sigel: Kisa
Kungl. Älvsborgs regementes kamratförening, Sigel: Arkx
Motala bibliotek (Göta), Sigel: Mota
Mjölby bibliotek (Göta), Sigel: Mjob
Mullsjö kommunbibliotek, Sigel: Mull
Mölnlycke bibliotek, Sigel: Lyck
Norrköpings stadsbibliotek (Göta), Sigel: No
Nyköpings stadsbibliotek, Sigel: Nyks
Ockelbo folkbibliotek (HelGe), Sigel: Ocke
Operahögskolans bibliotek, Sigel: Oph
Skånes arkivförbund, Sigel: Sark
Sveriges Järnvägsmuseum, Gävle, Sigel: Jvm
Söderköpings bibliotek (Göta), Sigel: Sode
Torups slottsbibliotek, Sigel: Tosb
Tranås stadsbibliotek (Göta), Sigel: Tras
Vaggeryds bibliotek, Sigel: Vagg
Valdemarsviks bibliotek (Göta), Sigel: Vald
Vadstena bibliotek (Göta), Sigel: Vads
Ydre kommunbibliotek (Göta), Sigel: Ydre
Åtvidabergs kommunbibliotek (Göta), Sigel: Atvi
Ödeshögs kommunbibliotek (Göta), Sigel: Odes

2015
kommer följande folkbibliotek igång på allvar och börjar registrera poster i Libris:

Götabiblioteken (13 bibliotek i Östergötland + Tranås), HelGe-biblioteken (10 bibliotek i Gästrikland, Hälsingland), Uppsala, Västerås och Örebro.

V8-biblioteken (8 bibliotek i Västerbottens inland) planerar att gå med i slutet av 2015.

2016
planerar biblioteken i Norrbotten, Bibblo.se (14 bibliotek) att ansluta sig.

Vi har plats för fler. Välkomna!

Kontakta oss om ni också är intresserade. Libris biblioteksstöd tar emot er.

Se Registrera i Libris - en guide för information om vad det innebär att vara Librisregistrerande bibliotek och hur vi samarbetar i Libris.

 

Kommentera 11 december, 2014 Helena Forssblad

Hallå! Vi behöver folk till SwePub-projektet!

Denna gång söker vi systembibliotekarie/metadataspecialist! Läs mer här: http://www.kb.se/om/Jobba-hos-oss/Lediga-jobb/

Kolla gärna in videon för information om projektet, och ja, samtidigt få en titt på oss i projektgruppen!

YouTube Preview Image

2 kommentarer 10 december, 2014 Marja Haapalainen

Filmer från Libris inspirationsdagar

Se filmer från Libris inspirationsdagar 10 november  i Stockholm.

http://www.kb.se/aktuellt/utbildningar/2014/LIBRIS-inspirationsdagar/

Här finns filmerna.

 

2 kommentarer 8 december, 2014 Helena Forssblad

Vi tittar in hos utvecklarna i e-boksuppdraget

Under november har vi haft nöjet att presentera arbetet inom e-boksuppdraget vid flera tillfället. Bland annat på Libris inspirationsdagar, årets Daisykonferens och på bibliotekschefsdagarna. Vid bibliotekschefskonferensen höll vi ett workshop om vårt utvecklingsarbete och det vill vi gärna berätta om även för er som följer bloggen.

Sen sist vi berättade om vårt utvecklingsarbete inom e-boksuppdraget har vi hunnit en bra bit på vägen med försöksverksamheten. I projektgruppen har vi med kompetenser som systemutvecklare inom Java och integration, inom dataanalys/API, gränssnittsutvecklare och UX:are.

Som vi tidigare nämnt arbetar vi med fria e-boksposter från Litteraturbanken och Stockholms universitetsbibliotek. I flödet nedan i processkartan kommer alltså e-boksposterna, metadata och fulltext, in från vänster i bilden och förädlas av oss i mittendelen. Längst till höger ska e-böcker och metadata ut till användare, såväl läsare som bibliotek.

Som stöd för flödet och kvaliteten på e-böckerna och posterna, samt för att skapa sökgränssnitt ut mot biblioteken, har vi arbetat längs hela linjen. För att visa vårt utvecklingsarbete satte vi ihop frågor och svar som vi presenterade ihop med den workshop vi höll.

Vi tittar in hos utvecklarna:

Vad har ni för målsättningar inom uppdraget?
Öka mängden och variationen av tillgängliga e-böcker, påbörja en försöksverksamhet för att hjälpa framför allt folkbiblioteken att arbeta mer med eböcker, i form av gränssnitt för tillgängliggörande av eböcker och metadata.

