SPARQLing i Linköping

Projektgruppen för Vidareutveckling av SwePub tog en tur till Linköpings universitetsbibliotek för att snacka SPARQL fredagen den 16 januari. Projektgruppen ville testa på en skara kollegor på ett universitetsbibliotek med olika kunskaper om programmering, utveckling och publikationsdatabas hur man skulle kunna få djupare förståelse för vad SPARQL är för något och hur SPARQL går att använda för uttag av data. Det kommer att bli ett till testtillfälle vid KTH i början av februari. Efter det kommer projektgruppen samla in feedback och planera hur upplärning av SPARQL kan utföras vid lärosäten runt Sverige. Meningen är att de som arbetar med publikationsdatabaser och forskningsinformation vid lärosäten, oftast bibliotekarier, kan utnyttja SPARQL för att kunna laborera med data, göra uttag av data för kvalitetskontroll och validering samt för enklare analyser oavsett om det finns den typen av kunskaper inom biblioteket.

Det går att lära SPARQL (SPARQL Protocol and RDF Query Language) på egen hand. Det finns webbsidor såsom specifikation för SPARQL av World Wide Web Consortium (W3C) och böcker såsom Learning SPARQL. Det är dock svårt att komma igång, att skriva SPARQL query från början. Därför har SwePub-projektgruppen som mål att skapa underlag för lärosäten att kunna lära sig att göra uttag av data från SwePub Analys på ett enkelt sätt.

I Librisbloggen finns det redan ett par inlägg om hur det går att använda SPARQL för uttag av SwePub-data. Workshopen utgick från att berätta lite grundinformation om SPARQL för att få bättre förståelse för vad det egentligen handlar om. SPARQL är ett RDF-query language (Resource Description Format), semantiskt programspråk för databaser för att kunna hämta och modifiera data som lagras i RDF-format. En SPARQL-fråga består av trippletter: subjekt - predikat - objekt, t.ex. publikation(S) har(P) titel(O).

Förutsättningarna för SPARQL-workshopen var att ha Google Chrome installerad på sin dator och att ha skapat användarkonto hos SwePub Analys SPARQL endpoint och E&Q-verktyget (Explore & Query): http://hp07.libris.kb.se/ExploreAndQuery/AdminPage. Vi började med enklare SPARQL-queries för ta fram underlag för en viss forskare vid ett viss lärosäte med information om titel, outputtyper, innehållsmärkning och publikationsår. I E&Q-verktyget går det att skapa SPARQL-queries genom att klicka sig fram via olika variabler. Man behöver inte ha förkunskap om korrekta sökfraser utan man bygger automatiskt en sökfråga genom att klicka sig vidare från t.ex. SwePub MODS-fält för författare och lägga till andra attributer såsom publikationsår och -typ. Om man är osäker på hur man ska klicka sig vidare, går det att pröva sig fram; det går ju alltid att backa tillbaka. Det går att följa sin query genom att kolla det som graf. Då är det enklare att upptäcka om man har missat något, om vissa attributer inte är länkade till andra.

WS SPARQL LiU ResultatWS SPARQL LiU GrafWS SPARQL LiU QueryWS SPARQL LiU Datamodell

Genom att skapa och spara en query har man tagit fram en API. Om man vill ändra något i queryn, går det lätt att byta ut namn, lärosäte osv. för att få ett annat resultat. Queryn går att spara i valfritt format som CSV-fil t.ex. för att kunna köra den i sitt lokala system för uttag av data.

Vi kollade även hur man kunde skapa en top 25 -lista av publiceringskanaler vid ett visst lärosäte samt ämnesklassningar på nivå 3 dvs. femsiffernivå enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen mot abstract.

Reaktionerna från workshopen var att SPARQL är ett kraftigt men relativt enkelt sätt att göra uttag av data, speciellt inbäddad i E&Q-verktyget där man kunde skapa SPARQL-queries genom att klicka sig vidare samt visualisera sina queries. Det här sättet passar speciellt bra för mindre lärosäten där kompetensen inom programmering och utveckling kan vara svårt att hitta. Det gäller dock att testa vidare för att få djupare förståelse för SPARQL.

Nyfiken och intresserad? Läs tidigare inläggen i Librisbloggen och fråga gärna SwePub-projektgruppen för mer information. Det finns lathund för att använda SPARQL i E&Q-verktyget samt dokumentation för att skapa API utifrån SwePub-data. Lycka till!