Använder ni någon speciell arbetsmetod?
Vi använder agila metoder som arbetssätt. Det innebär att vi delar in utvecklingsarbetet i kortare cykler med tydliga, mätbara mål och med testning och utvärdering mellan varje period.

Kan du berätta om teamet och kompetenser?
Vi arbetar i ett tvärfunktionellt team med systemutvecklare, interaktionsdesigner (med inriktning på UX) och samordnare, som har kontakter och nätverk nationellt och internationellt inom området.

Arbetar ni med olika personor?
Libris målgrupp har traditionellt bestått av forsknings- och universitetsbibliotek, men nu vidgas målgruppen till att även inkludera folkbiblioteken.
Vi ser traditionellt att vi har tre typer av läsare: lustläsaren, den uppgiftsdrivna och den intressedrivna. Vi föreställer oss att användaren av tjänsten i ett första steg är den uppgiftsdrivna lustläsaren.

Hur tänkte ni när ni prioriterade?
Målet är att utveckla en tjänst som går att testa, som fungerar i sig själv. Vi väljer en specifik användare och ett specifikt material (fritt), och bygger en färdig bakelse på det. Som vi kan presentera för en uppgiftsdriven lustläsare och mäta huruvida vi uppfyller hens behov.

Vad har ni för datakällor?
De datakällor vi har börjat med är:
- Litteraturbanken, där materialet består av svenska klassiker från 1700-talet och framåt
- Böcker som digitaliserats inom ramen för EbookOnDemand, varierande, äldre titlar
- Äldre titlar som digitaliserats på initiativ av KB
- Vi har även några titlar från Stockholms Universitetsbibliotek

Vilka typer av data arbetar ni med?
Vår förväntning var att vi skulle ha tillgång till material i EPUB3 format, men det vi har fått tillgång till har visat sig vara EPUB och PDF. Vi använder i nuläget det material vi har tillgång till och konverterar materialet till ett enhetligt format som vi kan använda och tillhandahålla i tjänsten. Vi börjar arbeta med fritt material, dvs e-böcker som inte är upphovsskyddade och som vi kan förmedla och tillgängliggöra direkt till bibliotek och låntagare.
Vi använder oss av textbaserade format för att kunna indexera och göra allt innehåll sökbart.

Hur ser systemarkitekturen ut?
Vi bygger ett system som läser in material från de olika källorna, både metadata och fulltext. Texten indexeras i Elasticsearch, som är en sökmotor som används både för sökning och textanalys.
Vi kommer att bygga ett användargränssnitt, vilket innebär att det kommer att gå att söka bland materialet och bläddra direkt, men också att ladda ner boken till sin egen dator.
Samma API:er som vi själva använder i gränssnittet för att söka och visa upp material och metadata, kommer vi att exponera externt så att biblioteken kan använda materialet i sina egna system. Det kommer alltså bli möjligt att använda enbart metadataposterna, som innehåller länkar till fulltexterna, eller att utnyttja även de sök- och analysmöjligheter som finns i vårt lokala index.

Vad har ni gjort hittills?

Sökruta Ebok

Ett första utkast till söksida. Vi kommer att visa en nyare version redan i nästa blogginlägg.

results

En första version av en träfflista, med omslagsbilder, information om titel, författare och årtal, och ett par exempel på var i texten jag fått en sökträff, samt möjlighet att klicka på träffen för att komma direkt in i texten. Det är den vi har visat för våra testpersoner för att få svar på vad vi ska ändra på till nästa version.

Kommer biblioteken att kunna testa tjänsten?
Det gränssnitt som vi utvecklar kommer att vara öppet och tillgängligt för allmänheten. Biblioteken kan på så sätt vara med och ta del av och testa tjänsten. Vi har också för avsikt att kunna tillhandahålla öppna api:er så att biblioteken kan integrera titlarna i den lokala katalogen, eller direkt via den egna bibliotekssajten.

Vilka bibliotek kommer att kunna använda tjänsten som byggs nu?
Det finns inga tekniska begränsningar kring vilken typ av bibliotek som kommer att kunna använda tjänsten. Enligt våra undersökningar är många bibliotek intresserade av möjligheten att kunna inkludera äldre digitaliserade verk i sina kataloger. Söksajten blir öppen direkt mot slutanvändare och allmänhet och har på så vis inga begränsningar i vem som kan använda den, vad det gäller det fria materialet.