4 kommentarer 22 januari, 2015 Tuija Drake

Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub Analys version 1.1

Under mars-december 2014 har projektet Vidareutveckling av SwePub arbetat med att sammanställa praxis för leverans av data till SwePub Analys.

Idag släpps version 1.1 av Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub, samt de tillhörande outputstyperna i Outputs för leverans till SwePub.

12 kommentarer 19 december, 2014 Jessica Lindholm

SwePub Analys och underlag till bibliometriska analyser - två exempel i lägesrapporten

Nu när projektet har kommit halvvägs gör vi en första samlad avstämning av systemet SwePub Analys för att se hur det kan fungera som dataunderlag för bibliometriska analyser i praktiken. Vi gör det i en lägesrapport utifrån frågeställningen:  Hur publiceras svensk forskning inom 'statsvetenskap/juridik' och 'biologi'?

Vi gör denna mätning på nationell nivå mot de kriterier vi har tagit fram inom projektet. Syftet är att synliggöra förutsättningar och problem med att använda SwePub-data som underlag till analyser.

En heltäckande källa är en förutsättning för bra analyser och vi är därför glada över att följande har anslutit: Karolinska Institutet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Handelshögskolan i Stockholm.

Många lärosäten är aktiva på olika sätt med att se över kvaliteten på sitt data, men hur mycket arbete med datakvalitet återstår för att data ska vara tillräckligt valid för att kunna ingå i en analys?

Hur stor andel poster som är klassade inom tex biologi utesluts pga felaktigheter eller saknad data?

Hur stora felmarginaler skapar dubbletter?

Hur mycket citeringsanalys kan man göra?

Vi har arbetat kring konkreta behov av analyser man vill göra inom den av Vetenskapsrådet föreslagna Fokus-modellen (Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige).  Syftet med att använda SwePub Analys som huvudkälla för underlag om forskningsoutput, är att ge en samlad bild av publiceringsvolym och publiceringsprofil för olika forskningsämnen. Publiceringsprofiler visar hur och var man publicerar sin forskning inom respektive forskningsämne.

SwePub Analys har potential att bli ett tungt strategiskt verktyg när svensk forskning är samlad på en plats och det går att göra enhetliga jämförelser baserad på att all forskningsoutput är ämnesklassificerad enligt samma standard.

Följ länkarna för att komma till rapporten och dess bilagor.

SwePub Analys och underlag till bibliometriska analyser: två exempel.
Bilaga 1: Publiceringsprofil för 'statsvetenskap och juridik'
Bilaga 2: Publiceringsprofil för 'biologi' 

 

8 kommentarer 19 december, 2014 Marja Haapalainen

LIBRIS XL frågor och svar samt releaseplan

Katalogprojektet håller just nu på att sy ihop de sista delarna för att integrationen mellan LIBRIS XL och Voyager ska fungera. Vi har tidigare utlovat att Voyager inte kommer att stängas ner innan LIBRIS XL uppfyller de krav som finns för att katalogisera alla de materialtyper som idag hanteras i Voyager. För att undvika en Big-bang driftsättning jobbar vi nu på en lösning för att de båda systemen ska fungera parallellt. Vi kommer inom kort att påbörja interna tester för att kontrollera att synkroniseringen mellan systemen fungerar utan att det blir rundgång i dataöverföringen.

Den allra största förändringen i det pågående projektet är förstås den del som handlar om formatet. I LIBRIS XL mappar vi MARC-datat och lagrar det i en datastruktur som bygger på länkade data, JSON-LD. En mycket viktig del i detta formatarbete är att återkonverteringen till MARC21 fungerar eftersom vi under överskådlig tid kommer att vara bundna av att både kunna ta emot och att leverera data i MARC21.

Efter julhelgerna börjar vi testa återkonverteringen och hur det påverkar lokala system. Vi kommer att inleda arbetet med KB:s lokala system Regina. När detta fungerar går vi vidare med de bibliotek som har anmält sig till systemtester och som har möjlighet att sätta upp en testmiljö av det lokala systemet. En inte obetydlig del av formatarbetet handlar om att normalisera data och på så sätt tämja det yviga MARC-formatet. Detta kan få konsekvenser vid återkonverteringen och vi behöver undersöka hur det påverkar de lokala systemen. Tanken är därför att vi tar det stegvis och inleder med försök av beståndsposterna. De MARC21-poster som exporteras från LIBRIS XL kommer att normaliseras och kan därför se något annorlunda ut än de gör idag. För en tid sedan skickade vi ut en fråga om vilka förutsägbara konsekvenser en normalisering av fält 260 till fält 264 skulle få. De bibliotek som har byggt egna lösningar och använt sig av 260 skulle med ett sådant förfarande behöva göra vissa insatser för att en återkonvertering med enbart 264 ska fungera.

Den kommande driftsättningen kommer den att ske stegvis. Vi behöver ha kontroll över den data som förs in i systemet och sedan återkonverteras till MARC-format. Vi kommer därför att följa samma förfarande som i de stegvisa testerna, det vill säga att först driftsätta beståndspostshantering för att sedan gå vidare med auktoritetsdatat och slutligen de bibliografiska posterna.

Frågor och svar (från LIBRIS inspirationsdagar)
Vi passar på att besvara de frågor om LIBRIS XL som inkom vid Libris inspirationsdagar.
Rent generellt gäller den bakomliggande tekniska infrastrukturen och datamodellen (med länkade data och RDF) i huvudsak är på plats, vilket bland annat innebär att systemet rent tekniskt är förberett för att hantera en övergång till de nya katalogiseringsreglerna, RDA.

• Hur kommer batch-exporten till lokala system att påverkas i och med övergången till LIBRIS XL?
Återkonverteringen kan medföra förändringar i MARC-datat. Vad gäller andra exportrutiner så kommer batch-exporterna att fungera som tidigare så länge Voyager fungerar. På sikt ser vi dock gärna att fler bibliotek går över till med direkt import som till exempel OAI-PMH.

• Följer behörigheterna med från Voyager in i LIBRIS XL? Det vill säga en inloggning ger rätt att registrera för mer än ett sigel? Personlig eller organisatorisk inloggning?
Man loggar in i LIBRIS XL med samma användar-ID och lösenord som i Biblioteksdatabasen. I biblioteksdatabasen är det fullt möjligt att ha använda både personlig och organisatorisk inloggning. Vi siktar dock på att alla användare så småningom går över till personliga inlogg. Det kommer också att bli möjligt att registrera för fler sigler om man har behörighet till det.

• Hade gärna sett lite närmare presentation av funktionaliteten i LIBRIS XL. Linked data i all ära men det rena katalogiseringsfunktionaliteten tror jag i detta skede är mer intressant för den stora skaran användare.
Gränssnittet i nya katalogiseringsverktyget är i princip helt datadrivet. Vår ambition var att visa katalogiseringsverktyget vid inspirationsdagarna, men vid just den tidpunkten höll vi på att byta ut formulärets layout, vilket medförde att det var i princip omöjligt att göra en demo. Det är baksidan av att utveckla inför öppen ridå, vi har inga snygga demomiljöer utan visar upp den pågående testmiljön, vilken ibland är trasig beroende på var vi befinner oss i utvecklingsarbetet. Vi har vid tidigare tillfällen visat katalogiseringsverktyget i livedemos vilket varit mycket uppskattat. Men vi tror också att det är viktigt att vi pratar om de principer som styr hur gränssnittet ser ut och fungerar. För er som missade chansen vid inspirationsdagarna finns den nu att se inspelad. http://www.kb.se/aktuellt/utbildningar/2014/LIBRIS-inspirationsdagar/

• Utbildning/samarbeten systembibliotekarie/utvecklare för LIBRIS XL. Förslag: några få återkommande workshops/mash-ups för att spåna fram förslag, behov och applikationer som biblioteken/lärosätena kan bygga på LIBRIS XL. Kanske regionalt. Kanske LIBRIS inte behöver vara styrande i arbetet men givetvis vara med!
Det här tycker vi är en mycket bra idé! Vi hoppas att detta initiativ kan tas från biblioteken och att vi kan ställa upp och delta workshops och hackathon under 2015. Vi kommer under 2015 att göra vårt bästa för att ta oss tid att hålla workshops om Libris nya datamodell enligt det koncept som gjordes under inspirationsdagarna.

• Vem städar i LIBRIS XL? Hur många poster kan finnas för samma sak? Hur får man överblick över var man kan få tag i boken?
När man lyfter datat i den nya datamodellen och exponerar det som länkat blir många skavanker synliga. En del av detta städjobb kan vi göra maskinella städinsatser för, annat måste göras för hand. Frågan om överblick och åtkomst handlar – om vi tolkar frågan rätt – mer om hur datat presenteras i ett slutanvändargränssnitt. Det finns behov av att ersätta nuvarande LIBRIS Webbsök med ett modernt gränssnitt som bygger på de möjligheter som datamodellen i LBRIS XL ger, men det är kommande projekt.

• Kommer det bli enklare att lägga in originalskrift och diakriter i LIBRIS XL när det gäller icke-latinska språk?
Ambitionen är att det ska bli enklare och smidigare än i Voyager, men det är ännu inte riktigt integrerat i katalogiseringsverktyget. Webbmiljön och moderna webbläsare erbjuder stöd för att hantera såväl olika skriftarter som diakriter och andra specialtecken. Det finns också fungerande standardverktyg. Katalogiseringsverktyget är också en del av webben och då är det denna omgivande webbmiljö som en bättre integration ska bygga på, det vill säga vi undviker att bygga upp egna speciallösningar som inte fungerar utanför LIBRIS XL.

Fredrik och  Niklas planerar

Fredrik. Niklas och Markus planerar på LIBRIS inspirationsdagar

2 kommentarer 18 december, 2014 Harriet Aagaard

Nätverk för undervisning och stöd till Librisregistrerande bibliotek

Många nya bibliotek i hela landet blir Librisregistrerande bibliotek, de visar sitt bestånd i Libris. Nu är det framför allt folkbiblioteken som ansluter sig.

Libris biblioteksstöd svarar på frågor, tar emot ansökningar och slussar er in i Libris.

Vi bygger nu tillsammans med KB:s partnerbibliotek Sveriges depåbibliotek och lånecentral upp ett nätverk för stöd och undervisning i landet: Sveriges depåbibliotek. Folkbibliotekens samarbete i Libris.

Vi kommer att erbjuda kurser i Libriskatalogisering och introduktion till Librissystemen på KB och i landet. En  kurs på KB är planerad till mars och kommer att utannonseras.

Libris är ett samarbete! Tveka därför inte att ta kontakt med andra Librisbibliotek eller andra bibliotek på väg. Det ska vara enkelt att snabbt skicka iväg en fråga till någon kontaktperson. Kanske kan ni boka in en tid för rådgivning på något bibliotek i närheten.

Forskningsbiblioteken har varit med länge i Libris och kan bidra med sina erfarenheter. Folkbiblioteken tillför nya poster för medier där de har ett annat utbud än vad forskningsbiblioteken har. Det berikar Libris som nationell katalog.

I vår guide Registrera i Libris,  samlar vi information om vad det innebär att vara registrerande Librisbibliotek, här finns handledningar och manualer etc. Vi tipsar också om nätverk i landet.

Välkomna att kontakta oss.

1 kommentar 11 december, 2014 Helena Forssblad

Nya Librisregistrerande bibliotek

Många bibliotek börjar registrera sina samlingar i Libris och många är på gång.

30 bibliotek blev formellt klara 2014, därav 24 folkbibliotek.

Aneby bibliotek, Sigel: Aneb
Bollnäs bibliotek (HelGe), Sigel: Boln
Boxholms kommunbibliotek (Göta), Sigel: Box
Burlövs bibliotek, Sigel: Arlo
Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Sigel: Dag
Eskilstuna stadsbibliotek, Sigel:Es1
Finspångs bibliotek (Göta), Sigel: Fibi
Gnosjö bibliotek, Sigel: Gnos
Katrineholms stadsbibliotek, Sigel: Ksb
Kinda bibliotek (Göta), Sigel: Kisa
Kungl. Älvsborgs regementes kamratförening, Sigel: Arkx
Motala bibliotek (Göta), Sigel: Mota
Mjölby bibliotek (Göta), Sigel: Mjob
Mullsjö kommunbibliotek, Sigel: Mull
Mölnlycke bibliotek, Sigel: Lyck
Norrköpings stadsbibliotek (Göta), Sigel: No
Nyköpings stadsbibliotek, Sigel: Nyks
Ockelbo folkbibliotek (HelGe), Sigel: Ocke
Operahögskolans bibliotek, Sigel: Oph
Skånes arkivförbund, Sigel: Sark
Sveriges Järnvägsmuseum, Gävle, Sigel: Jvm
Söderköpings bibliotek (Göta), Sigel: Sode
Torups slottsbibliotek, Sigel: Tosb
Tranås stadsbibliotek (Göta), Sigel: Tras
Vaggeryds bibliotek, Sigel: Vagg
Valdemarsviks bibliotek (Göta), Sigel: Vald
Vadstena bibliotek (Göta), Sigel: Vads
Ydre kommunbibliotek (Göta), Sigel: Ydre
Åtvidabergs kommunbibliotek (Göta), Sigel: Atvi
Ödeshögs kommunbibliotek (Göta), Sigel: Odes

2015
kommer följande folkbibliotek igång på allvar och börjar registrera poster i Libris:

Götabiblioteken (13 bibliotek i Östergötland + Tranås), HelGe-biblioteken (10 bibliotek i Gästrikland, Hälsingland), Uppsala, Västerås och Örebro.