Det e-boksuppdrag KB har från Kulturdepartementet gäller en försöksverksamhet och ska slutrapporteras den 22 februari 2015.

5 kommentarer 4 december, 2014 Gunnel Stjernvall

Vad tycker LIBRIS styrgrupp om utvärderingen av inflytandestrukturen och vad är prioriterat i nästa års VP?

Om det och mer kan du läsa i minnesanteckningarna från senaste mötet i LIBRIS styrgrupp den 5 november: http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/styrgrupp-libris/Minnesanteckningar/Styrgrupp-for-Libris-nationella-infrastruktur-5-november/

 

Kommentera 4 december, 2014 Maria Kadesjö

Rapport från nationella referensgruppens möte 19 november

Den 19 november träffades nationella referensgruppen för årets sista möte. På dagordningen fanns flera viktiga punkter, bland annat KB:s inflytandestruktur, nationella utvecklingslinjer och inte minst höstens budgetproposition och förslaget kring nationell biblioteksstrategi.

Nationell biblioteksstrategi

Förslaget om nationell biblioteksstrategi sammanfaller väl med tanken om en ny inflytandestruktur likväl som med modellen för nationella utvecklingslinjer. Om förslaget om nationell biblioteksstrategi går igenom innebär det ett uppdrag på 4 år. Varje år tilldelas KB 6 miljoner, varav 4 miljoner ska gå till arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi och 2 miljoner för fortsatt arbete med att tillgängliggöra e-böcker via Libris. En nationell biblioteksstrategi ska tas fram i samarbete med Kulturrådet och även Myndigheten för tillgängliga medier inklusive övriga biblioteksfären

KB:s inflytandestruktur

Under året har KB:s nuvarande inflytandestruktur utvärderats. Utifrån de rekommendationer som framkom i rapporten var tanken att ett förslag på ny struktur skulle tas fram som sedan skulle remitteras vid årsskiftet 2014/2015. I och med förslaget om en nationell biblioteksstrategi ställde sig nationella referensgruppen positiva till att KB istället tar fram ett förslag på att en tillfällig struktur, en interimsstruktur som gäller fram tills dess att en nationell biblioteksstrategi har strategi utformats.

Förslaget på en tillfällig struktur fokuserar på de uppdrag KB har, det vill säga uppdrag som är direkt hämtade från lag, instruktion och regleringsbrev. För att inte tappa fart är det viktigt att arbetet fortsätter i de grupper som är direkt berörda av de uppdrag KB har. Grupperna ska därför få tydliga direktiv med uppdragsbeskrivningar som är direkt kopplade till KB:s uppdrag. Denna del av den tillfälliga strukturen kan kallas för ”verkstad” till skillnad från den del som aktivt kommer att stötta i arbetet med att ta fram biblioteksstrategin. Här kommer nationella referensgruppen att ha sitt fokus och utgöra en referensgrupp till arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi.

Förslaget kommer att remitteras till de nominerande organisationerna under första kvartalet 2015. Under våren deltar nuvarande inflytandestrukturen i arbetet att ta fram direktiv och uppdragsbeskrivning för respektive grupp.

Inflytandestrukturen i sin nuvarande form är förlängd till och med 30 juni 2015.

Nationella utvecklingslinjer

Under 2014 har arbetet pågått med att ta fram nationella utvecklingslinjer. Under hösten pausades processen och i och med förslaget på en nationell biblioteksstrategi pausas processen ytterligare. Nationella referensgruppen ställdes sig bakom KB:s förslag om att det kommande året bör ses som ett mellanår fram tills dess att det finns en nationell biblioteksstrategi på plats. KB:s föreslog därför att pågående projekt ska ses över och de projekt som kan tänkas behöva extra medel för att kunna nå större effekt på nationell nivå ska få det under 2015. Se alla pågående projekt på kb.se.

Nationella referensgruppen samtyckte till att förstärka några av de pågående projekten under 2015 i väntan på en nationell biblioteksstrategi. Inför kommande möte i nationella referensgruppen, kommer KB föreslå vilka pågående projekt som bör beviljas extra medel under 2015.

Nästa möte i nationella referensgruppen äger rum den 4 mars 2015.

Kommentera 3 december, 2014 Maria Kadesjö

Kom igång med SwePub Analys i praktiken!