V8-biblioteken (8 bibliotek i Västerbottens inland) planerar att gå med i slutet av 2015.

2016
planerar biblioteken i Norrbotten, Bibblo.se (14 bibliotek) att ansluta sig.

Vi har plats för fler. Välkomna!

Kontakta oss om ni också är intresserade. Libris biblioteksstöd tar emot er.

Se Registrera i Libris - en guide för information om vad det innebär att vara Librisregistrerande bibliotek och hur vi samarbetar i Libris.

 

Kommentera 11 december, 2014 Helena Forssblad

Hallå! Vi behöver folk till SwePub-projektet!

Denna gång söker vi systembibliotekarie/metadataspecialist! Läs mer här: http://www.kb.se/om/Jobba-hos-oss/Lediga-jobb/

Kolla gärna in videon för information om projektet, och ja, samtidigt få en titt på oss i projektgruppen!

YouTube Preview Image

2 kommentarer 10 december, 2014 Marja Haapalainen

Filmer från Libris inspirationsdagar

Se filmer från Libris inspirationsdagar 10 november  i Stockholm.

http://www.kb.se/aktuellt/utbildningar/2014/LIBRIS-inspirationsdagar/

Här finns filmerna.

 

2 kommentarer 8 december, 2014 Helena Forssblad

Vi tittar in hos utvecklarna i e-boksuppdraget

Under november har vi haft nöjet att presentera arbetet inom e-boksuppdraget vid flera tillfället. Bland annat på Libris inspirationsdagar, årets Daisykonferens och på bibliotekschefsdagarna. Vid bibliotekschefskonferensen höll vi ett workshop om vårt utvecklingsarbete och det vill vi gärna berätta om även för er som följer bloggen.

Sen sist vi berättade om vårt utvecklingsarbete inom e-boksuppdraget har vi hunnit en bra bit på vägen med försöksverksamheten. I projektgruppen har vi med kompetenser som systemutvecklare inom Java och integration, inom dataanalys/API, gränssnittsutvecklare och UX:are.

Som vi tidigare nämnt arbetar vi med fria e-boksposter från Litteraturbanken och Stockholms universitetsbibliotek. I flödet nedan i processkartan kommer alltså e-boksposterna, metadata och fulltext, in från vänster i bilden och förädlas av oss i mittendelen. Längst till höger ska e-böcker och metadata ut till användare, såväl läsare som bibliotek.

Som stöd för flödet och kvaliteten på e-böckerna och posterna, samt för att skapa sökgränssnitt ut mot biblioteken, har vi arbetat längs hela linjen. För att visa vårt utvecklingsarbete satte vi ihop frågor och svar som vi presenterade ihop med den workshop vi höll.

Vi tittar in hos utvecklarna:

Vad har ni för målsättningar inom uppdraget?
Öka mängden och variationen av tillgängliga e-böcker, påbörja en försöksverksamhet för att hjälpa framför allt folkbiblioteken att arbeta mer med eböcker, i form av gränssnitt för tillgängliggörande av eböcker och metadata.

Använder ni någon speciell arbetsmetod?
Vi använder agila metoder som arbetssätt. Det innebär att vi delar in utvecklingsarbetet i kortare cykler med tydliga, mätbara mål och med testning och utvärdering mellan varje period.

Kan du berätta om teamet och kompetenser?
Vi arbetar i ett tvärfunktionellt team med systemutvecklare, interaktionsdesigner (med inriktning på UX) och samordnare, som har kontakter och nätverk nationellt och internationellt inom området.

Arbetar ni med olika personor?
Libris målgrupp har traditionellt bestått av forsknings- och universitetsbibliotek, men nu vidgas målgruppen till att även inkludera folkbiblioteken.
Vi ser traditionellt att vi har tre typer av läsare: lustläsaren, den uppgiftsdrivna och den intressedrivna. Vi föreställer oss att användaren av tjänsten i ett första steg är den uppgiftsdrivna lustläsaren.

Hur tänkte ni när ni prioriterade?
Målet är att utveckla en tjänst som går att testa, som fungerar i sig själv. Vi väljer en specifik användare och ett specifikt material (fritt), och bygger en färdig bakelse på det. Som vi kan presentera för en uppgiftsdriven lustläsare och mäta huruvida vi uppfyller hens behov.

Vad har ni för datakällor?
De datakällor vi har börjat med är:
- Litteraturbanken, där materialet består av svenska klassiker från 1700-talet och framåt
- Böcker som digitaliserats inom ramen för EbookOnDemand, varierande, äldre titlar
- Äldre titlar som digitaliserats på initiativ av KB
- Vi har även några titlar från Stockholms Universitetsbibliotek

Vilka typer av data arbetar ni med?
Vår förväntning var att vi skulle ha tillgång till material i EPUB3 format, men det vi har fått tillgång till har visat sig vara EPUB och PDF. Vi använder i nuläget det material vi har tillgång till och konverterar materialet till ett enhetligt format som vi kan använda och tillhandahålla i tjänsten. Vi börjar arbeta med fritt material, dvs e-böcker som inte är upphovsskyddade och som vi kan förmedla och tillgängliggöra direkt till bibliotek och låntagare.
Vi använder oss av textbaserade format för att kunna indexera och göra allt innehåll sökbart.

Hur ser systemarkitekturen ut?
Vi bygger ett system som läser in material från de olika källorna, både metadata och fulltext. Texten indexeras i Elasticsearch, som är en sökmotor som används både för sökning och textanalys.
Vi kommer att bygga ett användargränssnitt, vilket innebär att det kommer att gå att söka bland materialet och bläddra direkt, men också att ladda ner boken till sin egen dator.
Samma API:er som vi själva använder i gränssnittet för att söka och visa upp material och metadata, kommer vi att exponera externt så att biblioteken kan använda materialet i sina egna system. Det kommer alltså bli möjligt att använda enbart metadataposterna, som innehåller länkar till fulltexterna, eller att utnyttja även de sök- och analysmöjligheter som finns i vårt lokala index.

Vad har ni gjort hittills?

Sökruta Ebok

Ett första utkast till söksida. Vi kommer att visa en nyare version redan i nästa blogginlägg.

results

En första version av en träfflista, med omslagsbilder, information om titel, författare och årtal, och ett par exempel på var i texten jag fått en sökträff, samt möjlighet att klicka på träffen för att komma direkt in i texten. Det är den vi har visat för våra testpersoner för att få svar på vad vi ska ändra på till nästa version.

Kommer biblioteken att kunna testa tjänsten?
Det gränssnitt som vi utvecklar kommer att vara öppet och tillgängligt för allmänheten. Biblioteken kan på så sätt vara med och ta del av och testa tjänsten. Vi har också för avsikt att kunna tillhandahålla öppna api:er så att biblioteken kan integrera titlarna i den lokala katalogen, eller direkt via den egna bibliotekssajten.

Vilka bibliotek kommer att kunna använda tjänsten som byggs nu?
Det finns inga tekniska begränsningar kring vilken typ av bibliotek som kommer att kunna använda tjänsten. Enligt våra undersökningar är många bibliotek intresserade av möjligheten att kunna inkludera äldre digitaliserade verk i sina kataloger. Söksajten blir öppen direkt mot slutanvändare och allmänhet och har på så vis inga begränsningar i vem som kan använda den, vad det gäller det fria materialet.

Det e-boksuppdrag KB har från Kulturdepartementet gäller en försöksverksamhet och ska slutrapporteras den 22 februari 2015.

5 kommentarer 4 december, 2014 Gunnel Stjernvall

Vad tycker LIBRIS styrgrupp om utvärderingen av inflytandestrukturen och vad är prioriterat i nästa års VP?

Om det och mer kan du läsa i minnesanteckningarna från senaste mötet i LIBRIS styrgrupp den 5 november: http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/styrgrupp-libris/Minnesanteckningar/Styrgrupp-for-Libris-nationella-infrastruktur-5-november/

 

Kommentera 4 december, 2014 Maria Kadesjö

Föregående sida


Kategorier

Senaste kommentarer

Arkiv

Verktyg

Informationskanaler