Projektgruppen för Vidareutveckling av SwePub ordnade en workshop i samband med Libris inspirationsdagarna den 11 november. Rubriken för workshopen var Kom igång med SwePub Analys i praktiken! Dagen riktade sig till dem som arbetar med publikationsdatabaser och datakvalitetsfrågor i praktiken. Fokus för dagen var ett byte av erfarenheter mellan lärosätena och SwePub-projektet kring vilka sätt SwePub Analys påverkar arbetet. Alla deltagande lärosäten bidrog aktivt med att presentera problem och/eller lösningar kring t.ex. ämnesklassning, affiliering, ID:n, publikationstyper, dubbletter och data som saknas.

SwePub-projektgruppen började workshopen med att berätta om varför, vad och hur arbetet med SwePub-projektet pågår, och vad som har åstadkommits hittills. Det pågående arbetet med att vidareutveckla förslaget för de nationella riktlinjerna för dataleverans till SwePub har nyligen beskrivits i ett annat Librisblogginlägg. Projektgruppen ställde även en fråga om validitetsflaggning. Behövs validitetsflaggning för att kunna flagga för poster som är kvalitetsgranskade eller borde man flagga för ogranskade poster i stället? Skapar validitetsflaggning merarbete för lärosäten?

Projektgruppen passade även på att prata om formatspecifikationen för SwePub MODS. Versionen 2.5 är den som nu gäller för dataleverans till både söktjänsten och analysdelen. Det har skett en förändring sedan sommaren då översynen av formatspecifikationen blev färdig. Det är inte längre ett obligatorium att ange publiceringsdatum för opublicerat material men då är det viktigt att ange publiceringsstatus i stället. Det kommer dock att dröja till början av nästa året innan en ny, uppdaterad version av SwePub MODS släpps ut. Då kommer den även att innehålla de nya outputtyperna.

De största problemen som lärosätena presenterade var ämnesklassificering, affiliering och identifikatorerna. Speciellt med ämnesklassificering önskades mer draghjälp både från SwePub-projektet och Vetenskapsrådet. Vad ska man tänka på när man ämnesklassificerar? Att utgå från publikationens innehåll, publiceringskanalen eller författarens organisationstillhörighet? Vem gör arbetet bäst: forskare själva eller bibliotekarier?

Under dagen skrevs det upp kom igång - tips för datakvalitetsarbetet:

För förankring hos lärosätesledningen:

  • Skapa lokala referensgrupper
  • Få till rektorsbeslut
  • Stödja/luta sig mot nationella initiativ/krav

För att komma igång med datakvalitetsarbetet:

  • Identifiera problemområden och börja där
  • Skicka testposter (även manuellt går bra)

För att få hjälp med ämnesklassningen:

  • Mappa/klassa innehållet med hjälp av Web of Science, affiliering, kanal
  • Crowdsourcing kring klassningsverktyg
  • Stäm av lokalt sådant som ska användas nationellt, t.ex. ämnesklassningar
  • Tala med katalogisatörer om ämnesklassning
  • Använd forskarna

 Kom igång - workshopKom igång - tips

 

 

 

 

Vi vill tacka alla som bidrog med sitt deltagande i workshopen! Tack vare er så fick vi mycket feedback för att arbeta vidare med utvecklingen av SwePub! Nu går vi vidare genom att lämna ifrån oss den första versionen av de nationella riktlinjerna i december och ta fram olika sätt och verktyg att stödja datakvalitetsarbetet.

6 kommentarer 1 december, 2014 Tuija Drake

Libris katalogisering - betaversionen ligger nere

Betaversionen av Libris nya katalogiseringssystem är för  tillfället avstängd.

Det beror på att vi håller på att uppgradera miljön som infrastrukturen kör på för att kunna ta den i skarp drift under början av nästa år.

Nästa stycke är lite tekniskt, men det här är vad vi gör:

  • Vi sätter upp ett helt nytt kluster för Elastic Search. Det kommer att användas för sökning och dokumentlagring.
  • Vi installerar ActiveMQ för att hantera transport av meddelanden mellan delar av systemet. Både internt i LibrisXL, men också för integration med befintliga system.
  • Vi sätter upp två graph stores (Virtuoso) som kommer att hantera vårt länkade data.
  • Två oberoende Tomcats (servletmotor) för att kunna lastbalansera och växla mellan versioner av systemet, till exempel vid uppgraderingar och konverteringar.

Vi beräknar att allt kommer att vara på plats igen under nästa vecka.

Kommentera 28 november, 2014 Harriet Aagaard

Föregående sida


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler